<p>Hållbarhetsredovisning har blivit en alltmer accepterad och etablerad redovisningsform bland företag. Detta har visat sig inte minst genom att den svenska regeringen införde ett krav år 2008 på att samtliga företag med statligt ägande ska upprätta en hållbarhetsredovisning samt få den externt granskad. Denna redovisningsform har successivt börjat vinna mark och allt fler företag har börjat upprätta hållbarhetsredovisning vilket revisionsbranschen känt av i form av ett ökat antal granskningsuppdrag. Revisionsbranschen tillämpar idag granskningsstandarden Revisionsrekommendation 6 (RevR 6) för granskning av hållbarhetsredovisningar och med anledning av att företag allt oftare önskar ett externt bestyrkande av sin hållbarhetsredovisning finns det ett behov av en väl fungerande granskningsstandard. I denna studie strävar vi efter att kartlägga drivkrafterna bakom företags upprättande av hållbarhetsredovisning. Därefter undersöks betydelsen av revisionsbranschens granskningsstandard RevR 6 i form av effekt och användbarhet. I samband med detta kommer eventuell förbättringspotential med granskningsstandarden att identifieras.  Genom en kvalitativ metodansats har fyra intervjuer genomförts med respondenter ur revisionsbranschen.</p><p>Vår slutsats är att företag påverkas av såväl yttre som inre drivkrafter vid upprättandet av en hållbarhetsredovisning. Vi har identifierat att revisionsbranschen bedömer att RevR 6 skänker hållbarhetsredovisningen trovärdighet, kvalitet och seriositet. Dock är standardens effekt inte kommunicerad till användarna av hållbarhetsredovisning, vilket minskar standardens betydelse. Utformningen av RevR 6 är tillfredsställande för granskningsuppdrag inom Sveriges gränser. Dock förekommer två begränsningar i granskningsstandarden, då den inte ger tillräckligt stöd vid internationella granskningsuppdrag samt vid materialitetsbedömningar. Vid sammanlänkningen av RevR 6 och redovisningsnormen Global Reporting Initiative (GRI) identifierades ett problem då GRI:s uppbyggnad försvårar målet att uppfylla RevR 6:s kriterium på fullständighet.</p>

Hållbarhetsredovisning har blivit en alltmer accepterad och etablerad redovisningsform bland företag. Detta har visat sig inte minst genom att den svenska regeringen införde ett krav år 2008 på att samtliga företag med statligt ägande ska upprätta en hållbarhetsredovisning samt få den externt granskad. Denna redovisningsform har successivt börjat vinna mark och allt fler företag har börjat upprätta hållbarhetsredovisning vilket revisionsbranschen känt av i form av ett ökat antal granskningsuppdrag. Revisionsbranschen tillämpar idag granskningsstandarden Revisionsrekommendation 6 (RevR 6) för granskning av hållbarhetsredovisningar och med anledning av att företag allt oftare önskar ett externt bestyrkande av sin hållbarhetsredovisning finns det ett behov av en väl fungerande granskningsstandard. I denna studie strävar vi efter att kartlägga drivkrafterna bakom företags upprättande av hållbarhetsredovisning. Därefter undersöks betydelsen av revisionsbranschens granskningsstandard RevR 6 i form av effekt och användbarhet. I samband med detta kommer eventuell förbättringspotential med granskningsstandarden att identifieras.  Genom en kvalitativ metodansats har fyra intervjuer genomförts med respondenter ur revisionsbranschen. Vår slutsats är att företag påverkas av såväl yttre som inre drivkrafter vid upprättandet av en hållbarhetsredovisning. Vi har identifierat att revisionsbranschen bedömer att RevR 6 skänker hållbarhetsredovisningen trovärdighet, kvalitet och seriositet. Dock är standardens effekt inte kommunicerad till användarna av hållbarhetsredovisning, vilket minskar standardens betydelse. Utformningen av RevR 6 är tillfredsställande för granskningsuppdrag inom Sveriges gränser. Dock förekommer två begränsningar i granskningsstandarden, då den inte ger tillräckligt stöd vid internationella granskningsuppdrag samt vid materialitetsbedömningar. Vid sammanlänkningen av RevR 6 och redovisningsnormen Global Reporting Initiative (GRI) identifierades ett problem då GRI:s uppbyggnad försvårar målet att uppfylla RevR 6:s kriterium på fullständighet.

