Hållbarhetsredovisningar försöker ge en bild utav hur företag arbetar med ekonomiska, miljömässiga samt sociala frågor för att nå en mer hållbar utveckling. Trots att det inte finns någon lag som tvingar företag till att upprätta hållbarhetsredovisningar, väljer många företag att göra det ändå. Syftet med denna uppsats var att försöka ta reda på vilka olika bakomliggande motiv som kan finnas för att företag väljer att upprätta en sådan redovisning, trots att de egentligen inte behöver göra det. Vi ville även ta reda på i vilken utsträckning företagen själva anser att de följer GRI: s riktlinjer, då de etablerats som en praxis för hur hållbarhetsredovisningar bör utformas. Dessutom ville vi undersöka om vi kunde identifiera några skillnader mellan två olika kategorier av företag. Kategorierna vi valde att studera var företag som har blivit prisbelönade av FAR SRS år 2006 eller 2007, samt företag som inte har blivit det. Varje kategori innehöll tre stycken företag vardera. Vi använde oss utav en kvalitativ ansats (metod) och även en deduktiv sådan. Därför utgick vi från teori i ämnet, för att se om den överensstämde med verkligheten. Teorin hittade vi främst i bokverk som vi lånade på biblioteket. När väl teorierna var insamlade tog vi kontakt med de företag vi valde ut att undersöka. Därefter genomförde vi en intervju med vartdera företaget och försökte sedan analysera våra resultat utifrån våra insamlade teorier. Vi kom fram till slutsatserna att teorierna stämde relativt väl och att det finns flera olika motiv för företag att upprätta hållbarhetsredovisningar. Det motiv som var gemensamt för alla företag i vår studie var intressenterna, och kunderna ansågs vara den viktigaste intressenten. Vi kom även fram till att det fanns fler, mer individuella motiv, men dessa var av en generell karaktär. Studien visade även att det fanns ett marknadsföringsmotiv med i bilden. Dock fungerade det mer som ett indirekt motiv för dem. Inga av företagen ansåg att de följde GRI: s riktlinjer fullt ut, men de prisbelönade företagen, med undantag för ett icke prisbelönat, ansåg att de följde dem i en större utsträckning.

No description available.

Hållbarhet har blivit en allt viktigare fråga i samhället och kraven på att företagen bidrar till en hållbar utveckling ökar därför. Många företag har därför börjat hållbarhetsredovisa. Denna redovisning är helt frivillig och utgår vanligtvis från miljöfrågor samt ekonomiska och sociala frågor. Denna uppsats har till syfte att reda ut begreppet hållbarhetsredovisning, samt ta reda på de drivkrafter som ligger bakom de undersökta företagens val att redovisa hållbarheten. Uppsatsen tar också upp GRI:s riktlinjer som för tillfället är de mest använda normerna vid hållbarhetsredovisning. I teoridelen görs bland annat en genomgång av olika teorier som kan förklara att företagen hållbarhetsredovisar. I uppsatsens empiriavsnitt har intervjuer gjorts med tre privata aktiebolag och tre statligt ägda bolag. Dessa är verksamma i vitt skilda branscher och ger därför en bild av hållbarhetsredovisningen ur olika perspektiv. Undersökningen visar att hållbarhetsredovisningen fungerar som en kommunikationskanal till intressenterna. Det är en redovisning av ett antal miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter som företagen själva kan välja ut. Hur den ser ut och vilka aspekter som tas upp varierar beroende på företagens verksamhet samt deras syn på syftet med hållbarhetsredovisningen. Företagen i denna undersökning redovisar hållbarheten dels för att tillfredställa intressenternas informationsbehov, och dels för att öka sin legitimitet hos intressenter och allmänhet. Hållbarhetsredovisningen är också ett sätt att marknadsföra sig, företagen är måna om att visa upp sitt miljötänkande och sitt sociala ansvarstagande. Fler och fler företag redovisar hållbarheten i enlighet med GRI:s riktlinjer. På det hela taget är företagen i undersökningen nöjda med denna utveckling då de finner riktlinjerna användbara, samt att detta ökar jämförbarheten mellan olika företags hållbarhetsredovisningar.

