Inledning: Under våren 2018 smittades 31 patienter med samma VRE-stam på universitetssjukhuset i Örebro. Indexpatienten var känd VRE-bärare och hade flyttats till Örebro från vård i Stockholmsområdet. Smittan spreds framförallt på vårdavdelning 83 och 93 och varade från upptäckt i februari till augusti 2018. Syfte: Att sammanställa och analysera arbetsinsatsen för VRE-utbrottet i Örebro 2018 samt inventera framgångsfaktorer för stävjande av fortsatt spridning och värdera möjlighet till optimering av screeninganalyserna. Metod: Avidentifierade uppgifter om patienter smittade med utbrottsstammen erhölls från Vårdhygien och frågeformulär riktades till nyckelpersoner på avdelning 83 och 93 vid Medicinkliniken, Vårdhygien och Klinisk mikrobiologi. För att belysa utbrottets effekt på Klinisk mikrobiologis arbetsbelastning användes uppgifter från laboratorieinformationssystemet. För en framtida analys av riskfaktorer för att bli koloniserad genomfördes en litteraturgenomgång av artiklar ur databasen Pubmed. Resultat: När utbrott konstaterats vidtogs åtgärder på berörda avdelningar. VRE-positiva patienter tilldelades eget rum med egen dusch och toalett och rengöring av patientnära ytor intensifierades. Samtliga patienter screenades en gång per vecka, vid utskrivning samt en vecka efter utskrivning. För att få bättre kontroll på eventuell spridning i andra delar av slutenvården i Region Örebro län infördes VRE-screening på alla prover från inneliggande patienter som skickats för toxinproducerande Clostridium difficile-analys. Från 1 januari till 31 oktober 2017 och 2018 var antalet VRE-screeningar 1 750 respektive 5 616. Samma period 2016 utfördes 513 screeningar. Utifrån det material som gicks igenom bedömdes ytterligare optimering av gränserna för positiva respektive negativa cycle threshold-värden inte vara möjlig. Slutsats: Spridningen av VRE kunde stävjas på 7 månader. Bidragande orsaker till detta bedömdes vara intensiv screening, utbildningsinsatser och vårdhygieniska insatser. Det finns få publicerade erfarenheter från VRE-spridning i svensk sjukvård och fler studier krävs. Att ta fram rutiner för standardiserad dokumentation skulle underlätta sammanställningen av insatser och kostnader.

Introduction: Maternal smoking during pregnancy is becoming less common. However, it is still a significant predictor of adverse outcomes. Smoking during pregnancy has been associated with impaired fetal development and growth. The purpose of this systematic litera-ture study was to describe the placental molecular targets that have been identified as poten-tially affected by maternal smoking, with emphasis on alterations in placental gene expres-sion. Objective: To decribe the impact of maternal smoking on mRNA expression in placental tissue. Design: Systematic literature survey Methods: We searched for studies in PubMed. To be included in the survey the studies had to be written in English and asses mRNA expression in isolated placental cells, animal, or hu-man placental tissue in conjunction with exposure to some or all elements of tobacco smoke. Out of 54 studies found, 14 met the eligibility criteria. One reviewer assessed the eligibility and quality of the studies. Results: Eight studies investigated human placental tissue, two investigated rodent placental tissue, and five studies investigated isolated placental cells. Two studies profiled the global gene expression, while the other studies examined the expression of the CYP genes, or genes involved in angiogenic regulation, cellular proliferation, or amino acid metabolism and transport in relation to cigarette smoking. Discussion: We conclude that even though the influence of cigarette smoking on gene expres-sion in placenta has only been investigated in a few studies, they all found transcriptional al-terations in relation to smoke exposure. Future investigations are necessary for the examina-tion of how these changes may impact fetal development and growth.

No description available.