Medvetenheten om företagens ansvar vad gäller miljö och hållbarhet har ökat och vissa företag redovisar dessa områden utöver den ekonomiska redovisningen. Vårt eget intresse i detta aktuella ämne har varit anledningen till att vi valt att studera dessa miljö- och hållbarhetsredovisningar närmare. Syftet är att undersöka hur utvecklingen för miljö- och hållbarhetsredovisningar sett ut samt att bringa klarhet i varför företagen redovisar miljö och hållbarhet. Företagen som studerats är svenska Statens Järnvägar, SJ, och finska Valtion Rautatiet, VR. Båda är statligt ägda och verkar inom tågbranschen. Genom den kvalitativa metoden har vi studerat företagens miljö-, hållbarhets- och årsredovisningar under åren 2001-2008. Vår dokumentundersökning har visat att både SJ och VR förändrar sin redovisning och går från miljöinformation och miljöredovisning till hållbarhetsredovisning och redovisar idag betydligt fler områden än tidigare. Då företagen redovisar enligt GRI:s riktlinjer G3 ökar jämförbarheten. Kvaliteten ökar hos både SJ och VR under den studerade perioden, främst därför att de båda blir mer utförligare och redovisar fler områden. SJ genomgår den största förändringen då deras miljöinformation inte uppfyllde kvalitetskraven i början av vår undersökning, men då redovisningen sker enligt G3 ökar kvaliteten. Vi har vidare funnit att nöd- och nyttomotivet är anledningarna till varför SJ och VR redovisar miljö och hållbarhet. Utvecklingen har sett olika ut för SJ och VR men de har båda gått från miljö- till hållbarhetsredovisning.

Title: Global Reporting Initiative - A comparative study on compliance with the initiative's guidelines between Ericsson and Vattenfall. Authors: Peter Leidhammar, Mattias ThorénSupervisor: Bo EnquistExaminer: Margareta BjurkloSeminar Date: 2009-01-14 Background and problem formulation: The interest and the requirements that stakeholders have for companies sustainability issues are becoming increasingly important. Thus more companies are increasing their work on their sustainability reports. As there are no laws governing how these are to be designed, standards have been created by various organizations that companies voluntarily can follow. Now, after the Swedish government gave them the directive to follow the GRI's guidelines the Swedish public companies have started to follow this trend. The question then stand how much the private companies' sustainability reports differ from state companies and whether this can be traced to the differences in the companies' ownership and their stakeholders picture. Objective: The purpose of the paper is:· analyze how the GRI's guidelines are followed by the two organizations· highlight differences between them from a theoretical perspective Limitations: This paper is limited to two companies, one company owned by the government and one privately-owned company. The companies are Vattenfall and Ericsson, both report in accordance with the GRI guidelines. Methodology: The study is a case study made on the basis of an abductive approach. The empirical collection was done through a qualitative approach in which the two companies’ reports are examined to demonstrate how well they meet the GRI's indicators. Empirical datashows whether they meet, partially m eets or does not meet the GRI's indicators. Results and conclusions: The differences between the two companies are not very apparent when only the total numbers of indicators that are fulfilled, partially fulfilled and not fulfilled are presented. It is within each of the areas of GRI that differences are revealed. The study has found that most of the dissimilarities between the companies cannot be derived from thedifferences in the ownership conditions, but from differences in the business operations of each organization and differences in the market for each organization.

The environment is one of the most significant global issues of today and companies and company leaders have realized its increased importance. In order to improve stakeholder relations and company transparency many companies have started to report their environmental performance through the Global Reporting Initiative (GRI) framework. The purpose of our thesis is thus to examine how companies report their environmental performance in accordance with GRI. We examine the reporting by companies during a three year period to see if there has been a change in the way they report. Further, we intend to examine possible differences between the companies’ reporting. The three companies examined in this thesis all use the GRI framework when making their Sustainability Reports. They however report their environmental work differently as they can choose exactly how to report and what kind of information to add to the reports. The diverse information given in the reports complicates a comparison between the companies environmental reporting. Legislation can make comparison between the companies reporting more credible.

