Grön konsumtion och grönt medborgarskap är begrepp som blivit vanligare i takt med ökad medvetenhet om miljöpolitiska problem, klimatutveckling och vår omgivnings tillstånd och framtid. Livsmedelskonsumtion står för en väsentlig del av växthusgasutsläppen ett vanligt hushåll orsakar varje år och utgör därmed en adekvat avgränsning till den här studien. I det här arbetet presenteras båda begreppens bakgrund och betydelse baserat på en litteraturstudie. Skillnader, likheter och signifikanta karaktärsdrag analyseras för att sedan utgöra grunden till uppbyggandet av en enkätundersökning. Undersökningen baseras på fyra huvudgrenar; Generella karaktäristiska egenskaper Nivå av klimatanknytning Förändringsbenägenhet i syfte att konsumera mer miljövänligt Drivkrafter som kan kopplas till typiska konsumtionsbaserade aktiviteter Studien avgränsades till kollektivt beteende kring livsmedelskonsumtion. Resultatet av enkätundersökningen visade en överrepresentation av grönt medborgarskap och en positiv inställning till värderingar med tydlig psykologisk och moralisk koppling till miljö och konsumtion. Respondenterna svarade även i enlighet med grön konsumtion, vilket var framträdande vid påståenden om mervärde i utförande av vissa konsumtionsrelaterade aktiviteter. Slutsatsen av arbetet belyser svårigheterna i att gruppera grön konsumtion och grönt medborgarskap i två separata kategorier för att använda dem som en klassificering och/eller gruppering av mänskligt beteende. Däremot kan de med fördel användas som ett verktyg för att diskutera drivkrafter, livsstil, värderingar och sociala attityder kring miljömedvetenhet i olika sammanhang. / Green consumption and green citizenship are concepts that are established with increased awareness of environmental policy issues, climate change and the current state and the future of the environment. The aim of this study was to examine the background and meaning of these pro-environmental concepts based on a literature study. A survey was constructed based on the analyze given in the study, containing specific differences, similarities and significant characteristics for green consumption and citizenship. The survey contained four main characteristic indicators; General characteristic ideals Connection to nature Willingness to change Driving forces connected to commonly targeted consumption-based behaviors The results of this study showed an overrepresentation of green citizenship and a positive attitude towards the values with distinct psychological connection to the environment and consumption patterns. The results also responded in accordance with green consumption, most commonly regarding to consumption-based behaviors contributing a psychological added value. The conclusion of the work highlights the difficulty of dividing green consumption and green citizenship into two separate categories in order to use them as a classification and/or grouping of human behavior. On the other hand, they can advantageously be used as a discussion tool in subjects related to driving forces, lifestyles, values and social attitudes about environmental awareness in different contexts.

Teoretiskt bidrag: Studien ger en samtida bild av hur konsumenten påverkas av miljövänliga attribut hos produkter i hens uppfattning av varumärken. Problemformulering: Hur påverkar försäljning av plastpåsar konsumentens varumärkesimage? Syfte: Syftet med studien är att förklara relationen mellan konsumentens värderingar, konsumtion och benägenhet att välja miljövänliga attribut. Studien utgår från ett konsumentperspektiv och belyser hur behov, värderingar och förväntningar representerar en signifikant roll i konsumentens uppfattning av varumärken. Teoretisk referensram: Studiens referensram är uppbyggd av befintliga teorier som avser att förklara företags önskan att bygga konkurrenskraftiga varumärken, stärka varumärkets relation till konsumenten genom stimuli och skapa efterfrågan av ett företags gröna produkter, samt att förklara konsumentens önskan att reducera hens negativa effekter på miljön och hur konsumenten svarar på information baserat på tidigare upplevelser och erfarenheter. Metod: Denna uppsats är utförd i en deduktiv ansats genom en kvantitativ metod bestående av 188 respondenter. Undersökningen var utformad som en enkät och spreds via våra egna sociala kanaler. Enkätens frågor var noggrant utformade av operationaliserade begrepp relevanta till studien. Sekundära källor består av vetenskapliga artiklar och böcker. Empirisk resultat & dataanalys: Uppsatsen analyserar den kvantitativa undersökningen och presenterar resultaten i teoretiska modeller, tabeller, diagram och textbeskrivning genom vilka vi accepterar eller förkastar hypoteser. Slutsats: Konsumenten är benägen att konsumera produkter med miljövänliga attribut och uppfattar varumärken som visar hänsyn till miljön mer positivt. Dock fanns det inte en självklar korrelation mellan konsumentens värderingar och faktiskt beteende. Det ledde till att den första och andra hypotesen accepterades, och den tredje hypotesen förkastades.