Syfte och frågeställningar Studien undersöker samband mellan kroppsliga attribut och fysisk aktivitet, med kognition. Detta för att se ifall en persons grad av fysisk aktivitet och välmående har någon verkan på vår mentala förmåga, samt vilka typer av aktiviteter/attribut som har störst effekt. Visar personer med hög självrapporterad grad av fysisk aktivitet en tendens till bättre resultat på kognitionstest? Påverkar socioekonomiska faktorer som utbildning, ålder och kön en persons resultat på kognitionstest i förhållande till deras fysiska aktivitet? Metod Studiens population valdes primärt genom ett bekvämlighetsurval för att underlätta insamlingen av data från så många individer som möjligt på kort tid. Kraven på deltagarna var att de skulle vara helt friska och mellan 25–70 år samt ha ett arbete. I studien användes en enkät baserad på Hälsoenkäten från Gymnastik- och Idrottshögskolan för att se hur fysiskt aktiva deltagarna var. Deltagarna fick även göra ett TMT-test (A+B del) där deras förmåga att se och uppfatta samt deras förmåga att hålla koll på saker i nuet och fokusera på flera saker samtidigt testades, vilket kopplades till deras kognitiva förmåga. Resultat Resultatet från TMT A visade en medeltid (sekunder) på 24,43±6,85 och från TMT B med en medeltid (sekunder) på 56,84±23,38. De som hade svarat högre på hur ofta de är fysiskt aktiva i minst 30 minuter och/eller styrketränade längre tider per vecka klarade av TMT-A och TMT-B på kortare tid. Slutsats Vardagsmotion och MVPA (Moderate to Vigorous Physical Activity) ses ha positiv effekt på resultaten från TMT. En ökning i den totala träningsmängden ses vara kopplad till förbättrade resultat. Övriga faktorer som ålder, socioekonomi och utbildning har inte någon effekt på den population som har undersökts.

No description available.

No description available.

Introduction: Calcium is the trigger for muscle contraction and strict control ofintracellular calcium handling is fundamental for muscle function. Imbalances in theintracellular concentration of calcium caused by disturbances in the calcium ion pumps orcalcium channels may be responsible for different types of muscle disorders as myopathies.The pathogenesis of myopathy is unknown, but it has been hypothesized that hypoxia mightbe the trigger of a cascade leading to muscle weakness. Hypoxia is known to induce calciumhandling alterations in many cell types, but effects of hypoxia on calcium handling in skeletalmuscle is still uninvestigated. Aim: To investigate if acute hypoxia affects calcium release and re-uptake in dissociatedmuscle fibres after intermittent tetanic stimulation, with the purpose to increase theknowledge of the role of hypoxia in diseases causing muscle weakness. Method: Single fibres were dissociated from the flexor digitorum brevis taken from mice.These were cultured overnight and then exposed to hypoxia for 30 minutes. Alterations in thefree cytoplasmic calcium ion concentration transients were measured before and after a seriesof 300 intermittent contractions at 70 Hz using fluo-3, which is a fluorescence indicator ofintracellular calcium. Result: Acute hypoxia affected calcium handling in skeletal muscle fibres. Decay of thetetanic free cytoplasmic calcium ion concentration transient was significantly slower inhypoxic compared to control fibres. Resting free cytoplasmic calcium ion concentration andtetanic free cytoplasmic calcium ion concentration seemed to increase prior to fatigue andaccelerate the development of fatigue. Conclusion: Calcium handling alterations induced by acute hypoxia in skeletal musclefibres may have resulted from acidosis and metabolite alterations. Further studies need to beperformed to draw firm conclusions due to limited samples in this study.

