ACOG (American College of Obestetrician and Gynecoligists) believes that the safety and efficacy of misoprostol is sufficiently proven to be used in induction of labor. Treatment with misoprostol (Cytotec®) is usually used outside its indication area. Internationally, the use of misoprostol is preferred before other prostaglandin analogues because it has a large number of benefits. The purpose of this literature study was to investigate the efficacy and safety of misoprostol in the dose regimens 25 μg and 50 μg in pre-induction of labor. Searching for scientific articles for the literature study was implemented on the PubMed database and in search function used the terms “misoprostol” and “labor, induced”. The studies do not show sufficiently large differences that an optimal treatment dose of misoprostol in labor induction should be established. Larger clinical studies are required to determine optimal treatment dose of misoprostol where the route of administration and dose interval should also be investigated.

No description available.

Bakgrund: Gestationsdiabetes mellitus, GDM, är ett tillstånd som diagnostiseras hos gravida kvinnor med förhöjda glukosnivåer utan tidigare känd hyperglykemi. I Sverige drabbas ca 1–2 procent av GDM, i världen upp till 14 procent. Den globala ökningen av fetma tros vara en starkt bidragande orsak till att GDM ökar. GDM har negativa effekter på maternella och fetala utfall. Barnmorskan har en betydande roll att motivera och stödja den gravida kvinnan till en hälsosam livsstilsförändring för att minska risken för komplikationer hos mor och barn. Syfte: Syftet var att genom journalgranskning undersöka predisponerande faktorer för GDM samt maternella och fetala utfall av GDM. Metod: Studien utgår ifrån en kvantitativ ansats med retrospektiv journalgranskning under åren 2014–2017. Studien omfattar 166 kvinnor med GDM. Data analyserades i PSPP statistikprogram. Resultat: Majoriteten av kvinnorna visade på övervikt eller fetma (72%). Det var fler utlandsfödda kvinnor än svenskfödda som utvecklade GDM. Studien visade att BMI och behandling hade störst betydelse för att uppnå ett normalt HbA1c. Slutsats: Resultatet är förenligt med tidigare forskning att övervikt och fetma är en av de största faktorerna till att utveckla GDM. Detta ställer krav på vården och framför allt på barnmorskor inom mödrahälsovården. Genom att arbeta effektivt med TTM för att göra en livsstilsförändring kan förhoppningsvis antalet kvinnor som utvecklar GDM under graviditet eller får manifest diabetes att minska. Nyckelord: Graviditetsdiabetes mellitus, GDM, BMI, utlandsfödd, journalgranskning / Background: Gestational Diabetes, GDM, is a condition diagnosed in pregnant women with elevated glucose levels without prior known hyperglycemia. In Sweden, we have about 1-2 percent of GDM, in the world up to 14 percent is affected. The global increase in obesity is believed to be a major contributory factor in increasing GDM. GDM has negative effects on maternal and fetal outcomes. The midwife has an important role to motivate and support the pregnant woman for a healthy lifestyle change to reduce the risk of complications in mother and child. Purpose: The purpose was to investigate predisposing factors of GDM as well as maternal and fetal outcomes of GDM by clinical record review. Method: The study was based on a quantitative approach with retrospective clinical record review in 2014-2017. The study comprises 166 women with GDM. Data analyzed in PSPP statistics program. Result: The majority of women showed overweight or obesity (72%). There were more foreign-born women than Swedish-born who developed GDM. The study showed that BMI and treatment had the greatest significance for achieving a normal HbA1c. Conclusion: The result is consistent with previous research that overweight and obesity are one of the major factors in developing GDM. This imposes demands on care and especially midwives in maternity care. By working effectively with TTM to make a lifestyle change, hopefully the number of women who develop GDM during pregnancy or manifest diabetes will be reduced. Keywords: Gestational diabetes mellitus, GDM, BMI, foreign born, Medical record review

Bakgrund: Majoriteten av dödsfall som sker på sjukhus varje år uppskattas ha varit i behov av palliativ vård. En patient som vårdas palliativt hamnar ofta i fokus och anhöriga till patienten hamnar i bakgrunden. Anhörigas behov av kommunikation och stöd i den svåra perioden påverkar hur anhöriga upplever den palliativa vården och hur dödsfallet av patienten som vårdas palliativt hanteras. Som sjuksköterska är det därför viktigt att inkludera både patienten och de anhöriga i den palliativa vården. Anhörigstöd är tillsammans med kommunikation, teamarbete och symtomlindring de fyra hörnstenar som den palliativa vården bygger på.  Syfte: att belysa anhörigas upplevelser av palliativ vård på en allmän vårdavdelning inom den somatiska vården.  Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt användes där åtta artiklar valdes ut och ligger till grund för studiens resultat. Artiklar söktes i de två databaserna Cinahl och PubMed. I analysen användes en integrerad analys enligt Kristensson.  Resultat: Tre kategorier identifierades: kommunikationens betydelse för delaktighet, betydelsen av stöd och konsekvenser av resursbrister. Resultatet visar att många var nöjda med den palliativa vården men det finns även utrymme för förbättringar då det även upplevdes att vården hade stora brister.  Slutsats: Studien visar att anhöriga får en bättre upplevelse av den palliativa vården när de känner sig delaktiga i vården. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och anhöriga är därmed viktig. Att anhöriga kunde ringa till vårdavdelningen vid behov av information och uppdateringar i patientens tillstånd gjorde att anhöriga kände sig trygga med vården. Stödet efter dödsfallet är lika viktigt som under vårdtiden. Sörjandet efter patientens dödsfall hanterades lättare om anhöriga kände sig delaktiga i vården, kände trygghet och fick stöd.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Många arbetar idag i yrken där den egna rösten är det främsta arbetsredskapet. Ett yrke som blivit allt vanligare och som förutsätter en fungerande och hållbar röst är callcenterarbetet. Förutom långa perioder med röstanvändande finns även andra faktorer som kan belasta rösten. Syftet med denna studie var att undersöka rösthälsan hos de anställda på ett företag med callcenterverksamhet. Detta gjordes i form av en enkät som distribuerades till två orter där de anställda huvudsakligen arbetar med telefonrelaterade uppgifter. Förekomsten av röstbesvär var förhållandevis hög; nära hälften av personerna bedömdes utifrån enkätsvaren ha röstbesvär. Både likheter och skillnader kunde ses mellan personer med respektive utan röstbesvär. Röstbesvärsgruppen upplevde i högre grad att röstbesvären påverkade röstanvändandet samt angav generellt fler och mer frekventa symtom på röstbesvär, även om de vanligaste typerna av symtom inte skilde sig markant från gruppen utan röstbesvär. Vissa signifikanta skillnader sågs mellan grupperna vad gällde riskfaktorer för röstbesvär och då främst vad avsåg arbetsrelaterade faktorer. Trots att många av de anställda upplevde röstbesvär hade endast ett fåtal fått information eller utbildning i röstvård/röstteknik. Resultaten i studien visar således på att det inom callcenteryrket finns områden att förbättra, på arbetet inen även hos den enskilde individen genom en ökad kunskap om hur man bäst vårdar sin röst. Ytterligare studier är dock av stor vikt för att öka kunskapen och medvetenheten kring denna typ av arbete. Därmed skulle preventiva åtgärdsprogram kunna utvecklas och insatserna inriktas mot de områden som kräver förbättring.