No description available.

Background The human intestine is the largest immune organ in the human body and is constantly exposedto a great number of antigens and bacteria. This requires a balance between tolerogenic andimmunogenic responses to avoid inflammation. The small and large intestine have differentanatomy, physiological functions and are affected differently by diseases. Many studies onintestinal immunity do not distinguish between the small and large intestine, and most studiesare performed on mice. To fully understand human intestinal immunity, there is a need for morestudies on humans that also treat the different intestinal regions as separate compartments. Aim To summarize possible differences in the adaptive immune system in the human intestine, withspecial focus on antigen presenting dendritic cells and T lymphocytes. Methods A systematic review was performed on previously published articles that examined humanintestinal immunity with focus on adaptive immunity. The articles were obtained from thedatabase PubMed using MeSH terms. The articles were selected based on certain inclusion andexclusion criteria and their quality was evaluated. Results The collected data from included articles clearly show a difference in small and large intestinaladaptive immunity regarding distribution and functions of dendritic cells and T lymphocytes. Conclusion More knowledge about the differences in the properties of the immune system in differentregions of the intestine would probably contribute to a greater understanding of theimmunological basis of diseases affecting the intestines and might be valuable for developingnew treatment possibilities.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Psykisk ohälsa utgör idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning och studier visar att fysisk träning kan användas som behandling. God benfunktion underlättar fysisk aktivitet. Inför återgång i arbete finns ett behov av enkel träning av benstyrka och benfunktion samt objektiva mått för att följa effekten av träningen.Metoden Självtest Benstyrka (SB) innehåller fyra övningar för träning och test för att följa förbättring mot tydliga mätbara mål. Syfte: Studera genomförbarheten av SB och förändring av resultatet av SB hos patienter som står långt ifrån arbetsmarknaden och som deltar i en ny rehabiliteringsmetod med målsättning att återgå i arbete. Metoder: Deltagarna rekryterades från pilotprojektet Aktiviteter i Det Dagliga Livet Coachingteamet Karlskoga/Degerfors (ADL-metoden CT Kga/Dfs). Studiepopulationen beskrivs utifrån kön, ålder, antal sjukpenningdagar samt diagnoser på senaste sjukintyg. Deltagarna lärde sig SB av test- och träningsinstruktör och testades vid start, samt efter tre och sex månader. Enkäter om fysisk funktion, fysisk aktivitet och upplevelsen av att göra SB besvarades i samband med dessa tillfällen. Resultat: Vid start klarade 13/14 deltagare att genomföra SB, respektive 8/9 vid sex månaders uppföljning. För samtliga moment i SB skedde en tydlig förbättring från start till uppföljningen, varav signifikans (p=0,018, p=0,005) sågs för två av övningarna. Upplevelsen av SB skattades generellt som bra. Vardagsmotionen ökade signifikant med 44 minuter per vecka, övrig självskattad fysisk aktivitet och fysiska funktion visade en positiv, men ej signifikant, förbättring. Slutsatser: Genomförbarheten för SB hos deltagarna i ADL-metoden CT Kga/Dfs bedöms vara god, och en tydlig förbättring av benstyrka och benfunktion uppmättes.

Bakgrund: SiNETs är neuroendokrina tumörer som utgår från tunntarmen och som kan ha förmågan attproducera hormoner. Hormonproduktionen kan ge en symtomkaskad bestående av diarré,flush, högersidiga hjärtklaffsvitier samt bronkobstruktion. Den kurerande behandlingen vidNETS är radikal kirurgi. Utöver detta kan behandling med främst somatostatinanalogererbjudas. Dessa syftar till att hämma utsöndringen av hormon vilket lättar symtombördan. NETs är generellt en långsamtväxande tumör med en lång förväntat överlevnad trotsmetastaser. Lång förväntad överlevnad gör det intressant att undersöka hur patienterna skattarsin livskvalitet. Syfte: Granska hur SiNETs patienterna i Örebro upplevde sin livskvalité - ”quality of life”. Detta varett kvalitetsarbete för Kirurgiska kliniken USÖ. Metod: Två enkäter från EORTC; QLQ C30 och QLQ GI.NET21, användes. Enkäternakompletterades med en journalgranskning. Data avkodades och sammanställdes i Excel ochpresenterades i tabell och diagramform. Resultat: Resultatet för QoL var relativt lika i de grupper som Örebromaterialet jämfördes med.Örebropatienterna upplevde sin funktionsgrad högre än patienterna i den LundbaseradeMilanetto et al studien. Patienterna i Lund hade haft svårt att hitta information om sitttillstånd, upplevde social och sexuell funktion lägre än Örebro samt beskrev i högre grad attderas sjukdom påverkade deras ekonomiska situation. Örebropatienterna upplevde sinfunktionsgrad högre än vad referensmaterialet gjorde. Graden av symtom skiljde sig mellanÖrebro och referensmaterialet. I Örebro var Dyspné och diarré de symtom som förekom mestfrekvent. Slutsatser: Patientmaterial från Örebro följde samma trend vad gällde QoL och grad av symtom somhade visats i tidigare studier bla Milanetto et al. Ett större material krävs från Örebro för att kunna dra mer långtgående slutsatser.

