Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en fackförening på en liten ort i Dalarna upplevt den stora arbetsmarknadskonflikt hösten 1909, känd som storstrejken. Hur dess medlemmar upplevde de påfrestningar de drabbades av och hur de klarade strejken och dess följder. Materialet består av mötesprotokoll från avdelningen samt den korrespondens som förekom mellan fackföreningen och förbundsledningen, och LO:s landssekretariat. I centrum för undersökningen står den under 1907 startade fackföreningen vid J.H. Munktells pappersbruk AB i Grycksbo, avdelning 332, tillhörande Grov- och Fabriksarbetarförbundet. Resultatet av undersökningen visar att fackföreningen kände en mycket begränsad entusiasm för storstrejken, beroende på dålig ekonomi och bristande tilltro till den egna förmågan. Vid strejkens början gick fackföreningen lojalt ut i strejk. Den fortsatta utvecklingen ledde till den inte ovanliga bilden med blockad och fridlysning av arbetsplatsen, strejkbryteri och ett med tiden ökande antal arbetare som gav upp strejken och sitt fackliga engagemang. För några få arbetare blev konsekvensen avsked. För fackföreningen blev konsekvensen ett drastiskt minskande medlemsantal.

Syftet med undersökningen är att kartlägga Grycksbo sjuk- och begravningskassas medlemsutveckling och aktivitet, det vill säga utdelning av olika hjälp i fråga om sjukdom, begravning och mödrahjälp mellan åren 1916 till 1995. Det källmaterial som använts är: protokoll, mötesprotokoll och styrelseprotokoll från 1891 till 1995 samt kassabok. Även verksamhetsberättelser, ekonomi- och revisionsberättelse från 1931 samt en kassa/dagbok rörande åren 1926 till 1953 har använts. Räkenskaper från 1926 till 1933 har även det kommit ifråga för undersökningen. Resultaten visar att medlemsantalet i föreningen var som högst 1952 med 959 personer. Som lägst var medlemsantalet när föreningen lades ner 1995. De manliga medlemmarna dominerade medlemsantalet mellan åren 1934 till 1977. De kvinnliga medlemmarna dominerar från och med 1979 till det att föreningen lades ner. Föreningen betalade som mest ut 31 088 kronor (916 204,94 kronor i dagens penningvärde) i sjukhjälp 1931. Rörande frågan om begravningshjälp betalade kassan som mest ut 19 200 kronor (37 948,91 kronor i dagens penningvärde) 1986. Rörande moderskapshjälp framkom det att högsta beloppet betalades ut 1921. Lägst summa betalade föreningen ut under två år, 1916 respektive 1922.