The purpose of this study was to examine how the number of cultural remains, the area of the final felling site and the forest owner’s knowledge, attitude and behavior related to the consideration taken to cultural environments. The study was built upon results from the HK-inventory as well as qualitative interviews with seven forest owners.   The results indicated that the risk of negative impact increased when two or more cultural remains were located at the felling site. Felling sites where two or more cultural remains had been affected and where at least one of these remains was affected negatively, were also larger than those sites where adequate consideration had been taken. Furthermore, the forest owner’s knowledge and attitude could have an effect on his or her behavior in regards to cultural consideration.   Larger felling sites that affect two or more cultural remains should be extra monitored before and during felling procedures to ensure adequate consideration towards cultural environments located at the site. Forest owners can probably have an influence on consideration but need more knowledge about different types of cultural environments and how to act to achieve adequate consideration towards cultural environments in general.

Social hållbarhet kan uppfattas svårdefinierat och dessutom har begreppet förändrats med tiden då det är sammankopplat med existerande normer och värderingar. Socialt hållbar stadsutveckling är idag en viktig fråga som dock innefattar vissa utmaningar. Syftet med denna studie är att undersöka hur social hållbarhet ges hänsyn i plan- och genomförandeprocessen i stadsutvecklingsprojekt, dels i planeringsskedet i detaljplan, planbeskrivning och kvalitetsprogram samt dels i resultatet, i form av markanvisningsavtal och bygglovshandlingar. Studiens avsikt är också att bidra med kunskap om hur sociala frågor kan integreras i plan- och genomförandeprocessen. I denna studie har kvalitativa metoder använts för att uppnå studiens syfte och besvara dess frågeställningar, vilka innefattar en litteraturstudie och en fallstudie bestående av en dokumentstudie och intervjuer. Fallstudien har utförts i syfte att studera hur fyra stadsutvecklingsprojekt i olika kommuner har arbetat för att tillgodose social hållbarhet. Dessa stadsutvecklingsprojekt är Rosendal i Uppsala kommun, Vallastaden i Linköpings kommun, Södra Ladugårdsängen i Örebro kommun och Norra 2 i Norra Djurgårdsstaden i Stockholms stad. Dokumentstudien har genomförts med hjälp av en skapad checklista som innehåller fem sociala fokusområden: funktioner, platser, tillgänglighet, blandat boende och bebyggelse samt trygghet, vilka har formulerats utifrån litteraturstudien. Vidare har fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med tjänstemän på de fyra kommunerna i vilka stadsutvecklingsprojekten är lokaliserade. Litteraturstudien visar bland annat att definitionen av social hållbarhet varierar samt hur social hållbarhet kan beskrivas i samband med stadsplanering och i urbana miljöer. Fallstudien och i synnerhet dokumentstudien visar att stadsutvecklingsprojekten generellt sett har lyckats bättre med att ge hänsyn till sociala aspekter inom fokusområdena funktioner, platser och tillgänglighet, främst i planeringsskedet men också till viss del i resultatet. Gällande blandat boende och bebyggelse samt trygghet visar dokumentstudien att det överlag är svårare att tillgodose dessa fokusområden då hänsynstagandet varierar mellan stadsutvecklingsprojekten, både i planeringsskedet och resultatet. I fokusområdena platser, tillgänglighet och trygghet finns vissa svårigheter i att följa upp hur social hållbarhet har bibehållits i resultatet. Vidare visar dokumentstudien att det generellt sett finns större möjligheter i att tillgodose social hållbarhet i planeringsskedet än i resultatet i majoriteten av fokusområdena, då innehållet i markanvisningsavtalen och byggloven är begränsat. Avslutningsvis visar studien att social hållbarhet kan ges hänsyn i plan- och genomförandeprocessen på flera olika sätt. Hänsyn till social hållbarhet i planeringsskedet kan ges genom många olika sociala aspekter, även om vissa aspekter är svårare eller lättare att tillgodose än andra. Det är dock något svårare att bibehålla de sociala aspekterna från planeringsskedet till resultatet. / Social sustainability can be perceived as difficult to define and, in addition, the concept has changed over time as it is linked to existing norms and values. Socially sustainable urban development is an important issue today, which, however, includes some challenges. The aim of this study is to investigate how social sustainability is considered in the ‘planning and implementation process’ in urban development projects, partly in the planning phase in the detailed development plan, plan description and quality program, and partly in the results, in the terms of land allocation agreements and building permits. The intention of the study is also to contribute with knowledge about how social issues can be integrated into the ‘planning and implementation process’. In this study, qualitative methods have been used to achieve the aim of the study and to answer its research questions, which include a literature study and a case study, consisting of a document study and interviews. The case study has been conducted to investigate how four urban development projects, in different municipalities, have worked in order to achieve social sustainability. These urban development projects are Rosendal in Uppsala municipality, Vallastaden in Linköping municipality, Södra Ladugårdsängen in Örebro municipality and Norra 2 in Stockholm Royal Seaport in Stockholm municipality. The document study has been carried out using a created checklist that contains five social focus areas: functions, places, accessibility, mixed housing and settlement as well as safety, which have been formulated based on the literature study. Furthermore, four semi-structured interviews have been conducted with employees at the four municipalities in which the urban development projects are located. The literature study shows for instance that the definition of social sustainability varies and how social sustainability can be described in the context of urban planning and in urban environments. The case study, in particular the document study, shows that the urban development projects generally have succeeded better with achieving social aspects in the focus areas of functions, places and accessibility, especially in the planning phase but also to some extent in the result. Regarding mixed housing and settlement, as well as safety, the document study shows that it in general is more difficult to consider these focus areas, since the consideration varies between the urban development projects, both in the planning phase and the result. In the focus areas of places, accessibility and safety, there are some difficulties in the follow-up on how the consideration of social sustainability has been maintained in the result. Furthermore, the document study shows that there are generally more opportunities in considering social sustainability in the planning phase than in the result in most of the focus areas, since the content of the land allocation agreements and the building permits is limited.