Bakgrund: Flera olika sjukdomstillstånd kan ge upphov till hypoventilation och idag är den vedertagna behandlingen för hypoventilation icke-invasiv ventilation. För två år sedan infördes ett protokoll för NIV-behandling, samtidigt initierades utbildningsinsatser för de kliniker som möter NIV mest frekvent på USÖ. Detta utfördes av en fokuserad arbetsgrupp som bildades med läkarrepresentanter från akutmottagningen och lungavdelningen. Denna NIV-arbetsgrupphar gjort en utvärdering av arbetet genom att kolla på patientutfall och andra hårda kliniskaparametrar. Däremot har det inte gjorts någon subjektiv utvärdering bland berörd personal hurde upplever NIV-behandling efter insatserna. Syfte: Att undersöka hur den subjektiva upplevelsen av NIV-behandling har förändrats blandpersonal från före införandet av protokoll och utbildningsinsatser till dagsläget. Metod: En enkät utformades där respondenterna för respektive påstående skulle svara en siffra för hurde upplevde det för två år sedan, och en siffra för dagsläget. Svaret skulle vara i form av ensiffra mellan 1–10, där högre siffra indikerar högre samstämmighet med påståendet.Enkätspridning skedde på lungvårdsavdelning 12 och akutmottagningen på USÖ. Resultat: Mediansvaret för hur de upplever sin egen kunskap har ökat från 6 av 10 år 2016, till 10 av 10för 2018. Mediansvaren har även ökat för såväl hur den organisatoriska strukturen som utbildningsinsatserna upplevs. Respondenterna upplever i högre grad en god patienteffekt ochpatientföljsamhet i dagsläget än 2016. Slutsats: Dessa fynd talar för att protokollinförandet har haft god effekt på hur berörda parter uppleverNIV-behandling och att utbildningsinsatserna har varit av god kvalitet. Respondenterna upplever idag att man får mer effektiv behandling och att den sker på ett organisatoriskt mereffektivt sätt. Sammanställda svar tyder på att respondenterna är mer självsäkra i behandlingen och att det ger god behandlingseffekt.

Andelen barn och ungdomar som erhåller diagnosen autismspektrumtillstånd har ökat stort under de senaste 20 åren, en ökning som förväntas hålla i sig. Statistik påtalar att en procent bland svenska barn och ungdomar får diagnosen. Barn och ungdomar som diagnostiseras med autismspektrumtillstånd är i stort behov av en familj och en omgivning som engagerar sig och utgör ett gott stöd, för att barnet ska uppnå så hög funktionell nivå som möjligt. Därför är det av stor vikt att identifiera den emotionella process som föräldrar upplever då de har ett barn med diagnosen autismspektrumtillstånd. Med en ökad förståelse för föräldrarnas situation skulle deras resurser kunna tillvaratas och stärkas ytterligare. Syfte; Syftet med studien var att beskriva den emotionella upplevelsen av att vara förälder till ett barn med diagnosen autismspektrumtillstånd. Metod; En kvalitativ studie genomfördes där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med föräldrar vars barn hade fått diagnosen autismspektrumtillstånd. Dataanalys gjordes med hjälp av konventionell innehållsanalys med induktiv ansats. Antalet informanter som inkluderades var nio föräldrar, varav ett föräldrapar. Detta resulterade i åtta intervjuer. Resultat;  Studiens resultat ledde fram till en övergripande rubrik som benämndes Emotionell anpassning. Tre kategorier togs fram, vilka var Kaos, Skapa Mening och Navigera. Kategorierna bestod av elva subkategorier. Föräldrarna beskrev hur deras föräldraskap bestod av en emotionell anpassning som aldrig riktigt nådde ett slut utan den fortgick i takt med att barnet växte. Konklusion; Det är viktigt att låta föräldrarna bearbeta de emotionella upplevelserna på ett bra sätt för att de ska kunna gå vidare på ett så funktionellt sätt som möjligt. Ett komplement till föräldrastödet skulle då vara att väga in den emotionella processen tillsammans med en tanke om en existerande krisreaktion. Nyckelord; Autismspektrumtillstånd, Emotioner, Föräldraroll, Föräldrastöd, Psykiatrisjuksköterskans ansvarsområde.

No description available.