<p>Betyg inlagt i Ladok.</p>

Sammanfattning Jaldemark Ulrika (2019). Företagshälsovårdmedarbetares erfarenheter av förebyggande arbete mot arbetsrelaterad psykisk ohälsa: En intervjustudie av anställda vid en intern företagshälsovård i norra Sverige. Projektkurs Arbetshälsovetenskap 15hp, Högskolan i Gävle.  Bakgrund: Långtidssjukskrivningar på grund av arbetsrelaterad psykisk ohälsa förekommer trots Arbetsmiljölagen och systematiskt företagshälsoarbete. Kunskap om hur arbetsrelaterad psykisk ohälsa kan förebyggas och motverkas är därför en viktig fråga för att minska sjukskrivningar hos yrkesverksamma.  Syfte: Syfte med denna studie var att undersöka och beskriva erfarenheter av förebyggande arbete mot arbetsrelaterad psykisk ohälsa hos anställda inom en intern företagshälsovårdsinstitution i norra Sverige. Metod: Studien utgick från en kvalitativ ansats och inkluderade fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur resultatet lyftes tre kategorier och åtta underkategorier fram vilka ansågs ha en betydelse för det förebyggande arbetet mot arbetsrelaterad psykisk ohälsa. De tre huvudkategorier som framkom var; “Företagshälsans inre organisering av det förebyggande arbetet”, “Företagshälsans relation med kundföretagets chef” och “Företagshälsans relation med kunden”. De åtta subkategorierna som kom fram var; “holistisk människosyn, “arbeta i team”, “samarbete med externa aktörer”, chefens ansvar”, “använda rätt verktyg”, “skapa förtroende”, “fångar upp risker i arbetsmiljön tidigt” och “få snabb hjälp med redan uppkomna problem”.  Slutsats: Det främsta resultatet av att studera de anställdas erfarenheter av förebyggande arbete mot arbetsrelaterad psykisk ohälsa är betydelsen av att kombinera företagshälsans inre organisering av det förebyggande arbetet, företagshälsans relation med kundföretagets chef och företagshälsans relation med kunden. Nyckelord: Arbetsrelaterad psykisk ohälsa, förebyggande arbete, företagshälsovård.

<p>Betyg inlagt i Ladok 190612.</p>

No description available.

Persons who frequently visit psychiatric emergency rooms (PERs) account for a disproportionately high number of total visits to PERs. They have needs just as any other human beings do. Yet in addition, they also have specific daily function needs, service needs, and needs for professional healthcare.  The overall aim of this thesis was to investigate who persons frequently visiting PERs in Sweden are and what needs they have. Both studies I and II were conducted in southern Sweden. Study I is a quantitative mapping study describing who persons who frequently visit PERs are, what characterizes them, and what characterizes their visits, while study II investigates their self-expressed and selfassessed needs using a mixed-methods design.  For data collection, a large-scale registry was used in study I, while in study II an interviewer-administered manual was applied consisting of open-ended questions and validated instruments covering the person-in-care’s needs assessment, alcohol and drug use, exposure to violence, and social network. Quantitative data were analysed using descriptive statistics and non-parametric tests (I, II) and qualitative data were analysed using qualitative content analysis (II).  The results indicate that persons who frequently visit PERs represented 8.1% of the total number of PER visitors but accounted for 38.3% of the total number of PER visits (I). They differed significantly from the rest of the PER visitors in terms of gender, diagnoses, hospital admissions, and temporal patterns of visits. Differences were also found in the distance between the PERs and the home municipalities of the visitors (I). In addition, they reported problems in many need areas in life, involving physical and psychiatric health problems as well as financial, emotional, and social problems (II). Results also indicate that they are often subject to violence and have limited social networks (II).  The results may be used for planning, developing, and evaluating interventions targeting the needs of persons who frequently visit PERs, which is in line with a person-centred approach. Such an approach might eventually address their needs better, reduce their suffering, and consequently result in fewer PER visits.

No description available.

<p>Betyg inlagt i Ladok.</p>

No description available.

