An increasing number of companies are creating and implementing sustainability strategies that extend beyond their own organization and consider both their customers' and suppliers' emissions in order to achieve carbon emissions targets throughout the supply chain. By comparing the sustainability strategies of 6 case companies with historical procurement data, this study investigates the difference between operational activity and the formulation of strategies. Furthermore, the underlying reasons of this discrepancy are mapped out through surveys and interviews with the case companies. The study finds a generally weak link between the strategies and actual ways of working, which primarily revolves around economic aspects. Among possible explanations for this discrepancy, the lack of a common standard for the acquisition and quantification of sustainability information, a lack of dynamic evaluation of suppliers based on transport distances, and a lack of a combination of technical knowledge and sustainability knowledge are identified as key factors. The report concludes that there is a need for common standards and systems for evaluating and quantifying sustainability in transport procurement for the sustainability strategies to be incorporated. / Allt fler företag skapar och implementerar hållbarhetsstrategier som sträcker sig utanför den egna organisationen och beaktar både deras kunder och leverantörers utsläpp för att uppnå mål om koldioxidutsläpp i hela försörjningskedjan. Genom att jämföra 6 fallföretags hållbarhetsstrategier med historiska upphandlingsdata undersöker detta arbete skillnaden mellan operativ verksamhet och strategiernas formulering. Vidare kartläggs bakomliggande orsaker till denna skillnad genom enkäter och intervjuer med fallföretagen. Arbetet finner en generellt svag koppling mellan strategierna och faktiska arbetssätt som främst kretsar kring ekonomiska aspekter. Bland möjliga förklaringar till denna diskrepans identifieras avsaknaden av en gemensam standard för inhämtning och kvantifiering av hållbarhetsinformation, en brist i dynamisk värdering av leverantörer utifrån transportsträckor samt en brist på kombinationen av teknisk kunskap och hållbarhetskunskap som viktiga faktorer. Rapporten konkluderar att det finns ett behov av gemensamma standarder och system för utvärdering och kvantifiering av hållbarhet i transportupphandlingar för att hållbarhetsstrategierna skall införlivas.

Allt fler organisationer väljer att jobba med hållbar utveckling, på grund av att det kan ses som en konkurrenskraft. Att arbeta med hållbar utveckling kan innefatta att utföra hållbarhetsutvärderingar, vilket kan göras genom metoden LCSA analys. Syftet med det här arbetet är att utvärdera och analysera ett producerande företags nuvarande klimatpåverkan sett till koldioxidekvivalentutsläpp från intern materialhantering som sker med dieseltruckar. Vidare syftar även arbetet till att visa hur en hållbarhetsutvärdering kan utföras för att påvisa ekologisk, ekonomisk samt social påverkan. I arbetet utförs en hållbarhetsutvärdering av trucksystem, för att identifiera det teoretiskt bästa alternativet, i jämförelse med ett fallföretags nuläge. Den metod som används för hållbarhetsutvärderingen är LCSA analys. Utöver resultatet från hållbarhetsutvärderingen tas även hänsyn till gränssnittet mellan teoretiskt och praktiskt bästa trucksystemalternativ.  Fallföretaget Volvo GTO i Skövde, har i dagsläget 18 dieseldrivna motviktstruckar, vilka har olika kapacitet och varierande arbetsuppgifter. Det nuvarande drivmedlet för samtliga truckar är Diesel Mk1. Fallföretagets flöden i dagsläget ställer generellt höga krav på truckarnas tekniska kapacitet gällande exempelvis åkhastighet, körning i uppförslutning, dragkraft samt lyft- och sänkhastighet. De 18 dieseltruckarna bidrog under år 2017 med ett klimatpåverkande utsläpp om cirka 237 ton koldioxidekvivalenter, sett till hela livscykeln för Diesel Mk1 samt truckflottans totala drifttider.  Gällande hållbarhetsutvärderingen LCSA analys, utförs den på trucksystem drivna av Diesel Mk1, HVO-Diesel, blybatterier samt litiumjonbatterier inom kapaciteterna 3,5, 5 och 8 ton. Analysen tar hänsyn till de tre pelarna inom hållbar utveckling.  