I dagens samhälle där vi förbrukar allt mer resurser har frågorna om hur vi ska göra för att få en hållbar utveckling blivit allt viktigare. Det finns ett stort intresse för dessa frågor och många ställer krav på företagen att ta ansvar för sin påverkan på samhället och att arbeta för en hållbar utveckling. Detta har lett till att många företag idag arbetar med och även redovisar hur de arbetar med ansvars- och hållbarhetsfrågor.  Regeringen har ställt kravet att alla statliga bolag från och med räkenskapsåret 2008 ska upprätta en hållbarhetsredovisning enligt Global Reporting Initiative (GRI). GRI är ett ramverk för hållbarhetsredovisning som kan användas som ett verktyg för att redovisa, utveckla och styra hålllbarhetsarbetet med. Syftet med denna studie är att undersöka om företag använder GRI som ett verktyg för att förbättra hållbarhetsarbetet samt hur företagen använder det. Studien genomfördes som en fallstudie där kvalitativ data samlades in genom intervjuer. Datainsamlingen bestod främst av intervjuer med de hållbarhetsansvarige på fyra företag i Stockholm. Genom studien kunde slutsatsen dras att de fyra undersökta företagen inte använder GRI som ett verktyg för att förbättra hållbarhetsarbetet i direkt mening. Däremot använder företagen GRI indirekt då ramverket behandlar områden som företagen redan har arbetat med. Hållbarhetsredovisningen används främst som ett renodlat redovisningsverktyg. En trolig förklaring till detta är att företagen redan hade väl utvecklade hållbarhetsarbeten samt att företagen såg svårigheter med att arbeta med GRI. En möjlig förklaring kunde även finnas i anledningarna till att företagen började använda GRI. Studien visade att företagen hade svårigheter med att urskilja vad som lett till en viss förändring, vilket gjorde det svårt för dem att veta om GRI var orsaken till den. En annan slutsats som kunde dras var att hållbarhetsredovisningen inte lett till många och stora konkreta förändringar i företagen. De förändringar som gick att urskilja var vissa förändringar i de interna rutinerna, ändrat fokus på hållbarhetsfrågorna och bättre struktur på hållbarhetsredovisningen. Genom studien kunde även slutsatsen dras att inget av företagen direkt använde indikatorerna som utgångspunkt för hållbarhetsarbetet. Samtliga företagen använde sig av olika styrtal och nyckeltal som de redan innan GRI tagit fram och arbetat med. En del av dessa var desamma som vissa indikatorer vilket innebar att indikatorerna indirekt blev en utgångspunkt i hållbarhetsarbetet. Slutligen kunde slutsatsen drag att företagen använder hållbarhetsredovisningen i andra former än som ett verktyg för att utforma hållbarhetsarbetet,  så som att lyfta hållbarhetsfrågorna på företaget.

Bakgrund: Arbetet med hållbar utveckling har ökat väsentligt under det senaste decenniet och många begrepp har tagits fram för att beskriva detta arbete, exempelvis CSR och Triple Bottom Line. Begreppen syftar till att ta hänsyn till de tre delarna ekonomi, miljö och sociala frågor i ett företags verksamhet. Även riktlinjer har skapats för att kunna mäta detta arbete. Global Reporting Initiative, som bildades 1997, är en av de främsta och har under det senaste årtiondet blivit väl etablerat och ett internationellt erkänt ramverk. Även i Sverige redovisar många företag enligt riktlinjerna och år 2007 tog näringsdepartementet ett beslut som innebar att alla statliga bolag nu ska redovisa en hållbarhetsredovisning enligt GRI. Syfte: Syftet med vår uppsats är att jämföra statliga bolag med privata för att se skillnaden i hur de arbetar med hållbar utveckling. Eftersom de statliga bolagen nu har lagkrav på sig, vill vi även se hur skillnaderna ser ut mellan företagen när det gäller användandet av GRI:s riktlinjer. Eftersom olika branscher har olika krav på sig när det gäller dessa frågor, har vi undersökt två miljöpåverkande branscher, gruv- och skogsindustrin, för att se hur dessa förhöll sig till hållbar utveckling och arbetet kring detta. Utgångspunkten av uppsatsen har skett utifrån följande problemformulering: Hur skiljer sig arbetet med hållbar utveckling i statliga jämfört med privatägda företag inom den svenska gruv- och skogsindustrin? Metod: Uppsatsen har genomförts utifrån en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Detta tillvägagångssätt anser vi passar vårt syfte bra, då vi både vill utgå från tidigare teorier men även från empiriskt material. Materialet har samlats in genom telefonintervjuer samt en dokumentundersökning av deras hållbarhetsredovisningar för att se hur väl de tillämpar GRI:s ramverk. Dokumentstudien har genomförts med hjälp av ett poängsystem, för att på ett lättare sätt kunna urskilja vem/vilka som har de mest omfattande hållbarhetsredovisningarna. Resultat: Resultatet av vår studie visar att de finns skillnader mellan hur statliga och privata företag arbetar med hållbar utveckling. De mest utmärkande skillnaderna syns i incitamenten samt vilka intressenter som företagen prioriterar. När det gäller resultatet av dokumentundersökningen blev skillnaderna relativt små, vilket tyder på att de statliga efter lagändringen nu kommit ikapp de privata företagen i hållbarhetsredovisningen. Vid jämförelsen mellan gruv- och skogsindustrin visade det sig dock att skogsindustrin i genomsnitt redovisade mer indikatorer och därför erhöll fler poäng. Vad gäller lagändringen ansåg de privata företagen att de inte påverkats av denna i sitt arbete, utan omställningen visade sig vara störst bland de statliga som tidigare inte använt sig av GRI:s ramverk.