Aim The aim of the paper is to seek understanding of the factors affecting the work environment for the pre-school teachers. Pre-school teachers are exposed to levels of high noise on a daily basis. Individuals who work in such an environment often experience stress, fatigue and sound fatigue.   Method Based on the interviews, four themes were identified describing pre-school teachers experience of the working environment: ergonomics, environment, motivation and requirements. Based on the above themes, codes have been created to clarify the factors that affect the working environment. A qualitative method was used since the aim was to seek understanding of a specific group. The pre-schools that were chosen to participate in this study were located in Stockholm, Sweden. A total of six pre-school teachers in the ages 24-64 years were interviewed. The participants had an average of 14 years working within the pre-school. The interviews were based on a semi-structured interview guide.   Results This study indicates that what preschool teachers perceive as good and less good in the work environment is individual and depends, among other things, on previous experiences. The results in this study show that pre-school teachers especially want to prioritize the children but that there are requirements which prevent this. The requirements identified in this study are administration, ergonomics, teacher and resource shortages and large children's groups. These findings contributed to a sense of insufficiency for the pre-school teachers.   Conclusion The large children's groups are the main thing that affect pre-school teachers working environment negatively. However, this study also indicates that children's development is a joint motivator for continued work within the pre-school. This is something that creates meaningfulness, which is important for feeling motivated in the everyday work. / Syfte Syftet med föreliggande studie är att söka förståelse för vilka faktorer som förskollärare upplever bidrar till en bra och mindre bra arbetsmiljö. Förskollärare utsätts dagligen för buller och höga ljudnivåer och många som arbetar i en sådan miljö upplever stress, trötthet samt ljudtrötthet.   Metod En kvalitativ studie valdes som utgångspunkt då studiens syfte var att söka förståelse. Verksamheterna som valdes ut för föreliggande studie var fyra förskolor belägna i Stockholm. Sammanlagt intervjuades sex förskollärare i åldrarna 24–64 år. Deltagarna hade i genomsnitt arbetat 14 år inom förskolan. Intervjuerna utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Med tillåtelse från deltagarna spelades intervjuerna in för att sedan i direkt anslutning transkriberas. Utifrån de transkriberade intervjuerna identifierades fyra teman som beskriver arbetsmiljön utifrån förskollärarnas egna uppfattningar: ergonomi, omgivning/rumslig utformning, motivation samt krav. Med utgångspunkt i ovanstående teman har koder skapats för att tydliggöra de faktorer som påverkar arbetsmiljön.   Resultat Resultaten i den här studien har bidragit till kunskap om att förskollärares uppfattning om arbetsmiljön är individuell. Vad som uppfattas som bra och mindre bra i arbetsmiljön kan bland annat bero på tidigare erfarenheter. Förskollärarna i denna studie vill i synnerhet prioritera barnen, men krav i form av administration, ergonomi, lärar- och resursbrist samt stora barngrupperna kommer emellan.   Slutkommentar De stora barngrupper som förekommer inom förskolan idag är enligt författarna det som i högsta grad påverkar förskollärares arbetsmiljö negativt. Å andra sidan indikerar denna studie på att barnen och deras utveckling är en gemensam motivator till fortsatt arbete hos förskollärare, något som skapar meningsfullhet vilket är viktigt för att man ska känna motivation för att fortsätta arbeta.

Sammanfattning Syfte och frågeställning: Syftet med den här studien var att studera sambandet mellan smartphoneberoende och fysisk inaktivitet. Metod: Studien var kvantitativ och data samlades in med hjälp av en webbenkät. Ett bekvämlighetsurval gjordes då enkäten skickades ut på Facebook, Instagram och Twitter. Resultatet bearbetades i SPSS och var inte normalfördelat vilket ledde till att man använde sig av ickeparametiska analyser som gjordes om i Excel. Resultat: I studien så deltog 228 individer. Av de 228 individer exkluderas 26 bort från studien på grund av att man var under 18 eller inte uppgav sin ålder, den slutgiltiga siffran av deltagare som var med i studien blev 202. Åldersskillnaden låg mellan 18-59 år och dominerades mest ifrån individer som låg mellan 18-25 där man fått in 136 svar. Efter bearbetad data så visade resultatet att det inte fanns något samband mellan smartphoneberoende och fysisk inaktivitet, en svag positiv korrelation där korrelationskoefficienten var på 0,11 (p =0,88) vilket inte innebär någon statistiskt signifikant skillnad eller samband. I studien nådde 68 procent av deltagarna upp till de fysiska rekommendationerna som var satta utifrån WHO:s rekommendationer (WHO). Det fanns en minimal könsskillnad på uppskattat smartphoneberoende då kvinnor låg på ett medelvärde av 2,6 och män på 2,2, fysisk aktivitet och stillasittande låg på likvärdiga siffror mellan könen. Slutsats: Studien gav oss en överblick om fysisk aktivitet, stillasittande och smartphoneberoende, de tre huvudmotiven studien analyserade visade inget samband mellan varandra vilket var ett intressant fynd då det inte speglade hypotesen. Forskningsområdet inom det här området har varit glest så kan den här studien vara en bra start för fortsatt forskning.