Studiens syfte är att beskriva undersköterskors erfarenheter av det som är viktigt för att må bra och för att skapa ett långsiktigt hållbart arbetsliv inom äldreomsorgen. För att besvara studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer, där sexundersköterskor med varierande arbetserfarenheter inom äldreomsorgen intervjuades. Hanteringen av de transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativinnehållsanalys. Studiens resultat påvisar två huvudkategorier: ett givande arbete och förutsättningar i arbetet. Att huvudkategorierna uppfylls har visat sig ha betydelse förundersköterskornas mående och deras möjligheter till ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Ett flertal betydande komponenter för ett givande arbete framkommer i studiens resultat där bland annat fina möten mellan vårdtagare och dess anhöriga nämns. Förutsättningar i arbetet påvisar vikten av bland annat en god balans mellan arbetsliv och privatliv. / The purpose of this study is to describe assistant nurses' experiences of what is important to feel good and to create a long-term sustainable working life in elderly care. In order to answer the purpose of the study, semi-structured interviews were conducted, with six assistant nurses. Each of them having varying work experience in elderly care.  Handling of textual material was analyzed using qualitative content analysis. The results of the study show two main categories; rewarding work and working conditions to accomplish good work have shown to be important for the assistant nurses' well-being and their opportunity for a long-term sustainable working life.   A number of significant components emerge in the study's results and, among other things, nice meetings between care recipients and their relatives are mentioned as being valuable for rewarding work. Conditions at work demonstrate the importance of, among other things, a good balance between work life and private life.

Covid-19 pandemin har tvingat hela hälso- och sjukvården till snabba och omfattande förändringar. All personal som jobbade inom hälso- och sjukvården har fått hantera en komplex och utmanande arbetsmiljö med mycket stress och oro. Studiens syfte är att kartlägga vilka utmaningar ledare och medarbetare inom vård- och omsorgsverksamheter ställdes inför under Covid-19 pandemin, samt att identifiera vilka åtgärder som vidtogs för att upprätthålla en hälsofrämjande arbetsmiljö. Studien bygger på en kvalitativ metod med induktiv ansats. För att besvara syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från två olika kommuner som arbetade under pandemin. Resultatet i studien visar att vård- och omsorgspersonalen upplevde att den största utmaningen var deras arbetssituation som upplevdes tuff, men de lyckades hantera stressen genom gott samarbete och med bra stöd från sin ledning. Enhetscheferna upplevde att de lyckades hantera stressen i deras respektive verksamhet genom närvarande ledarskap. Detta hjälpte till att lugna och skapa trygghet hos medarbetarna. Resultatet visar även att enhetscheferna vidtog åtgärder för att upprätthålla en hälsofrämjande arbetsmiljö genom att aktivt arbeta utifrån folkhälsomyndighetens rekommendationer för att minimera smittspridningen. Att vara med om utmattande och stressrelaterade arbetssituationer är något som inte är enkelt, men med en god samarbetsförmåga, arbetsmoral och tillit bland personalen så kan verksamheten ändå fungera som den skall.

Inledning: Ambulanssjukvården triagerar patienter till både högre och lägre vårdnivå, vilket gör arbetet komplext. Bakgrund: Hänvisning till lägre vårdnivå har blivit allt vanligare inom ambulanssjukvården. All hälso-och sjukvårdspersonal har skyldighet att föra dokumentation för patientens vårdkontakt. Studier visar att bristande dokumentation från ambulanspersonalen påverkar patientsäkerheten negativt.   Syfte: A) jämföra patientgruppen som hänvisas till lägre vårdnivå med patientgruppen som transporteras med ambulans till sjukhus, B) beskriva patientgruppen som hänvisas till lägre vårdnivå C) studera dokumentationen för den vanligaste patientgruppen som hänvisas till lägre vårdnivå. Metod: Retrospektiv journalgranskning med konsekutivt urval. Mixed Method-ansats med deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Av 26 070 ambulansuppdrag hänvisades 2846 patienter till lägre vårdnivå, vilket är en lägre andel än vad tidigare studier har visat. Dessa patienter var friskare än de som transporterades till sjukhus och den vanligaste samsjukligheten var hjärtkärlsjukdom. Det fanns inga könsskillnader i gruppen för hänvisning, men de äldre patienterna bedömdes ha ospecifika symtom i större utsträckning än de yngre. Läkare konsulterades oftare för äldre patienter. Dokumentationen visade sig ha stor variation – både vad gäller innehåll och struktur. Primärvårdsläkare konsulterades oftare än akutsjukvårdsläkare.   Diskussion: Den största patientgruppen som hänvisades var äldre med ospecifika symtom, vilket pekar på ett behov av att utforma särskilda riktlinjer för denna patientgrupp. Det framgick också att ambulanspersonalen inte konsulterar läkare i den omfattning som riktlinjerna säger. Den varierande dokumentationen visar på att frågan behöver lyftas i verksamheten för att förbättra uppföljningsarbetet. Konklusion: Det behövs mer utbildning i dokumentation. Det behövs specifika riktlinjer för patientgruppen med ospecifika symtom.

