<p>Syftet med denna undersökning är att kartlägga storkonflikten 1909 med fokus på dess orsaker, förlopp och konsekvenser på lokalnivå. För detta har företagsmaterial och fackföreningsmaterial från de mest betydande industrierna i Oskarström, Rydöbruk och Getinge undersökts liksom de aktuella församlingarnas flyttningslängder.</p><p>Resultatet visade att Oskarströms och Rydöbruks industrier blev involverade i storkonflikten 1909 på grund av de aktuella företagens medverkan i Svenska Arbetsgivarföreningen. Majoriteten av arbetarna i Oskarström och Rydöbruk berördes direkt av konflikten. Konflikten mellan arbetarna och arbetsgivarna kunde vara hätsk, framförallt i Oskarström. Konsekvenserna av konflikten var ekonomiska förluster för företagen, nedläggandet av de lokala fackföreningarna samt en ökad emigration och utflyttning från Oskarström.</p>

Syftet med denna undersökning är att kartlägga storkonflikten 1909 med fokus på dess orsaker, förlopp och konsekvenser på lokalnivå. För detta har företagsmaterial och fackföreningsmaterial från de mest betydande industrierna i Oskarström, Rydöbruk och Getinge undersökts liksom de aktuella församlingarnas flyttningslängder. Resultatet visade att Oskarströms och Rydöbruks industrier blev involverade i storkonflikten 1909 på grund av de aktuella företagens medverkan i Svenska Arbetsgivarföreningen. Majoriteten av arbetarna i Oskarström och Rydöbruk berördes direkt av konflikten. Konflikten mellan arbetarna och arbetsgivarna kunde vara hätsk, framförallt i Oskarström. Konsekvenserna av konflikten var ekonomiska förluster för företagen, nedläggandet av de lokala fackföreningarna samt en ökad emigration och utflyttning från Oskarström.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en fackförening på en liten ort i Dalarna upplevt den stora arbetsmarknadskonflikt hösten 1909, känd som storstrejken. Hur dess medlemmar upplevde de påfrestningar de drabbades av och hur de klarade strejken och dess följder. Materialet består av mötesprotokoll från avdelningen samt den korrespondens som förekom mellan fackföreningen och förbundsledningen, och LO:s landssekretariat. I centrum för undersökningen står den under 1907 startade fackföreningen vid J.H. Munktells pappersbruk AB i Grycksbo, avdelning 332, tillhörande Grov- och Fabriksarbetarförbundet. Resultatet av undersökningen visar att fackföreningen kände en mycket begränsad entusiasm för storstrejken, beroende på dålig ekonomi och bristande tilltro till den egna förmågan. Vid strejkens början gick fackföreningen lojalt ut i strejk. Den fortsatta utvecklingen ledde till den inte ovanliga bilden med blockad och fridlysning av arbetsplatsen, strejkbryteri och ett med tiden ökande antal arbetare som gav upp strejken och sitt fackliga engagemang. För några få arbetare blev konsekvensen avsked. För fackföreningen blev konsekvensen ett drastiskt minskande medlemsantal.

I denna uppsats belyses på ett lokalt plan i Landskrona den stora kraftmätning som ägde rum på den svenska arbetsmarknaden 1909 med omfattande lockouter och storstrejk. Sammanlagt drogs 300 000 arbetare in i konflikten som pågick från den 4 augusti till omkring den 6 september. Orsakerna till storkonflikten var en serie lockouter som iscensattes av arbetsgivarsidan och som den fackliga sidan mötte med en omfattande arbetsnedläggelse. I bakgrunden till konflikten fanns de stora samhällsförändringar som industrialismen orsakade. Det svenska samhället förändrades i snabb takt vilket bland annat resulterade i tillkomsten av en arbetarklass och en ökad polarisering av samhället. Därtill skall läggas de bakomliggande orsaker som bestod av upplysningens strävan att sätta människan i centrum och uppfattningen om alla människors lika värde vilket ledde till en kamp för allmän rösträtt och ökad demokrati. LO-ledningen var till en början försiktig och såg inte storstrejken som en lösning på problemen på arbetsmarknaden eftersom det saknades pengar för att understödja en större konflikt. Delvis mot LO-ledningens uppfattning drevs storstrejken fram av de fackligt organiserade arbetarna med motivet att en så omfattande arbetsnedläggelse skulle sätta hela samhället i gungning och tvinga fram en acceptabel uppgörelse med arbetsgivarparten. I denna uppsats studeras hur de tre fackliga organisationerna Landskrona Sömmerskefackförening, Fabriksarbetareförbundet Grovarbetaravdelning 4 och Jern och Metallarbetarförbundet avdelning 40 – samtliga representerade i Landskrona – påverkades av storstrejken. De tre förbunden organiserade arbetare på arbetsplatser i Landskrona inom en begynnande tekoindustri, konstgödnings- och sockerfabrik och inom verkstadsföretag samt den begynnande varvsnäringen. De frågor som ställs till materialet är: Vilka strategier användes av de fackliga organisationerna? Vilka var målsättningarna med den fackliga verksamheten? Hur förändrades dessa över tid? På vilket sätt utgjorde Landskronas fackliga verksamhet någonting särpräglat i jämförelse med verksamheten på nationell nivå? Hur uppfattades stridsåtgärderna på ett lokalt fackligt plan? Studien visar att de lokala fackföreningarna ställdes inför helt nya uppgifter när de gällde att administrera strejken, värna medlemmarnas intresse och organisera insatser för att minska den nöd som uppstod i arbetarhemmen.