<p>Situationen för torskbestånden i Östersjön är idag så pass allvarlig att ett flertal forskare, miljörörelser och även en del politiker kräver att ett fiskestopp för torsken genast måste införas. Kraven bygger på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rekommendationer, vilka kan sägas representera den rådande vetenskapliga uppfattningen, men trots en internationell vetenskaplig enighet i frågan har inte forskarnas rekommendationer lyckats få politiskt gehör. Torskens väg från hav till förhandlingsbord är med andra ord en komplicerad process där ett flertal aktörer är inblandade och relationerna inte alltid är helt tydliga. Denna studie söker kartlägga varför forskarnas rekommendationer om ett stopp för torskfisket inte omsatts i handling. Studien visar bland annat att ICES forskare genom sin rådgivande roll erhåller ett visst mått av politiskt inflytande, men att möjligheterna att påverka frågans utgång huvudsakligen avgörs av i vilken mån rekommendationerna kolliderar med andra intressen. I det här fallet är det framförallt sex faktorer som motverkar ett moratoriums införande. Vetenskaplig konsensus i frågan innebär inte nödvändigtvis att politiska åtgärder vidtas, men är betydelsefull för att rekommendationerna ska betraktas som trovärdiga, vilket i sin tur är en grundläggande förutsättning för ett moratoriums införande. Teorier om interaktionen mellan vetenskap och politik, ”science and politics”, används för att belysa frågan.</p>

Barns olika socioekonomiska bakgrund är ett känsligt ämne idag, där familjens bristande ekonomi påverkar barnets välmående, sociala relationer och kan även orsaka mobbning. Värdegrundsarbetet är ett ständigt arbete där barns rättigheter och möjligheter lyfts, barn behöver bli medvetna om människors olika situationer och levnadsförhållanden. Problemet är att det finns en avsaknad av tidigare forskning hur förskollärare tar hänsyn och arbetar med detta i förskolans verksamheter. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare tar hänsyn till barns olika socioekonomiska bakgrunder och hur förskollärare arbetar med värdegrundsarbete i förskolan kopplat till barns lika värde. Faktorn som ligger i fokus kring barns socioekonomiska bakgrund är familjens bristande ekonomi. Studien har använt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex stycken förskollärare från olika kommuner har intervjuats. Resultatet av studien är att förskollärare tar hänsyn till barns olika socioekonomiska bakgrunder genom att hantera och fixa barnens avsaknad av materiella resurser där förskolan lånar ut bland annat ytterkläder, kläder och nallar. Förskollärare lyfter hur viktigt det är att arbeta med relationsscheman i förskolans verksamhet, eftersom barn oavsett deras socioekonomiska bakgrund inte ska hamna i kläm, riskera utanförskap eller skämmas. Det framkommer även i resultatet att förskollärare rekommenderar olika organisationer för att få stöd med bidrag, utöver den hjälp familjen kan få av förskollärarna och barnhälsoteamet. Resultatet av studien är att värdegrundsarbetet är ett ständigt arbete i förskolan där barns likavärde, rättigheter och möjligheter ligger i fokus. Resultatet visar även att det finns fyra olika arbetssätt i förskolan inom värdegrundsarbete kopplat till barns lika värde. De fyra arbetssätten är: arbetet med böcker, teater och dramatisering, djupdykningar i stunden och att arbetaöversiktligt.

Situationen för torskbestånden i Östersjön är idag så pass allvarlig att ett flertal forskare, miljörörelser och även en del politiker kräver att ett fiskestopp för torsken genast måste införas. Kraven bygger på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rekommendationer, vilka kan sägas representera den rådande vetenskapliga uppfattningen, men trots en internationell vetenskaplig enighet i frågan har inte forskarnas rekommendationer lyckats få politiskt gehör. Torskens väg från hav till förhandlingsbord är med andra ord en komplicerad process där ett flertal aktörer är inblandade och relationerna inte alltid är helt tydliga. Denna studie söker kartlägga varför forskarnas rekommendationer om ett stopp för torskfisket inte omsatts i handling. Studien visar bland annat att ICES forskare genom sin rådgivande roll erhåller ett visst mått av politiskt inflytande, men att möjligheterna att påverka frågans utgång huvudsakligen avgörs av i vilken mån rekommendationerna kolliderar med andra intressen. I det här fallet är det framförallt sex faktorer som motverkar ett moratoriums införande. Vetenskaplig konsensus i frågan innebär inte nödvändigtvis att politiska åtgärder vidtas, men är betydelsefull för att rekommendationerna ska betraktas som trovärdiga, vilket i sin tur är en grundläggande förutsättning för ett moratoriums införande. Teorier om interaktionen mellan vetenskap och politik, ”science and politics”, används för att belysa frågan.