Härdplaster är en hälsovådlig produkt om den hanteras på ett felaktigt sätt. Sjömän tillhör en yrkesgrupp som använder denna produkt i sitt arbete ombord på olika fartyg. Det har visat sig från andra studier att andra yrkesgrupper inte tar nödvändiga skyddsåtgärder för att skydda sig mot härdplaster. Mot bakgrund till detta var syftet i denna studie att ta reda på hur sjökaptensstudenter förhåller sig till härdplaster och dess risker ombord. Undersökningen är baserad på åtta intervjuer bestående av avgångsstudenter från Sjökaptensprogrammet i Kalmar. Intervjuerna var strukturerade efter olika förvalda frågor inordnade efter olika temata samt med låg standardisering. Utfallet visade i stort sätt samma attityd bland respondenterna. Resultatet visade att rekommenderad personlig skyddsutrustning inte användes i någon större utsträckning vid hantering av härdplaster. Det framkom att den enskilt största faktorn till detta samt respondenternas attityd till det, påverkades av den övriga besättningens attityd och beteende. Respondenternas förhållningssätt förstärktes av att de önskade vara till lags och göra ett bra arbete. Övriga faktorer som påverkade var svårtillgänglighet till skyddsutrustning, attityd till riskerna med härdplaster, plats och exponeringstid. / Thermosetting plastic is a toxic product if handled in a wrong way. Seaman belongs to a group of workers that use this product in their profession on board ships. It has been shown from other studies that workers from other professions do not take necessary safety precautions to protect themselves against thermosetting plastic. Therefore, the purpose of this study was to find out the attitude towards thermosetting plastic work and its risk involved. The study is based on eight interviews with graduating students from the Master Mariner Program in Kalmar. The structure of the interviews was organized after different predetermined questions with low standardization. The result showed basically the same attitude among the respondents. Also, the result showed that recommended personal protective equipment was generally not used consistently during thermosetting plastic work. The main reason for this was the influence from other crews’ attitude and behavior. It is likely that the respondents’ attitude were enhanced by their willingness to comply with procedures onboard. Other factors that influenced their behavior were the lack of easy access to equipment, attitude and perception towards the risks with thermosetting plastic, the location and length of exposure.

Ombord på fartyg med svensk flagg används ofta tvåkomponentsfärg med härdplaster. Tvåkomponentsfärg kan vara skadlig för personer som inandas färgångorna eller då hud kommer i kontakt med målarfärgen. Syftet med denna studie var därför att undersöka svenska matrosers och TAP-anställda filippinska matrosers attityder till hantering av tvåkomponentsfärg vad gäller säkerhetsregler samt säkerhets- och tillbudsrapportering på svenskflaggade handelsfartyg i internationell fart. Genom semistrukturerade intervjuer av filippinska och svenska matroser samt dataanalys genom tematisering visade resultatet att samtliga matroser hade grundläggande praktisk förståelse för säkerhetsreglerna vad gäller hantering av tvåkomponentsfärg. Filippinska och yngre svenska matroser hade även en mer djupgående förståelse för säkerhetsreglerna i hanteringen av färgen. Matrosernas respekt för säkerhetsrutiner och tillbudsrapportering från matros till befäl varierade beroende på matrosernas grad av anställningstrygghet och fartygets nivå på säkerhetskraven. Slutsatsen blev att matrosernas åsidosättande av säkerhetsrutiner, tillbudsrapportering eller egen hälsa generellt skedde på grund av brist på utbildning, gamla säkerhetsvanor ombord, socialt tryck, rädsla för upphörd anställning eller matrosernas individuella normer.