Denna studie undersöker faktorer som har bidragit till varför storstrejken som drabbade Sverige under år 1909 bröt ut vid Munkfors bruk.Syftet med studien är undersöka faktorer som bidrog till att strejken bröt ut vid Munkfors bruk år 1909. Studien bygger på en kvalitativ metod eftersom analyser av mötes- och styrelseprotokoll och korrespondens taget från arkivmaterialet sker. Avgränsningen som sker lägger fokuset för studienpå månaderna innan strejken bröt ut, närmare bestämt tiden mellan april fram till juli 1909. Detta görs också för att arbete inte ska bli för brett och för att arkivmaterialet ska hinna gås igenom.Begrepp som gås igenom är tvist, lockout och Järnbruksförbundet då en förståelse för dessa behövs för att förstå vad som menas när dessa nämns i olika kontexter. I bakgrunden stöts författarna Lindgren och Schiller på. Lindgrens skrivelse är mycket partisk, då boken skrivs på begäran avmetallindustriarbetarförbundsstyrelsen. Både Lindgren och Schiller skriver mycket om hur det var innan storstrejken bryter ut. Lindgren har två dedikerade kapitel till just Munkfors bruk. I undersökningsdelen presenteras styrelse- och mötesprotokoll som är skrivna med hjälp av skrivmaskiner. I dessa protokoll belyses tvister som har uppstått vid Munkfors bruk, men även hur de olika organisationernas deltagande representanter ska lösa dessa. Tvistefrågorna som diskuteras handlar om söndagsstillestånd, avskedande vid arbetsvägran och om kollektivavtalet följs av de olika organisationerna. I undersökningen återfinns också telegram där korrespondens mellan Svenska Metallindustriarbetarförbundet och Järnförbundet sker. Det framgår också förslag på lösningar av de olika tvisterna som har inträffat. I analysdelen analyseras undersökningen och de viktigaste delarna presenteras för att komma fram till följande: de faktorer som hittats och som i sin tur bidragit till att strejken har bröt ut vid Munkfors bruk är: söndagsstilleståndet, avskedandet av arbetarna och att dessa inte fick tillbaka sitt arbete trots påtryckning från Metallindustriarbetarförbundet och slutligen konflikten om kollektivavtalet har följts eller inte.Slutligen diskuterarars analysens resultat och här framkommer det även andra faktorer som är värda att nämna. Metallindustriarbetarförbundet och Järnbruksförbundet skyller på varandra angående avtalskonflikten. Efter fyra månader av försök till lösning av tvisterna svararMetallindustriarbetarförbundet att deras styrelse inte kunde godkänna uppgörelseförslaget.

Sammanfattningsvis har syftet med uppsatsen varit att undersöka kopplingen mellan nykterhetsrörelsen och storstrejken 1909 inom en lokal nykterhetsförening i Uddevalla, och därmed se förhållningssättet till strejken och dess möjliga påverkan. Det här för att belysa folkrörelsernas tänkbara mobiliseringsfaktor i samhället. Då det inte gått att undersöka varje aspekt av Logen nr 73 Vikingen, har det avgränsats i att granska och behandla tre valda frågeställningar. Studien grundar sig i att undersöka vad som under logens möten kom att diskuteras vid strejkens period, samt om Vikingen aktivt kom att förhålla sig till strejken. Uppsatsen vill undersöka om storstrejken 1909 kom att påverka nykterhetsföreningen på något sätt, till exempel genom medlemsrekryteringen, vilket blir den sista undersökande frågan.  Källmaterialet som legat till grund för studien bygger på föreningsprotokoll samt kvartalsrapporter från Uddevalla Föreningsarkiv, som hjälpt till att svara på tänkta frågeställningar.  Logen nr 73 Vikingen kom inte att förhålla sig aktiva i och med strejken, utan kom istället att under deras möten diskutera andra relevanta delar utifrån logens fördel. Bland annat kom ett skötsamhetsideal att visa sig relevant, då tid och arbete just lades på det här. Diskussion i och med strejken gav sig till känna i protokollen vid ett par tillfällen, men visar att dess verkan inte blev så stor. Däremot visade medlemsrekryteringen på en succesiv förändring där antalet medlemmar året efter strejken kom att öka rejält till 1910.   Slutsatsen av den här studien är att Logen nr 73 Vikingen i Uddevalla inte kom att ha en klar påverkan av storstrejken 1909. Strejken kom att bli viktig för arbetarrörelsens historia då den påverkade mängder av människor på olika sätt, men tycks ändå inte ha haft en inverkan på Logen Vikingen annat än i dess ökade medlemsantal.