Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av gruppbaserad patientutbildning bland patienter med nydebuterad typ 2-diabetes.Metod: Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Data bearbetades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre huvudteman kunde urskiljas; (1) ett sammanhang med andra skapar möjlighet till utveckling av egenvård, (2) hinder som komplicerar framsteg i egenvård och (3) svårigheter med gruppbaserad patientutbildning. Många vittnade om att förändringsprocessen startade redan vid diagnostillfället, men att den gruppbaserade patientutbildningen gav ytterligare möjlighet till kunskapsinhämtning och tillämpning av kunskap. Gruppdeltagarna delgav varandra värdefull kunskap och stärkte och gav stöd åt varandra, vilket ledde till personliga vinster. Det fanns hinder som försvårade framsteg i egenvård exempelvis bristande insikt och personliga egenskaper. Deltagarna uttryckte negativa synpunkter såsom att inte uppskatta deltagande i grupp och om svårigheter i delar av undervisningen. Slutsats: Deltagarna upplevde den gruppbaserade patientutbildningen positiv och berikande och som en betydelsefull del av förändringsprocessen. Kunskapsutbytet och gemenskapen i gruppen ansågs vara de viktigaste beståndsdelarna. Samtliga deltagare hade gjort positiva förändringar i levnadsvanor och framsteg i egenvård tack vare den gruppbaserade patientutbildningen. Det fanns dock hinder som försvårade förändringsprocessen.

Studien undersökte gruppbaserad compassionfokuserad terapi (CFT) i en klinisk miljö hos ungdomar med psykisk ohälsa samt hos omsorgspersoner till ungdomar med psykisk ohälsa. Syftet var att undersöka samband mellan deltagarnas upplevelse av CFT och psykiskt mående före och efter behandling. Deltagarna beskrev fritt sina upplevelser av CFT i en utvärderingsenkät som undersöktes med innehållsanalyser. Psykiskt mående skattades med en anpassad version av The Child Outcome Rating Scale (CORS) och förändring mättes med beroende t-test. Sambandet mellan dessa undersöktes med datan från båda instrumenten. Resultatet visade en övergripande positiv upplevelse av behandlingen. Omsorgspersonernas psykiska mående förbättrades signifikant, men inte ungdomarnas. Ett möjligt samband mellan positiv förändring i psykiskt mående och positiv behandlingsupplevelse syntes. Däremot sågs inget tydligt samband kring försämring i psykiskt mående och en negativ behandlingsupplevelse. CFT tycks vara hjälpsamt för omsorgspersoner till barn med psykisk ohälsa och eventuellt även för ungdomar med psykisk ohälsa men vidare forskning krävs. / The study examined group-based compassion-focused therapy (CFT) for adolescents with mental health problems, and caregivers to adolescents with mental health problems, in a clinical environment. The purpose was to examine the association between participants´ experiences of CFT and changes in psychological distress before and after treatment. Participants freely described their experience in an evaluation questionnaire, which were examined with content analyzes. Psychological distress was rated with a constructed version of The Child Outcome Rating Scale (CORS) and changes were measured with dependent t-test. Comparisons between both assessments examined their association. The results showed positive experiences of the treatment. Caregivers rated a significant improvement in psychological distress, however, adolescents did not. A possible association was discovered between improvement in psychological distress and positive experiences. However, there was no obvious pattern between impairment of psychological distress and negative experiences. CFT seems to be a helpful treatment for caregivers to adolescents with mental health problems and possibly also to adolescents with mental health problems, but further research is required.

Syftet med denna studie är att undersöka hur brobyggare beskriver sitt arbete med att bygga tillit till socialtjänstens barn- och ungdomsvård (BoU). Brobyggare är personer som har god förankring i det svenska samhället, samtidigt som de delar språk och kulturell bakgrund med en specifik minoritet och som därför kan fungera som en bro mellan minoritetsgruppen och samhällets institutioner. Studiens empiri består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv brobyggare. Materialet har bearbetats med Braun och Clarkes (2006) metod för tematisk analys. Resultatet visar att de föräldrar brobyggarna möter känner sig utpekade av socialtjänsten på grund av sin invandrarbakgrund vilket även förstärker den osäkerhet som många upplever i sitt föräldraskap. Detta, tillsammans med den informationsbrist som råder kring socialtjänstens arbetssätt bidrar till en djupgående rädsla för BoU i brobyggarnas målgrupper. Vidare visar studien att brobyggarnas tillitsskapande arbete möjliggörs av den relation de bygger med sin målgrupp. Relationen byggs delvis med hjälp av en delad kulturell identitet med målgruppen men även genom brobyggarnas flexibilitet att vara där det behövs när det behövs. Med relationen till målgruppen som bas kan brobyggaren bidra till att minska avståndet till socialtjänsten. Ett viktigt verktyg är kulturtolkandet som möjliggör ömsesidig förståelse mellan socialtjänstens personal och målgrupp. / The purpose of this study is to examine how link workers describe their work with building trust in child protective services (CPS). Link workers are persons who are well established within Swedish society while sharing language and cultural background with a specific minority. This enables them to act as a bridge between the minority group and the institutions of society. The study's empirical data consists of qualitative semi-structured interviews with twelve link workers. The data has then been processed using Braun and Clarke's (2006) method for thematic analysis. Our results show that the link workers’ target groups feel particularly singled out by CPS due to their immigrant background, which also reinforces the uncertainty that many experience in their role as parents. Additionally, the lack of information about the working methods of CPS exacerbates the situation further and results in a deep-seated fear of CPS. The study also finds that the link workers' trust-building is made possible by the relationships they build with their target groups. This is facilitated partly through a shared cultural identity but also through the link workers' ability to be flexible with where and when they meet parents. With these relationships as a starting point, the link workers aid in bridging the gap between their target groups and CPS. An important part of this work is intercultural mediation, which enables mutual understanding between social service employees and the target groups.