Bakgrund: antibiotikaresistens är ett växande problem inom sjukvården och att följa riktlinjer gällande förskrivning av antibiotika är viktigt för att minska resistensproblematiken. Nya rekommendationer gällande behandling av akut cystit har publicerats av Läkemedelsverket och fluorokinoloner nämns inte som ett alternativ vid behandlingen. Strama har mål på att högst 10 procent av antibiotikan som används vid behandling av UVI ska vara av denna typ. Eftersom kvinnor helt dominerar bland fallen med akut cystit gäller målet kvinnor medan det saknas tydligt mål för män. Inom Region Örebro län är runt 15 procent av antibiotikan som förskrivs mot UVI hos kvinnor fluorokinoloner. En studie inom primärvården i regionen har gjorts utan att finna någon överförskrivning av fluorokinoloner. Syfte: att undersöka ifall orsaken till det relativt höga förskrivandet av fluorokinoloner vid behandling av akut cystit i Region Örebro län finns inom sjukhusvården. Metod: studien är en retrospektiv, strukturerad journalgranskning av 160 vårdtillfällen där akut cystit behandlats vid fyra kliniker i Region Örebro län mellan 1 oktober 2017 och 15 maj 2018. En granskningsmall har upprättats med variabler som valts för att avgöra om rätt diagnos registrerats, om det finns några komplicerande faktorer och vilken typ av antibiotika som använts. Resultat: av de vårdtillfällen som ingått i studien har 23,8 procent behandlats med fluoro-kinoloner, 13,9 procent av kvinnorna och 44,4 procent av männen. Dock har det endast vid 7,9 procent av fluorokinolonfallen inte gått att hitta någon motivering för användandet enligt behandlingsrekommendationerna. Slutsats: studien har funnit att Stramas mål inte uppfylls. Överförskrivningen kan dock förklaras av den höga andel män som ingått i studien (33,8 procent) samt den höga medel-åldern (71 år) i studiepopulationen. I 82,1 procent av fallen där fluorokinoloner använts har det funnits komplicerande faktorer som har gjort att det kanske ändå varit motiverat att använda antibiotikan. Denna studie finner därmed att behandlingsrekommendationerna för akut cystit till största del följs.

Bakgrund: År 2015 infördes ett projekt på vårdcentralen i Kil i Värmland som syftade till att minskaväntelistorna och effektivisera kallelsesystemet. Projektet genererade konceptet administrativårskontroll som innebär att patienter med vissa kroniska sjukdomar själva får mätaparametrar, fylla i läkemedelslista samt lämna blodprover utan fysiskt läkarbesök. Resultatengranskas sedan av läkare och beroende på resultat förnyas alla recept för ett år. Dettatillsammans med provsvar och eventuell korrigering av mediciner meddelas per brev tillpatienten. Syfte: Att göra en utvärdering av personalens upplevelser av administrativ årskontroll och värderaeffektiviteten hur kontrollen av patienter med hypertoni fungerat jämfört med vanligakontroller. Metod: En beskrivande kvantitativ studie med antalet fysiska kontroller som överförts tilladministrativa kontroller samt data gällande vårdcentralens behandling av hypertoni. Iuppsatsen ingår en kvalitativ del, bestående av enkät och intervju, för berördapersonalgrupper. Resultat: Idag står 1059 patienter på väntelistan för administrativa årskontroller varav 877 harhypertoni. Fler patienter når ett målblodtryck <140/90 mmHg på vårdcentralen i Kil jämförtmed 627 enheter nationellt.Hos de berörda personalgrupper som tillfrågats finns en samstämmig nöjdhet gällandearbetssättet administrativ årskontroll. Slutsats: Resultaten tyder på att administrativ årskontroll fungerar tillfredställande när det gäller medicinsk kvalitet och som ett effektivt arbetssätt.