Spelling suggestions: "subject:"hälsoundervisning"" "subject:"hälsaundervisningen""
1 |
Läroboken – en tillgång för paradigmskifte? : En kvalitativ diskursanalys av läroböcker i idrott & hälsaLessner, Jonas, Karlsson, Tomas January 2017 (has links)
Sammanfattning Forskning visar att frågor kring vad, hur och vilken kunskap som ska läras ut i ämnet idrott och hälsa framstår som otydligt i praktiken. Diskurser som tidigare identifierats i ämnets praktik är inte alltid kompatibla med kunskapsuppdraget. Syftet med denna studie är att analysera vilka ämnesdiskurser som går att identifiera i läroböcker för ämnet Idrott och Hälsa 1 och 2, den diskursiva praktikens diskursordning samt vilken möjlig kunskapsutveckling diskurserna erbjuder. Tillsammans ger det oss en möjlighet att diskutera om läroböckerna är ett lämpligt verktyg för att åstadkomma förändring eller om de reproducerar traditionella föreställningar om ämnets karaktär. För att precisera syftet utgår undersökningen från följande tre frågeställningar: Vilka ämnesdiskurser uttrycks i läroböckerna? Hur ser diskursordningen ut bland de olika ämnesdiskurserna i läroböckerna? Vilka utbildningsfilosofiska traditioner kan kopplas till ämnesdiskurserna? Metodvalet i studien är kritisk diskursanalys. Det empiriska underlaget i studien består av de två läroböcker som finns publicerade för idrott och hälsa 1 & 2. Ett analysschema utformades för att kategorisera de ämnesdiskurser som uttrycks i böckerna. Den initiala bearbetningen av materialet gjordes separat för att sedan komma fram till en gemensam tolkningsram av identifierade diskurser. Ämnesdiskurserna som finns representerade i böckerna analyserades därefter utifrån regelbundenhet och dominansförhållande. Slutligen placerades de identifierade diskurserna in i utbildningsfilosofiska traditioner för att vidga förståelsen för vilken syn på kunskap som läroböckerna möjliggör. Resultatet visar att nio olika ämnesdiskurser identifierats. Dessa är: aktivitetsdiskursen, (elit)idrottsdiskursen, fysiologidiskursen, riskdiskursen, naturmötesdiskursen, moraliserande fostransdiskursen, sociokulturella diskursen, egenmaktsdiskursen samt könsuppdelningsdiskursen. De diskurser som får mest utrymme i båda böckerna är de vi benämner som (elit)idrottsdiskursen, fysiologidiskursen och riskdiskursen. Dessa placeras in i den essentialistiska utbildningsfilosofin, vilket inte stämmer överens med den konstruktionistiska läroplanen. Resultatet visar att fysiologidiskursen och riskdiskursen har hög status i böckerna. De är de mest förekommande ämnesdiskurserna och de figurerar både som överordnade och underordnade beroende på kontexten samt är väl kompatibla med varandra. Däremot så kan den konstruktionistiska egenmaktsdiskursen också tolkas som överordnad ämnesdiskurs i böckerna, vilket ger böckerna viss legitimitet i förhållande till läroplanen. Den konstruktionistiska sociokulturella diskursen är helt marginaliserad till ett fåtal partier av det empiriska underlaget. Slutsatsen är att de analyserade läroböckerna i mångt och mycket reproducera den verklighet som mer praktiknära studier visar. Läroböckerna som helhet är inte en tillgång för det paradigmskifte som vi efterfrågar, men beroende på hur böckerna används kan lärare ha nytta av delar av innehållet. / Abstract Research shows that questions about what, how and which knowledge should be taught in physical education appears unclear in practice. Previously identified discourses in the subject's practice is not always compatible with the knowledge of the mission. The purpose of this study is to analyze which discourses can be identified in the textbooks for the subject Physical Education, how the order of discourses manifests and the possible development of knowledge these discourses offer. Together it gives us an opportunity to discuss whether these textbooks are an appropriate tool to achieve change or if they reproduce traditional beliefs about the subject's character. To define the aim of this study we point out three questions to examine: Which subject discourses are expressed in the textbooks? How does the order of discourses in the textbooks looks like? What educational philosophical traditions can be linked to the identified discourses? The methodology of the study is discourse analysis. The empirical basis of the study consists of two textbooks which are published for 'idrott och hälsa 1 & 2'. An analyze scheme was designed to categorize the discourses expressed in the books. The initial processing of the material was made separately and then we came to a common interpretation framework of identified discourses. The subject discourses that are represented in the books were then analyzed based on regularity and relative dominance. Finally, the identified discourses were placed into education philosophical traditions to broaden the understanding of what type of knowledge the textbooks offer. The result shows that nine different subject discourses identified. These are: Activity discourse, (elite)sports discourse, physiology discourse, risk discourse, nature meeting discourse, the moralizing discipline discourse, socio-cultural discourse, empowerment discourse and gender divisions discourse. The discourses that get the most space in both books are those we term as the (elite)sports discourse, physiology discourse and risk discourse. These are placed into the essentialist philosophy of education, which is not consistent with the constructionist curriculum. The result shows that physiology discourse and risk discourse has high status in the books. They are the most occurring discourses and figures both as superior and secondary discourses and are also well compatible with each other. However, the constructionist empowerment discourse is interpreted as a superior discourse in the books, giving the textbooks some legitimacy in relation to the curriculum. The constructionist socio-cultural discourse is completely marginalized to some minority parties of the empirical data. The conclusion is that the analyzed textbooks largely reproduce the reality that more practice-oriented studies shows. The textbooks are not an asset to the paradigm shift that we request, but depending on how the textbooks are used, teachers might have benefit of some of the content.