Vidare tas hänsyn till trucksystemens tekniska specifikationer, vilket jämförs mot den nuvarande dieseltruckflottan. Generellt kan en lägre teknisk prestanda ses hos de eldrivna trucksystemen, vilket kan påverka möjligheten att implementera de hos fallföretaget. Teoretiskt lägst ekologisk och social påverkan kan ses hos de litiumjonbatteridrivna trucksystemen, lägst påverkan inom den ekonomiska pelaren har blybatteridrift. Ställt mot fallföretagets nuvarande flöden och behov, rekommenderar författarna HVO-Dieseldrivna trucksystem, då de har samma tekniska kapacitet samt lägre ekologisk och social påverkan. Avgränsningar har gjorts för analyserna i rapporten, gällande processgränser och påverkande faktorer. För framtida hållbarhetsutvärderingar rekommenderar författarna att större processgränser och fler påverkande faktorer tas hänsyn till, för att identifiera samtlig påverkan inom pelarna. I rapporten återfinns exempel på påverkan utanför valda processgränser, såsom utsläpp som påverkar över tid och exploatering. Under arbetets gång har informationsgap uppmärksammats inom olika områden. När det gäller forskning kring hållbarhetsutvärderingar saknas beprövade metoder. Därför efterfrågas enklare analysmetoder inom hållbar utveckling. Gap i forskning angående truckteori är något som också uppmärksammats. / The amount of organizations that choose to work with sustainability is increasing due to the potential competitiveness it causes. Working with sustainability may include sustainability evaluations, which can be done through the LCSA analysis method. The purpose of this report is to evaluate and analyze a manufacturing company's current climate impact due to carbon dioxide equivalent emissions from diesel-powered forklifts within internal material handling. Further, the report aims to illustrate how a sustainability evaluation can be conducted to identify ecological, economic and social impact. In the report, a sustainability evaluation of forklift systems is performed to identify the theoretically best alternative, compared to a case company's current situation. The method used for the sustainability evaluation is LCSA analysis. In addition to the results of the sustainability evaluation, the interface between theoretically and practically best forklift system alternatives is considered.  The case company Volvo GTO in Skövde, currently have 18 diesel-powered forklifts, which have different capacities and functions. The current fuel for all forklifts is Diesel Mk1. The flows today generally set high demands on the forklifts technical capacity, for example on, travel speed, climbing ability, traction force and lifting and lowering speed. In the year 2017, the 18 diesel-powered forklifts contributed with a climate impact of approximately 237 tonnes of carbon dioxide equivalents, considering the entire life cycle of Diesel Mk1 and the forklift fleets total run time.  Regarding the sustainability evaluation LCSA analysis, it is performed on forklift systems powered by Diesel Mk1, HVO-Diesel, lead acid batteries and lithium-ion batteries within the capacities 3.5, 5 and 8-tonne. The analysis considers the three pillars of sustainability. Further, the technical specifications of the forklift systems are considered and compared with the current diesel-powered fleet. Generally, a lower technical capacity can be seen in the electric forklift systems, which may affect the ability to implement those at the case company. Theoretically lowest ecological and social impact can be seen within the lithium-ion battery-powered forklift systems, the lowest impact on the economic pillar is seen in the lead acid battery systems. Based on the case company's current flows and demands, the authors recommend HVO-Diesel-powered forklift systems, as they have the same technical capabilities as well as lower ecological and social impacts. Limitations has been set for the reports analyzes, regarding process boundaries and impact indicators. For future sustainability evaluations, the authors recommend that wider process boundaries and more impact indicators are applied to identify the total impact within the pillars of sustainability. The report comprehends examples of impact beyond selected process boundaries, such as emissions affecting over time or exploitation. During the progress of this report, information gaps have been discovered in different areas. Regarding research of sustainability evaluations, proven methods are lacking. Therefore, established methods for evaluation are desired. A gap in research of forklift theory has also been noted.