No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>2019-03-14</p>

<p>2019-01-17</p>

No description available.

Årligen drabbas ca 10000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus. I de fall ambulansen har en lång framkörning finns det på flera håll ett samarbetsavtal skrivet med lokal räddningstjänst som innebär att en s.k. IVPA-styrka, &quot;I Väntan På Ambulans&quot;, larmas till patienten och påbörjar HLR. Syftet med studien är att få reda på hur ambulanspersonalen i ett valt område ser på samarbetet med IVPA i samband med hjärtstopp prehospitalt. Åtta kvalitativa intervjuer av ambulanssjuksköterskor genomfördes. Dessa analyserades med induktiv forskningsansats på deskriptiv nivå. Detta resulterade i sju huvudkategorier; Tilltro till tidsvinst för att gagna liv, Bemannat för att klara uppgiften, HLR-koncept delvis uppfyllt, IVPA överlåter och ambulans tar över ansvar, Behov av riktlinjer för kommunikation, IVPA förbättrar logistik och Behov av ambulanspersonal i arbetsledning. Resultatet visar att IVPA-personalen har goda ambitioner att delta i arbetet, informanterna upplever en tidsvinst med IVPA-insatsen som kan vara avgörande för patienten. IVPA-enheten är välorganiserad och detta främjar det livräddande arbetet med patienten. Det arbete som IVPA-personalen utför är bra men med vissa tekniska brister, som t.ex. hantering av luftväg. Författarna efterfrågar gemensamma utbildningstillfällen där ambulanspersonal och räddningstjänst får tillfälle till samövning, för att förbättra vården ytterligare. De nyckelord som använts är IVPA, prehospitalt hjärtstopp, OHCA (Out of Hospital Cardiac Arrest), tvärprofessionellt samarbete och samverkan. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Bakgrund och problemformuleringDå frågor kring informationsteknikens (IT) användning inom vården ofta handlar om ekonomisk effektivitet och medicinsk nytta finns ett behov av att sätta ett vårdvetenskapligt perspektiv på frågan om nyttan eller effekterna av IT. Utifrån en teoretisk definition av IT respektive omvårdnad är det möjligt att se att IT kan ha betydelse för sjuksköterskans omvårdnad på åtminstone tre sätt; som informationsbärare av vårdvetenskaplig information, som medium för interaktion med patienten och som påverkan på arbetsinnehåll och sjuksköterskans yrkesroll. Studien avser därför belysa hur sjuksköterskor uppfattar IT:s betydelse för omvårdnaden av patienten.SyfteStudien syftar till att belysa IT:s betydelse för sjuksköterskans omvårdnad av patienten. Kunskap om denna betydelse är en förutsättning för att omvårdnad som en viktig del i patientens vård, främjas av den IT-användning som införs och används inom hälso- och sjukvården.MetodSex intervjuer inom två forskningsfält gjordes och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.Resultat och diskussionResultatet visar att IT i praktiken har liten betydelse ifråga om att stödja sjuksköterskans teoretiska omvårdnadskunskap. Genom att vården erbjuder kommunikation via e-post är det möjligt att patienters olika behov av kontakt med vården tillgodoses. Sjuksköterskans omvårdnad via e-post sker genom inkänning och bekräftelse via de skrivna orden, vilka upplevs sätta ramarna för den vårdrelation som konstitueras. Nytt arbetsinnehåll, som omvårdnad via e-post, har ställt nya krav på sjuksköterskans kompetens. Genom att mötas via e-post upplevs tekniken bidra till närhet snarare än skapa distans. Själva tekniken i sig upplevs inte stå i opposition till omvårdnaden förrän den inte fungerar tillfredsställande. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Palliativ vård innebär vård i livets slut när det inte längre finns några medicinska behandlingar för sjukdomen. Vården kan utföras i sjukhusmiljö, hospis eller i hemmet. Vi har valt att koncentrera oss på upplevelser av hemmet och livets slut vid palliativ vård, utifrån ett närståendeperspektiv. Vård i livets slut i hemmet kan innebära en stor förändring för hela familjen. Närståendes livsvärld förändras när en familjemedlem blir sjuk. Hemmet förvandlas från ett privat rum till en vårdplats där personal kommer och går. Syftet är att beskriva närståendes upplevelser av hemmet och livets slut vid vård av en familjemedlem. Vi har använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer med sex närstående till en familjemedlem som vårdas eller har vårdats i hemmet till livets slut. Informanterna valdes ut genom två palliativa team i tre västsvenska kommuner. Datamaterialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys och resultatet av närståendes upplevelser bildade fem huvudkategorier och 12 underkategorier. Närstående upplevde att få vårda sin sjuka familjemedlem i hemmet den sista tiden var betydelsefullt. Vårdandet i hemmet gjorde det enklare att leva ett ”normalt” liv där familjen kunde vara tillsammans dygnet runt den sista tiden. Resultatet visar att närstående och deras sjuka familjemedlem upplevde trygghet genom att få vara i hemmet där de byggt ett liv tillsammans och har många minnen. Det sker en stor förändring i närståendes liv när deras make/maka blir sjuk och sedan dör. De upplever en tomhet i hemmet och ensamhet i vardagen. I intervjuerna med närstående upplevde vi att det fanns ett behov av reflektion under och efter deras sjuka familjemedlems död. / Program: Sjuksköterskeutbildning