No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Andelen personer i behov av palliativ vård i hemmet ökar. Dels når befolkningen en allt högre ålder och allt fler önskar få dö i hemmet. Den palliativa vården i hemmet bör vara teambaserad för bästa resultat för alla inblandade. Distriktssköterskan har en viktig roll i hemsjukvården, och således även i den palliativa vården i hemmet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av teamarbete vid palliativ vård i hemmet. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes i studien. Åtta distriktssköterskor gav sitt informerade samtycke att delta i studien. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer, och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier; Samarbete, stöd och tillgänglighet främjar teamarbetet, Kompetens skapar trygghet i teamet, En fungerande samordnad planering är viktig och Patienter och anhöriga har en viktig roll. Palliativ vård i hemmet blev bättre med ett gott teamarbete och att samarbete, stöd, tillgänglighet främjade detta. Teamarbetet fungerade som bäst då teamen samordnades kring patienten och det var ofta distriktssköterskan som var länken som förenade dem. Slutsats: Distriktssköterskor har specifik kunskap och kompetens inom palliativ vård i hemmet. De har också god kännedom om den komplexa vård som personer i behov av palliativ vård har och utgör därför en viktig länk mellan de andra i teamet. Distriktssköterskor lämpar sig därför att leda team kring den komplexa vården och omvårdnaden, samt uppmuntra till att vården är personcentrerad.

No description available.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka transpersoners upplevelse av idrott, mer precistexkludering och inkludering. Uppsatsens frågeställning är: Hur upplever transpersonerexkludering och inkludering inom idrotten? Metod Studien utgår från en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Vi intervjuade tvåtranspersoner som varit eller är aktiva inom idrott. En fenomenologisk inspirerad metodansatshar använts i studien vars teoretiska utgångspunkter är genusteori och queerteori. Resultat Resultaten visar att transpersoner upplever både exkludering och inkludering inom idrottenoch att transpersoner står inför en komplex och jobbig utmaning för att få idrotta under sintransformering. Slutsats Idrotten behöver utveckla sin förståelse och kunskap inom ämnet för att skapa en merinkluderande idrott för transpersoner. Vidare forskning är nödvändigt för att nå ökad kunskapoch tydligare riktlinjer för en mer jämställd idrottsvärld.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan koffein och ångest hos 18-29 åringar. Den primära frågeställningen är om det finns ett samband mellan koffeinkonsumtion och ångest hos unga vuxna. Vidare även om det finns ett samband mellan koffeinkonsumtion och ångest i relation till kroppsvikt hos både män och kvinnor. I samband med detta är hypotesen att högre koffeinkonsumtion hänger ihop med högre ångestnivåer hos män och kvinnor. Metod Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie. En enkätundersökning utfördes online och 245 individer deltog. Av totalt 245 deltagare var 18% i åldrarna 18–21 år, 44,9% mellan 22–25 år och 37,1% mellan 26–29 år. Könsfördelningen var relativt jämnt fördelad då 42% var män och 58% var kvinnor. Studien hade inget bortfall. Enkätundersökningen bestod av tre kategorier; allmänna frågor, koffeinkonsumtionsfrågor samt ångestfrågor. De allmänna frågorna bestod av ålder, längd, vikt och kön. Koffein konsumtionsfrågorna baserades på en redan validerad enkät vid namn Diet and Behavior Scale (DABS) och som översattes till svenska (Richards et al., 2015). Ångestfrågorna baserades på en annan redan validerad enkät vid namn Generalized Anxiety Disorder – 7 questionnaire (GAD-7) (Sidik et al., 2012). Jag använde mig av en version som var översatt till svenska (Psykatristöd, u.å). Resultat Av totalt 245 deltagare hade 51 personer medel till hög grad av ångest. Dock hittades inget samband, samtidigt som resultatet var icke signifikant. Slutsats Eventuella orsaker till att studien inte visar ett samband kan vara att majoriteten av deltagarna skapat en koffeintolerans då många var regelbundna i sitt intag. Deltagarna kan även ha konsumerat en för låg dos för att kunna påvisa ångest. Då reaktionerna efter koffeinkonsumtion kan se olika ut från person till person är det svårt att generalisera för en hel grupp. Valet av studiedesign är inte heller det bästa med tanke på att en enskild personskoffeinkonsumtionsmönster och kroppsreaktion ser olika ut.För att få mer tydliga och specifika svar på sambandet mellan koffein och ångest skulle framtida forskning eventuellt behöva utföras experimentellt, då detta är ett ämne som är svårt att studera för en hel grupp.

No description available.

No description available.