|
2 |
Hur arbetar lärare med friluftsliv i Idrott & Hälsa-undervisningen : En intervjustudie om hur idrottslärare kan arbeta med friluftsliv på förskole-, mellanstadie- och gymnasienivåSjöberg, David January 2013 (has links)
Läroplaner har länge väglett kring skolans utlärning, riktlinjer och undervisning. Kursplaner specificerar sedan olika kursers innehåll, kunskapskrav och ungefärliga mått kring vad som ska prioriteras inom det specifika ämnet. De senaste upplagorna av läroplanerna för såväl förskolan och mellanstadiet som för gymnasiet har en ökad fokusering kring friluftsliv i undervisningen, i förhållande till tidigare läroplaner. Skolverket önskar därmed en ökad prioritering kring friluftslivsundervisning inom skolan. Friluftslivsvistelse har, enligt forskare, dessutom visats ha en stor inverkan på barns utveckling, koncentrationsförmåga och välbefinnande. Denna undersökning syftar till att studera huruvida läroplanens riktlinjer, vad gäller friluftsliv, efterföljs och hur detta prioriteras bland lärare inom olika åldrar/stadier. Detta har även behandlats i relation till elevers motivation, inlärning och ålder. Studien har en hermeneutisk ansats och baseras på sex intervjuer varav två med förskollärare, två med idrottslärare på mellanstadiet samt två idrottslärare på gymnasienivå. Resultatet visar att en viss variation och skillnad kring hur skolor och lärare arbetar med friluftsliv i idrott- och hälsaundervisningen kan skönjas. Till viss del baseras frekvensen av friluftslivsvistelse bland eleverna på lärarens eget intresse samt dess tolkning av läroplanen. De visar även att de flesta av respondenterna föredrar samarbetsinlärning eller kognitivistisk inlärning i friluftslivssammanhang. Detta då de ser elevernas utbyte med varandra och dess inlärning baserat på dess tidigare kunskapsbas, som viktiga aspekter för att skapa och upprätthålla elevers intresse för friluftsliv.
|
3 |
"Måste vi prata om det här igen?" : En undersökning om hur gymnasielärare behandlar hälsa och livsstil i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa.Zettergren, Oscar, Erkkilä, Mathias January 2014 (has links)
Syftet med studien var att undersöka gymnasielärares, i ämnet Idrott och hälsa, erfarenheter av undervisningen i hälsa, vilka utmaningar de ställs inför i sin hälsaundervisning samt deras värderingar kring ämnets betydelse. Metod Metodvalet för studien föll på en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant för studien att få ta del av de intervjuades berättelser utifrån den enskilde personens perspektiv. På så sätt kunde de intervjuade ingående berätta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta för studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en ändamålsenlig intervjuguide konstruerades för att få till likvärdiga intervjuer. Urvalet var ett så kallat bekvämlighetsurval och undersökningen omfattade totalt åtta intervjuer. Majoriteten av dem genomfördes tillsammans, för att kunna utnyttja att två intervjuare har större möjlighet att ställa adekvata följdfrågor. Resultat Studiens resultat uppvisade en bild av undervisningen i Idrott och hälsa som handlade mycket om fysisk aktivitet. Lärarna menade också att undervisningen i hälsa var av stor betydelse. Det framgick att ett antal ramfaktorer påverkade hälsaundervisningen, bland annat tiden som var allokerad till ämnet och tillgång till funktionella faciliteter. Ämnets traditioner och elevernas uppfattningar om vad ämnet bör behandla upplevdes som en svårighet, eftersom fysisk aktivitet – i synnerhet bollsporter – var dominerande. Teoretiska undervisningsmoment mötte därför motsättningar från eleverna. De intervjuade lärarnas egna erfarenheter rörande hälsa var något som uppvisade betydande inverkan på hälsaundervisningens utformning. Dessa erfarenheter påverkade också vad lärarna ansåg var ämnets viktigaste uppgift, vilket handlade om ett livslångt intresse för fysiska aktiviteter och att skapa hälsosamma vanor även efter gymnasiet. Analysverktygen för studien erhölls utifrån ett pragmatiskt perspektiv. Mer specifikt handlade det om erfarenhetsbegreppet, meningsskapande och det transaktionella perspektivet inom pragmatismen. Diskussion Utifrån studiens resultat gick det att se likheter mellan det de intervjuade lärarna beskrev och den situation som beskrivs för ämnet i den forskning som studerats för föreliggande studie. Det gällde framförallt den dominans som fysisk aktivitet har i ämnet och den starka kopplingen mellan hälsa och fysisk aktivitet som de intervjuade lärarna lyfte fram. Forskning inom området visar att ämnet fortfarande är ett rörelseämne, med hälsa kopplat till kondition och träning. Olika tolkningar av hälsaundervinsingen bland lärare leder till att teoretiska och praktiska moment får olika mycket plats i undervisningen, vilket påverkar elevernas erfarenheter av hälsa och således hur relationen till hälsa ser ut i framtiden. Ämnet får i detta avseende betydelse för folkhälsan, då ämnet kan skapa intresse för hälsofrämjande vanor.
|
Page generated in 0.0917 seconds