Denna studie syftar till att undersöka om den grundläggande synen på identiteter USA:s ledande politikers besitter går att utläsa i strategiskt viktiga tal med koppling till USA:s insats i Afghanistan. Syftet är också att undersöka vad dessa synsätt haft för inverkan på konfliktrelationerna i detta fall. Den besvarar därför vilken grundläggande syn George W. Bush och Barack Obama uppvisat gällande identiteter. Den berör också vilken påverkan dessa identitetssyner haft för USA:s konfliktinställning och hur det förklarar konfliktutvecklingen. För att besvara dessa frågeställningar presenteras ett teoretiskt ramverk bestående av Carol Bacchis teori om problemformuleringens betydelse samt de essentialistiska och konstruktivistiska perspektiven. Ramverket binds sedan samman i en konkurrerande och en samverkande konfliktmodell, som definierar de följder olika identitetssyner har på konfliktrelationerna. Dessa egenskaper används sedan tillsammans med de essentialistiska och konstruktivistiska perspektiven för att kategorisera studiens empiriska material genom en förenklad variant av Bacchis What’s the problem represented to be? – approach. Materialet består av George W. Bushs tal ”Response to the Terrorist Attacks of September 11”, 2001, hans ”andra installationstal”, 2005 och Barack Obamas tal ”the Way Forward in Afghanistan and Pakistan”, 2009. Analysen av talen visar att konflikten 2001 var essentialsitisk och konkurrerande för att sedan 2005 till stor del klassas som konstruktivistisk och samverkande. 2009 definieras den sedan helt av konstruktivismen och en samverkande konfliktrelation. Därmed visar studien att det finns en relation mellan den bakomliggande synen på etniska identiteter och den typ av konfliktrelation som utvecklas. De bakomliggande antagandena och de konfliktrelationer som uppvisats har även kunnat förklara konfliktutvecklingen då de antaganden som uppvisats stämt överens med den utrikespolitik som rått vid de olika tidpunkterna.

I avhandlingen studeras elevers grundantaganden om världen, samt de grundantaganden som eleverna förknippar med fysiken. Det är utifrån de grundantaganden vi gör om hur världen är beskaffad som vi försöker tolka och förstå nya fenomen och företeelser vi möter, t.ex. i den naturvetenskapliga undervisningen. I avhandlingen ligger intresset primärt på grundantaganden som vanligtvis tas för givna i naturvetenskapen samt sådana som är av intresse för relationen mellan naturvetenskap och religion. För de empiriska studierna har ett specifikt område, nämligen universums uppkomst och utveckling samt existentiella frågor relaterade till detta, valts som ram för elevernas resonemang. Avhandlingen bygger på två studier. I den första studeras elevers skriftliga svar och uttalanden under intervjuer och i den andra studeras elevers gruppdiskussioner. Eleverna som deltar i de båda studierna går alla det tredje året på gymnasiet och läser kursen Fysik B. Resultaten visar att det finns elever som beskriver sin egen och fysikens syn på olika sätt. Detta gäller såväl frågor om universums uppkomst och utveckling som frågor om t.ex. relationen mellan naturvetenskap och religion. Resultaten visar vidare att de grundantaganden som vanligtvis underförstås i fysiken inte med självklarhet associeras med fysiken av eleverna. Detta kan göra det svårt för dem att förstå resonemang och modeller i fysiken. Resultaten visar vidare att det är vanligt att elever associerar scientistiska synsätt med fysiken. Scientism innebär att man menar att ingenting utom det som är åtkomligt för naturvetenskapen existerar. Detta uteslutet möjligheten att andra möjliga dimensioner av verkligheten än den materiella existerar. Att förknippa fysiken med antaganden som inte av nödvändighet måste förknippas med fysiken (t.ex. scientistiska synsätt) kan göra att elever, som inte själva delar dessa antaganden, får svårare att identifiera sig med fysiken och kanske t.o.m. väljer bort studier i fysik när möjlighet ges. / Students’ presuppositions about the world are studied, together with the presuppositions the students associate with physics. It is from the starting point of our presuppositions about what the world is like that we try to interpret and understand new phenomena that we meet, for example in science class. The thesis primarily focus on presuppositions usually taken for granted in science, and presuppositions that are of interest for the relationship between science and religion. A specific content area was chosen for the students reasoning in the empirical studies: the origin and development of the universe and existential questions related to that. The thesis builds upon two studies. In the first one students’ written answers and statements during interviews have been studied, and in the second one students’ groupdiscussions were studied. Students in both studies are in their last year of upper secondary school, and all of them study the course Physics B. The results show that there are students that describe their own view and the view of physics in different ways. This is valid both for questions about the origin and development of the universe, and for questions for example about the relationship between science and religion. The results also show that presuppositions that are usually taken for granted in physics, not necessarily are easily associated with physics by the students. This can make it hard for them to understand reasoning and models in physics. In addition to this the results also show that the students associate scientistic views with physics. Scientism states that nothing more than things that are in the realm of science exists. This exclude the possiblity that other dimensions than the material one exist. Associating physics with presuppositions that are not necessary for physics (for example scientistic views) can have consequences for students not sharing those views, i.e. they will have a harder time identifing themselves with physics. Perhaps they will choose not to study physics when given a choice.