Sjökaptensstudenter på Sjöfartshögskolan i Kalmar genomgår praktik under sammanlagt tolv månader i form av fartygsförlagd utbildning indelad i tre olika perioder under deras fyraåriga utbildning. Praktikperioderna ombord på fartyg ger studenterna möjligheten att lära sig yrket på ett praktiskt sätt, inte bara från läroboken. Ombord på fartyg används härdplaster i en stor utsträckning och som student på Sveriges två sjöfartshögskolor går man ut på fartygsförlagda praktikperioder med olika grundkunskaper inom härdplaster. Syftet med arbetet var att undersöka hur sjökaptensstudenter förhåller sig till härdplaster genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex avgångsstudenter från Sjökaptensprogrammet i Kalmar deltog. Resultatet visar att alla respondenter hanterade härdplaster under sina praktikperioder på fartyg, i form av tvåkomponentsfärger med olika utsträckningar av förståelse angående hälsorisker och PSU som ska användas för att minska hälsorisker. Studien visade också att faktorer som ålder, erfarenheter samt hur de ombordanställdas attityd kring hantering och användning av härdplaster spelar en stor roll på hur studenter förhåller sig till härdplaster. / Sea captain students at the Kalmar School of Maritime Capital undergo internship for a total of twelve months in the form of onboard education divided into three different periods during their four-year training. Practice periods onboard ships give students the opportunity to learn the profession in a practical way, not just from the textbook. Onboard ships, hardener is used extensively and as a student at Sweden’s two maritime universities goes out on onboard training with different basic knowledge about hardeners. The aim of the work was to examine how sea captain students relate to hardener through a qualitative method of semistructured interviews where six last year students from the sea captain Program in Kalmar participated. The result shows that all respondents handled hardener during their onboard training in the form of two-component paint with different extensions of understanding regarding health risks and PPE to be used to reduce its risks. The study also showed that factors such as age, experience and how the onboard attitude regarding handling and use of hardener play a big role in how students handle hardener by themselves.

Syftet med projektet var att samla in återvunnen polyeten och omvandla den till återvinningsbara högstyrke-härdplaster genom att designa ett kovalent anpassningsbart nätverk för det. Återvunnen polyeten samlades in och ympades med maleinsyraanhydrid genom reaktiv extrudering och en friradikalmekanism, vilket sedan tvärbands med laboratoriesyntetiserad polyimid. Den resulterande tvärbundna blandningen bearbetades genom formsprutning, och tester visade att den förväntade reaktionen hade utförts framgångsrikt och de mekaniska egenskaperna förbättrades avsevärt. Materialet bearbetades också om för att testa dess återvinningsbarhet och denna process samt analysen av materialet efteråt visade också lovande resultat. / The aim of the project was to collect recycled polyethylene and transform it into recyclable high-strength thermosets by designing a covalent adaptable network. Recycled polyethylene was collected and grafted with maleic anhydride through reactive extrusion and free radical mechanism, which was then cross-linked with laboratory synthesized polyimide. The resulting cross-linked blend was processed using injection molding, and testing showed that the expected reaction had been carried out successfully and mechanical properties were significantly enhanced. The material was also reprocessed to test its recyclability and this process and analysis of material after it showed promising results as well.

Sjöfarten använder sig i stor utsträckning av färg förstärkt med härdplaster. Dessa kan vara hälsovådliga utan rätt skyddsutrustning och det ställs krav på att alla som handhar härdplaster ska ha genomgått en utbildning och regelbundna spirometriundersökningar. Studenter från Sveriges två sjöfartshögskolor går idag ut på fartygsförlagd utbildning med olika grundkunskaper om härdplaster. Vissa har fått härdplastutbildning och andra har ännu inte hunnit få det. Denna studie har genom en serie kvalitativa intervjuer försökt att kartlägga effekterna av detta. Intervjuerna med studenter och matroser har visat att de studenter som hade fått härdplastutbildning också hade en mycket bättre förståelse för riskerna med härdplaster och för hur de kunde exponeras för faran. Studenterna utan utbildning förstod risken med det skadliga elementet men saknade kunskapen för att adekvat kunna skydda sig. Studien visar också att faktorer som påverkar användandet av personlig skyddsutrustning i stor utsträckning är kopplat till ålder, erfarenhet och den övriga besättningens attityd till riskerna. / The maritime world makes use of paint reinforced with thermosetting polymers. These may be harmful without the correct protective equipment and there are regulations stating that anyone working with it must be educated in the handling and risks associated with said paint as well as regularly undergo a spirometric test. Today students from the two Swedish maritime universities undertake their onboard studies under different conditions, some with the correct education and some without. This study has through a series of qualitative interviews tried to expose the effects. The interviews have shown that students with the correct education have a much better knowledge of the risks associated with thermosetting polymers and the different ways it might be exposed to them. The uneducated students were aware of the dangers but lacked the knowledge to adequately protect themselves. However, the study showed that this did not determine whether the students use personal protection as much as such factors as age, experience and the rest of the crew's attitude towards the risks.