No description available.

Bakgrund: Risken att insjukna i depression vid något tillfälle i Sverige, ligger på cirka 23 procent för män och cirka 31 procent för kvinnor. Efter första episoden av depression, ligger risken för att återinsjukna på cirka 50 procent. När en förälder har drabbats av depression, kan det påverka övriga familjemedlemmar, då det oftast är någon av föräldrarna som har det största ansvaret inom familjen och för ekonomin.Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser av att leva med en förälder som har depression.Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats har använts. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades och kvalitativ innehållsanalys beskriven av Lundman & Hällgren Graneheim användes vid analysen.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Behov av copingstrategier, Olika insikter, En förändrad tillvaro och Behov av hjälp. Barn som distanserade sig från sin förälder, upplevde det som ett sätt att skydda sig själva. En del barn hade dålig insikt om förälderns depression, de berättade att de inte märkte att något annorlunda eller fel. Barn anpassade sig efter situationen och utvärderade effekten av sin anpassning, de justerade sina handlingar efter det. Familjen samtalade sällan om förälderns depression och barnen fick inte någon information.Slutsats: Barn distanserade sig i både positiv och negativ bemärkelse. Vissa barn hade insikt i förälderns depression och anpassade sig utefter den, medan andra förnekade dess existens eller inte förstod sjukdomen. Barnen fick ett ökat ansvar i hemmet vilket resulterade i ett försämrat mående. En positiv aspekt var att vissa barn hävdade att de hade blivit starkare som person och fått mer empati för andra människor. Den allmänna sjukvården hade otillräcklig kunskap och resurser vid bemötande av barn som anhörig, vilket kan åtgärdas med mer utbildning och vidare forskning av problemområdet.

Flertalet vårdpersonal inom hälso- och sjukvården kommer på något sätt i kontakt med IT- systemen dagligen, främst genom journalskrivning men även läkemedelshantering och kommunikation med andra yrkesgrupper. Enligt tidigare forskning väntas IT bli starkare i framtiden, det vill säga att det förväntas användas mer i det dagliga arbetet, emellertid uppger vårdpersonal att de upplever svårigheter när de använder systemen i sitt arbete. Systemen saknar lämpliga funktioner som stödjer kliniska uppgifter, vidare kräver systemet att läkare utför samma steg upprepande gånger med alla patienter vilket gör dokumentationen negativt laddat. Vidare får vårdpersonal ont i rörelseapparaten samt svårigheter med stress och trötthet. Syftet med studien är att få svar på om det finns ett samband mellan IT- systemen som används inom hälso- och sjukvården och sjuksköterskors hälsa. Studien har en kvantitativ inriktning, med fokus på enkätutskick på vårdcentraler, mottagningar samt barnavårdcentral runt om i Skåne. Undersökningsgruppen bestod av 93 stycken män och kvinnor i åldrarna 18 år upp till över 55 år som arbetar som sjuksköterskor i skåneregionen. Majoriteten av undersökningsdeltagarna arbetade inom offentlig sektor, vidare använde övervägande antal IT- systemet fler än 16 gånger per dag. Enkäterna fylldes i på plats i verksamheten, även internetenkäter tillämpades som ett alternativ på grund av lättillgängligheten. För att analysera enkätformuläret använde vi oss av en regressionsanalys samt Pearsons korrelationstest. I resultaten kunde vi se att det finns ett samband mellan sjuksköterskors hälsa och användandet av IT- systemen inom hälso – och sjukvården i skåneregionen. Avslutningsvis är studien ett intressant tillägg till den i övrig sparsamma forskningen som använts och finns sedan tidigare, och som visar att IT- miljön måste förbättras för att vårdpersonalen ska bibehålla sin hälsa.

Med ett mål att förbättra ledarskapet använder ett stort antal verksamheter diverse ledarskapsutbildningar. Målet med ledarskapsutbildningarna var att förbättra chefers hälsofrämjande ledarskap. Kan chefer verka hälsofrämjande och då skapa en bättre arbetsmiljö kan detta bland annat ge gynnsamma effekter på minskat behov av nyrekrytering. Autentiskt ledarskap har tidigare visat sig ha positiva effekter på medarbetares hälsa och kan ses som en typ av hälsofrämjande ledarskap. Syftet med denna interventionsstudie är att studera om det hälsofrämjande ledarskapsprogrammet främjar ett autentiskt ledarskap. Metoden har varit att analysera en interventionsgrupps självskattade effekter på sitt autentiska ledarskap i förhållande till en kontrollgrupp. Detta har skett i områdena självmedvetenhet, relationell transparens, balanserad processhantering och internaliserat moraliskt perspektiv med det beprövade instrumentet Authentic Leadership Questionnaire (ALQ). Analysen har genomförts med den statistiska metoden ANCOVA. Studiens deltagare var chefer inom vård och omsorg som studerat vid en hälsofrämjande ledarskapsutbildning. Av de 86 deltagarna ingick 42 i interventionsgruppen och 44 i icke-lika kontrollgruppen. Inget av de analyserade områdena visade på någon signifikant förbättring efter genomgången intervention även om resultatet får relateras till problemet med reliabiliteten. En bidragande orsak till avsaknaden av ett signifikant resultat kan vara bristande reliabilitet i instrumentet som användes. Slutsatsen är att det inte har kunnat identifierats någon signifikant inverkan på deltagarnas förmåga att utöva ett autentiskt ledarskap.

