Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mellan- och högstadielärare arbetar mednaturvetenskaplig litteracitet, med fokus på den skrivna texten, på mellanstadiet och högstadietmed fokus på elever i lässvårigheter. För att besvara syftet genomfördes två delstudier därkvalitativ intervju användes. Sammanlagt intervjuades tio lärare, fem på respektive stadie.Forskningsöversikten behandlar naturvetenskaplig litteracitet, läsförståelsestrategier och detnaturvetenskapliga läromedelsspråket. Som analysverktyg används teorierna the Simple view ofreading samt teorin om undervisningsaktiviteter som ska främja utvecklandet avnaturvetenskaplig litteracitet, Vision I, Vision IIa och Vision IIb. De olika aktiviteterna fokuserarpå läsning, praktiska moment och att kunna använda naturvetenskap i vardagen. I uppsatsen görsäven en distinktion mellan fundamental och härledd naturvetenskaplig litteracitet. Resultatet visaratt de intervjuade lärarna i båda delstudierna utgår från ett härlett perspektiv på naturvetenskapliglitteracitet där undervisningsaktiviteterna syftar till språkutveckling och förmåga att användanaturvetenskapliga kunskaper utanför klassrummet. Mellanstadielärarna arbetar medspråkförståelse i form av begreppsutveckling och i diskussioner kring texten, medanhögstadielärarna arbetar med språkförståelse i form av, framförallt, begreppsutveckling. Lärarna på båda stadierna arbetar främst med härledd litteracitet och samtliga undervisningsaktivitetermen huvudsakligen med att lära ut begrepp och använda dessa i vardagen. För att arbetabegreppsutvecklande använder lärarna på båda stadierna förutom texter även bilder och filmer. Mellanstadielärarna efterfrågar ett omfattande stöd från speciallärare medan högstadielärarna intehar reflekterat över hur speciallärare kan stötta den naturvetenskapliga undervisningen