Skogsindustribranschen hör till föregångarna vad gäller hållbarhetsredovisning. Detta beror bland annat på branschens miljöpåverkande karaktär vilket gör att allmänheten har ett stort intresse för företagens hållbarhetsarbete. Företagen använder därför sin hållbarhetsredovisning som ett marknadsföringsverktyg, för att legitimera sin verksamhet samt för att ge omvärlden insyn i företagens verksamhet. Vår undersökning är en fallstudie som baseras på kvalitativa intervjuer med en representant från respektive skogsbolag. Ett statligt och fem framstående privata bolag ingår i undersökningen. Undersökningen är av intresse då det statliga bolaget enligt lag är tvunget att hållbarhetsredovisa enligt GRI:s standarder medan frivillig hållbarhetsredovisning fortfarande gäller för de privata aktörerna. Syftet med undersökningen är att undersöka hur företagen inom skogsindustribranschen tillämpar hållbarhetsredovisning och om det förekommer skillnader och likheter mellan de olika företagens redovisningar samt om likheterna går att härleda till isomorfism. Slutsatserna som vi har kommit fram till är att alla företag hållbarhetsredovisar och att alla företag utom ett använder sig av GRI:s riktlinjer. De skillnader som vi har funnit är främst kopplade till företagens varierande erfarenheter av att hållbarhetsredovisa och ambitionsnivån. De likheter vi funnit går endast i ett fåtal fall att koppla till isomorfism. Dessa likheter rör omgivningens påverkan och hur företagen influeras och påverkas av varandra.

As the media attention society on the world climate change, interest in the environment and social impact has increased. This has in turn made even more companies choose to maintain a sustainability report that contains the three aspects of economic, environment and social impact. The demand for sustainability reports has increased among stakeholders. It has made the companies that establish this form of reports experienced economic benefits. The sustainability report than became a useful way to compete among businesses. Since accounting has become a competitive tool, it has led many companies to describe the sustainability report in flattering terms to make the corporate brand stronger. The companies stakeholders wish to rely on the work that the company are supposed to do and this is where the role of auditors come in, to review and provide guidance on designing the report. The area is relatively new and a need for standards in the audit of the sustainability report has increased, there for the interest to investigate the auditor´s review process has occurred. Our main purpose of this study is to analyze and describe what the review process of the sustainability report looks like and how auditors apply the standards and guidelines contained within the subject.   We have chosen to apply a qualitative research strategy when we want to analyze how our respondents experience a given situation, how the auditors feel that the review process look like and what standards are in the area. Considering to this we have chosen the case study as research design, since we want to create an understanding of a specific situation. For the collection of data telephone interviews were made with auditors in the four auditing firms in Sweden; Deloitte, Ernst&Young, KPMG and PwC. The auditors interviewed are specialists in the review of sustainability reports.   Our conclusion is that the review process in the sustainability report is mostly similar to the financial audit. It is a process that generally includes the steps of planning, execution and reporting that is based on FAR´s recommendation RevR6. In situations where the recommendation is not providing enough support the auditors turn to their own audit methodology, which contains more detailed tools and models. We have also determined that GRI is the most common guidelines when firms establish a sustainability report. These are the guidelines the auditors review against at review assignments.   Keywords: Review process, sustainability report, audit, RevR6 and GRI.

I takt med medias ökande rapportering om klimatfrågor har samhällets förståelse och intresse för hållbarhetsfrågor vuxit. Det har även företagen noterat och antalet företag som väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar för att kommunicera ut vilket ansvar de tar utifrån de tre aspekterna ekonomi, miljö och socialt ökar årligen. I och med den ökade efterfrågan på hållbarhetsredovisningar ställs också högre krav på kvaliteten och tillförlitligheten på redovisningarna. För att uppnå ökad tillförlitlighet används externa granskare i form av revisorer. Att upprätta en hållbarhetsredovisning är frivilligt för de flesta företag vilket har lett till att företagen ser en chans att förbättra sitt rykte och att ge en förskönad bild av sin verksamhet. Detta har mynnat ut i en rad olika hållbarhetsskandaler som har uppmärksammats i media. Med bakgrund av detta avser vi att undersöka vilka utmaningar revisorer upplever för att granskningsarbetet ska ge en tillförlitlig bild av frivilligt upprättade hållbarhetsredovisningar. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där vi har genomfört semistrukturerade telefonintervjuer med sex revisorer. Detta gjordes för att få en djupare förståelse för granskningsprocessens utmaningar samt hur revisorerna upplever den information de tillhandahåller från företagen. Resultatet visar att informationen som inkluderas i hållbarhetsredovisningar påverkas av företagens incitament. Global reporting initiatives riktlinjer är frivilliga att följa och i viss mån tolkningsbara, något som gör att informationen kan vara subjektiv och selektiv. Detta är något som gör revisorernas granskningsarbete utmanande då de måste kunna säkerställa att hållbarhetsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamheten.

