Syftet med denna studie var att ta del av hur speciallärare och specialpedagoger på låg- och mellanstadiet beskriver sitt arbete med flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter. Utifrån studiens syfte valde vi en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi genomförde 12 intervjuer med speciallärare och specialpedagoger på nio skolor i mellersta Sverige. Samtliga informanter menade att de uppmärksammar samma tecken på läs- och svårigheter hos enspråkiga som hos flerspråkiga och att det är viktigt att skapa en helhetsbild av elevens språkliga kompetens på alla språk. Informanternas beskrivningar tolkades utifrån sociokulturell teori, det relationella perspektivet samt Banks fem dimensioner. Resultatet visade att våra informanter använde varierade arbetssätt och material utifrån elevernas individuella behov. Övervägande samma material användes till såväl flerspråkiga som enspråkiga elever. Samtliga elever i behov av särskilt stöd fick samma tillgång till specialpedagogiska insatser oavsett språklig bakgrund och insatserna genomfördes både i grupp och individuellt. Informanterna förespråkade ett förebyggande arbete och tidiga insatser samt betonade vikten av samarbete med andra yrkeskategorier och vårdnadshavare. Detta ansågs extra betydelsefullt vid kartläggningsarbete. Vid analysen kunde vi se att beslut på skolnivå, direkt och indirekt, ansågs påverka arbetet som utfördes på grupp- och individnivå.