No description available.

This paper investigates the responsive behaviors of the King Gustav I of Sweden in connection with the two fortified border towns and adjacent areas of Kalmar in Småland and Viborg (today Vyborg) in the Karelian Isthmus from the outgoing letters sent by the king during three significant periods during his reign; 1527-1530 highlighting the Westrogothian rebellion, 1543-1544 with the climax of the Dacke War and 1555-1558 featuring the Russo-Swedish War and the delegations of Duchy of Småland and Finland to his eldest sons Eric and John. With the help of secondary literature we could pinpoint important courses of events that confirm the contexts of the letters.The results show that Gustav I was a highly demanding character who gave calls and advices to his subordinates regarding both military and civilian spheres. The nature of the letters can be categorized after four main themes: 1) Defensive counsels of the cities' fortifications, walls and castles 2) Military presence within the defenses’ facility and by the borders 3) The burgess' various complaints and problems 4) Trading rights and hindrance. The use of authority by law echoes throughout the letters, due of Gustav I:s position as King of Sweden.It is rather accepted today, that Gustav I was a product of his time with the teachings of Machiavelli spreading all over Europe. Traits as authoritarian rule and supervision over its subjects is a common feature in the letters during his lifetime, but also a hint of flexibility of the laws, giving his subjects exceptions during pressed and hard times.

<p>Denna uppsats behandlar historieskrivningen rörande Gustav III i skolans läroböcker i historia. Studiens syfte är att undersöka och redogöra för hur framställningen av Gustav III i svenska läroböcker riktade till mellanstadiet har sett ut och förändrats under åren 1902-2005. Vidare är syftet att studera huruvida denna framställning är redovisad som en beskrivande, berättande eller som en argumenterande historia efter Tom Wikmans teori om historieskrivning i läroböcker. Uppsatsens slutliga syfte är att undersöka hur Gustav III har framställts som person och som regent, samt hur hans politik och politiska beslut har blivit presenterade. Det källmaterial som studien bygger på är sju läroböcker tryckta mellan åren 1902-2005. Dessa har detaljstuderats för att ta reda på hur historieskrivningen rörande kungen har sett ut och förändrats. Resultatet av uppsatsen visar att framställningen av kungen har varierat genom den dryga hundraårsperioden med olika sorters texttyper där både beskrivande och berättande texter har förekommit. Vidare har även resultatet visat att det förekommit texter som varken har kunnat karakteriseras som beskrivande, berättande eller argumenterande, och som därför har blivit tilldelade en egen kategori. Inga argumenterade texter har funnits i de undersökta läroböckerna. Gustav III har i huvudsak framställts som en intelligent och upplyst regent som var influerad av den franska kulturen.</p>

Denna uppsats behandlar historieskrivningen rörande Gustav III i skolans läroböcker i historia. Studiens syfte är att undersöka och redogöra för hur framställningen av Gustav III i svenska läroböcker riktade till mellanstadiet har sett ut och förändrats under åren 1902-2005. Vidare är syftet att studera huruvida denna framställning är redovisad som en beskrivande, berättande eller som en argumenterande historia efter Tom Wikmans teori om historieskrivning i läroböcker. Uppsatsens slutliga syfte är att undersöka hur Gustav III har framställts som person och som regent, samt hur hans politik och politiska beslut har blivit presenterade. Det källmaterial som studien bygger på är sju läroböcker tryckta mellan åren 1902-2005. Dessa har detaljstuderats för att ta reda på hur historieskrivningen rörande kungen har sett ut och förändrats. Resultatet av uppsatsen visar att framställningen av kungen har varierat genom den dryga hundraårsperioden med olika sorters texttyper där både beskrivande och berättande texter har förekommit. Vidare har även resultatet visat att det förekommit texter som varken har kunnat karakteriseras som beskrivande, berättande eller argumenterande, och som därför har blivit tilldelade en egen kategori. Inga argumenterade texter har funnits i de undersökta läroböckerna. Gustav III har i huvudsak framställts som en intelligent och upplyst regent som var influerad av den franska kulturen.

Diss.--Universität Potsdam, 2002. / Bibliogr. p. 225-251. Index.

Texte remanié de: Diss.--Fakultät für Philosophie, Pädagogok und Publizistik--Bochum--Ruhr-Universität, 2000. / Bibliogr. p. 391-410.

Programm-Collège royal français. Berlin. / Cover title.

No description available.

No abstract available. / Thesis (M.Mus.)-University of Natal, Durban, 1981.

Thesis (S.T.M.)--Trinity Lutheran Seminary, Columbus, Ohio, 2007. / Includes bibliographical references (leaves 118-122).