In Sweden, turnover among healthcare professionals is a significant problem in hospital settings. Efficient leadership of healthcare professionals is vital for enhancing the quality and integration of healthcare. Authentic leadership (AL) is a relational leadership style instigated from the field of positive organizational conduct and is asserted to advocate healthy work environments that impact healthcare professional’s efficiency and positive organizational outcomes. This master’s thesis aims to describe the impact of AL on the work environment and patient outcomes in hospital settings. The method is a literature study. Peer-reviewed English or Swedish articles that examined the impact of AL on the work environment and patient outcomes in hospital settings were selected from seven databases. Quality appraisal, data extraction, and analysis were accomplished on the included studies. A total of 26 articles (n=24 quantitative, n=1 qualitative and n=1 mixed method) satisfied the inclusion criteria. Results were evaluated according to the literature review content analysis. Findings support positive relationships between AL and increased optimism and trust among healthcare professionals, job satisfaction and turnover, patient care quality, structural empowerment, and work engagement. Findings were, therefore, consistent with AL theory. Future studies using more diversity in research themes, settings, study populations, organizations, job areas, geographic origins, and theory context are merited. People in positions of influence in healthcare settings and healthcare practitioners can use the findings of this study as a guide to increase awareness of the processes by which AL promotes positive outcomes in the workplace.

No description available.

Bakgrund. Patientbesöken på svenska akutmottagningar ökar. Med ett ökat inflöde av patienter ökar även kraven på vårdpersonalen som arbetar på akutmottagningen. Vid obalans mellan in-, genom- och utflöde skapas risker för crowding, med konsekvenser som ökade väntetider för patienterna, ökade patientsäkerhetsrisker och lidande som följd. Akutsjuksköterskans ansvarsområden innefattar kunskap om patientflöden, patientsäkerhet och att lindra lidande. Ändå finns mycket lite nationell forskning om patientflöden till akutmottagningar. Syfte. Syftet med studien var att studera inflödet av patienter till akutmottagningarna vid ett länssjukhus och ett länsdelssjukhus. Metod. Studiens genomfördes som en kvantitativ punktprevalensstudie med en induktiv ansats. Studien innefattar analys av data från två akutmottagningar inom Region Dalarna, n=201. Resultat. Över 70 procent av patienterna som sökte till akutmottagningarna hade haft en tidigare vårdkontakt. Det var vanligast att yngre patienter hade sökvägen eget initiativ och att äldre hade sökvägen ambulans. Det var fler män än kvinnor som kom från vårdcentralen med remiss. Patienter som hade en annan vårdkontakt före besöket hade en högre medicinsk prioritet eller högre risk för inläggning än de patienter som kom på eget initiativ. Slutsats. Ett fysiskt möte med annan vårdpersonal kan ha stor betydelse för att minska inflödet av patienter till akutmottagningen. Att en stor del av patienterna blir hänvisade till akutmottagningen kan vara ett tecken på att det saknas kapacitet inom hälso- och sjukvården för att behandla patienter med icke akuta besvär. / Background. Patient flows to Swedish emergency departments are increasing. With an increased inflow of patients, the demands on the healthcare staff at the emergency department increase. With a discrepancy between in-, through- and outflow, risks of crowding are created, with consequences such as increased waiting times for patients, increased patient safety risks and suffering as a result. The emergency nurse's responsibility includes knowledge of patient flows, patient safety and alleviation of suffering. Nevertheless, there is little research about patient flows to the emergency department nationally. Purpose. The purpose of the study was to study the inflow of patients to the emergency departments at two regional hospitals. Method. The study was conducted as a quantitative point-prevalence study with an inductive approach. The analysis includes an analysis of data from two emergency departments in Region Dalarna, n = 201. Results. Over 70 percent of the patients that presented to the emergency departments had a previous healthcare contact. It was most common that younger patients used their own initiative and that elderly presented by ambulance. There were more men than women who came from community health centres with referral. Patients who had another healthcare contact before the visit had a higher medical priority or risk of admittance to the hospital than the patients who came on their own initiative. Conclusion. A physical meeting with healthcare staff can be of great importance for reducing the inflow of patients to the emergency department. It may be that there is a low capacity in the health care system to treat low-acuity patients.