Sammanfattning Titel: Hur väl fungerar den statliga hållbarhetsrapporteringen? - En kvantitativ studie om den statliga ägarstyrningen gällande resultatet av att implementera obligatorisk hållbarhetsredovisning. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Mathilda Ljungquist och Emelie Ohlsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2015- 01-07 Syfte: De statliga företagen i Sverige utgör en väsentlig del av den svenska ekonomin och har en betydande roll för samhället. Således är en god insyn och transparens i den statliga styrningen viktig ur ett demokratiskt perspektiv (Riksrevisionen, 2006). År 2008 införde Regeringen krav på att statligt ägda företag ska upprätta hållbarhetsredovisningar (Regeringskansliet, 2007). Syftet med denna studie är att undersöka resultatet av att implementera obligatorisk hållbarhetsredovisning - där vi ser hur väl den statliga ägarstyrningen fungerat. Metod: Studien är en innehållsanalys med en deduktiv ansats och kvantitativ metod. Primärkällor består av de statliga företagens hållbarhetsredovisningar, där dess innehåll bearbetats i Excel och statistikprogrammet SPSS. Utöver det har sekundärkällor i form av relevant facklitteratur och tidigare forskning utgjort teorikapitlet, där studiens två hypoteser genererats. Resultat och slutsatser: Resultatet påvisade att samtliga statliga företag i Sverige upprättar hållbarhetsredovisning, där stora företag redovisar fler indikatorer än små företag. Att företag med högre lönsamhet redovisar fler indikatorer kunde dock inte statistiskt säkerställas. Den statliga ägarstyrningen visade sig vara både god och effektiv. Dock efterfrågas ytterligare arbete för att öka antalet redovisade indikatorer. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning med liknande studie efterfrågas för att kunna fastställa om studiens resultat är konstant. Även en ökad förståelse av motivationen bakom att ge ut ytterligare indikatorer är av vikt då vår studie visade att företagen brast i detta avseende. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med information om hur den statliga ägarstyrningen gällande direktivet har fungerat - där förbättringar behövs. Genom att studien påvisar brister kan rätt åtgärder för dessa brister lättare tillgås. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, CSR, GRI, statlig ägarstyrning

Syfte: Mycket av innehållet i hållbarhetsrapporter kan ses som marknadsföring från företagen som skriver om vilka ambitioner de har för sitt hållbarhetsarbete, men mindre om deras faktiska miljömässiga påverkan. Vi har därför försökt definiera en hållbarhetsrapports kvalitet och sedan studerat vilka faktorer som ligger bakom denna. Faktorer vi intresserat för oss är branschtillhörighet och styrelsesammansättning i form av andel kvinnor i styrelsen.  Studiens syfte: Vi ämnar studera vilka faktorer som påverkar kvaliteten i svenska företags hållbarhetsredovisningar.  Metod: Studien är utformad efter kvantitativ forskningsmetodik. Urvalet består av svenska börsnoterade företag. För att utröna om samband finns mellan kvaliteten på hållbarhetsrapporterna och våra valda faktorer har studien använt sig av binära logistiska regressionsmodeller. Data har samlats in via databasen Retriever samt genom företagens hållbarhetsrapporter och årsredovisningar.  Resultat & slutsats: Studien visar negativa samband mellan kvalité på hållbarhetsrapporter och branschtillhörighet i branscherna sjukvård och industri. Studiens resultat går delvis emot tidigare forskning då den inte finner signifikant positivt samband mellan branschtillhörighet i bransch med hög social och miljömässig påverkan och kvalité på hållbarhetsredovisning. Studien fann inget samband mellan andelelen kvinnor i styrelsen och kvalité på hållbarhetsredovisning.  Examensarbetets bidrag: Studien presenterar ett nytt sätt att operationalisera begreppet kvalitet på hållbarhetsredovisningar. Förslag till fortsatt forskning: Resultatet visade att en låg andel företag lät sina rapporter bli granskade, vilket för att fortsatt forskning som vill studera variansen inom denna variabel bör innehålla ett större urval.  Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, GRI, extern granskning, branschtillhörighet, styrelsesammansättning

No description available.

Syftet med denna studie var att få en bättre förståelse för hur hållbarhetsrapportering av GRI:s miljöindikatorer skiljer sig åt mellan branscher samt att jämföra företags GRI-rapportering med SASB:s branschspecifika riktlinjer.   I denna dokumentstudie har i huvudsak en kvantitativ metod använts. För att samla in det empiriska materialet genomfördes en innehållsanalys på hållbarhetsrapporter gjorda av 74 företag listade på Nasdaq OMX Stockholm som tillämpat GRI. En komparativ analys genomfördes för att jämföra rapporteringen med SASB:s branschspecifika riktlinjer. Resultatet presenterades med hjälp av deskriptiv statistik i tabellform och analyserades sedan mot den praktiska och teoretiska referensramen samt tidigare forskning.   Resultatet fann att branscherna basmaterial och konsumtionsvaror i snitt rapporterade flest antal indikatorer samtidigt som finans och sjukvård var de branscher som rapporterade minst. Resultatet visade även att branscherna valt att rapportera olika indikatorer. Jämförelsen med SASB:s riktlinjer visade att företag inte rapporterat lika mycket som tagits fram att de bör enligt SASB:s branschspecifika upplysningar.   Då denna studie studerat företags rapportering av miljöindikatorer under ett specifikt år föreslås till vidare forskning att undersökningen genomförs igen men över flera år. Detta för att kunna se utvecklingen av företagens hållbarhetsrapportering över tid.