CSR är ett koncept som allt fler företag tar till sig, trots att det i grund och botten bygger på frivillighet. Ofta förklaras detta med att trycket från externa intressenter och den institutionella omgivningen i någon mån kräver att företag visar ansvar gentemot omvärlden. Många företag väljer idag att rapportera sitt arbete relaterat till CSR i en hållbarhetsredovisning. Global Reporting Initiative (GRI) publicerar ramverk för dessa redovisningars utseende. Denna studie syftar till att med hjälp av hållbarhetsredovisningar i enlighet med GRI-ramverket göra en branschjämförelse med avseende på rapportering av CSR. Resultatet visar att skillnader existerar mellan branscher, både vad gäller omfattning och inriktning. Tydligast ses en trend som gör gällande att finansbranschen rapporterar i mindre utsträckning än många andra branscher. Likaså är det finansbranschen som visar det mest utpräglade fokuset på vissa delar av sin rapportering. I det stora hela antyder resultatet att branschtillhörighet är en faktor som påverkar företags rapportering av CSR.

To establish sustainability reports is an increasing trend for more and more companies. This has led to a spread of the international framework Global reporting initiative, GRI, guidelines to make a sustainability reports. This trend has got a lot of critics from various stakeholders who believe that companies in these reports communicate the information in a way of window dressing. Both negative and positive information has to be represented according to GRI: s principle of balance.  Window dressing is created by adding a greater emphasis on the positive information. The researchers review the context of the negative information to study the extent to which it is reported and whether there are patterns and variations in the reported information. The companies to be studied are the government-owned, because these companies shall act as role models on the market. The method of research that has been used is the content analysis, the surveys starting point in the 21 GRI: s results indicators. The data collection is based on the operationalization of negative information for each indicator and the GRI index list is presented. The negative effect that companies reported is increasing emissions, increasing energy use, unequal in the organization and company goals that partly fails. The reasons that came up were cold winters, recession, market competition and operational changes as reorganizations and expansions.

Tidigare sågs sociala frågor, miljö och etik som skilda delar inom redovisningen och redovisades separat. Men på 90-talet skedde en utveckling mot en mer integrerad redovisning där alla dessa delar bands samman även med den ekonomiska redovisningen, numera benämnt hållbarhetsredovisning. Många svenska företag ligger idag efter vad gäller andelen upprättade hållbarhetsredovisningar i jämförelse med andra europeiska länder. Sverige är dock sedan räkenskapsåret 2008 det första landet i världen som lagstiftat hållbarhetsredovisning för statliga företag i enlighet med GRI: s riktlinjer. Syftet med denna uppsats är att studera och analysera för vem en hållbarhetsredovisning är användbar. Dessutom kommer vi att undersöka de statliga företagens åsikter angående den nationella lagstiftningen samt hur användbar den internationella standarden är för dessa företag. Studien kommer att bygga på intervjuer med privata och statliga företag av olika storlekskategorier.