Bygg- och fastighetssektorn hör till de branscher som har störst påverkan på miljö och klimat. Med utgångspunkt i detta går det att argumentera för att branschen bör satsa på hållbarhetsområdet för att skona miljön. NCC är ett bygg- och fastighetsutvecklingsföretag som vill vara i framkant, inte enbart i fråga om hållbarhet utan även då det kommer till innovativa lösningar. NCC håller på att utveckla ett hållbarhetsverktyg, ABS – always, better, superior, med målet att konkretisera organisationens hållbarhetsarbete och påvisa mervärdet av hållbara affärer. Syftet med denna studie är att undersöka förutsättningarna för hur hållbarhetsverktyget ABS skulle kunna utgöra ett stöd i produktionsverksamheten. Vidare är syftet att undersöka hur verktyget ABS kan kopplas till ISO 14001 och därmed företagets möjlighet till ständig förbättring av sin miljöprestanda. För att undersöka den formulerade forskningsfrågan användes kvalitativa intervjuer som sedan analyserades med en tematisk analys. Samtliga intervjuer genomfördes på NCC:s huvudkontor i Solna och främst på avdelningen Bostad Stockholm. Resultatet påvisar bland annat att hållbarhetsarbetet i en organisation kan hindras i många led. Det kan dels vara en fråga om brister i kunskapsspridningen inom organisationen eller mot kund, ett internt motstånd mot nya koncept, kostnadsfokus eller brist på incitament att bedriva hållbarhetsarbete. Vidare hinder skulle kunna vara avsaknad av rätt resurser eller ledningsstöd. En åtgärd som föreslås är pedagogiska insatser, både internt och mot kund. Verktyget ABS bör vidare utformas som en checklista för att vara enkelt, tydligt och användbart. Resultat och diskussion visar vidare på att det är möjligt att harmonisera ABS med ISO 14001. Detta främst genom att göra vissa anpassningar av ABS-kriterierna efter de betydande miljöaspekterna som identifierades i samband med NCC:s ISO 14001-certifiering. Således kommer ABS vidare kunna utgöra ett stöd för att påvisa ökad miljöprestanda. / The construction and property business falls among the sectors that have the greatest impact on the environment and climate. Due to this it is possible to argue that the entire sector should invest in protecting the environment. NCC is a construction and property development company that aims to be on the forefront, not only in terms of sustainability but also when it comes to innovative solutions. NCC is currently developing a sustainability tool called ABS - always, better, superior. This in order to concretize the organization's sustainability goals but also to be able to exemplify added value of a sustainable business. Further, the purpose of this study is to investigate on what basis the sustainability tool ABS is perceived to be a support in production. The purpose of this study is also to examine how the tool ABS can be linked to ISO 14001 and thus the company's ability of continuous improvement in their environmental performance. The method used to investigate the research question was qualitative interview. The data was analyzed by using a thematic analysis. The result demonstrates that there are many obstacles for the sustainability work of the organization due to many levels. Gaps in the knowledge management, either within the organization or towards customers, internal resistance to new concepts, focus on costs or disincentives to engage in sustainability are some examples. Further obstacles could be lack of proper resources or in management support. This study recommends educational efforts, both internally and towards the customers. The ABS tool could work as a support in the organization's sustainability work, provided that it is user friendly. This to avoid that the tool is considered an administrative burden in the projects. It seems that the results and discussion indicate that it is possible to harmonize ABS with ISO 14001. This primarily by making some adjustments to the ABS criteria to incorporate significant environmental aspects identified in NCC's ISO 14001 certification. Thus, the ABS tool can also serve as a support for the detection of environmental performance.

Inom forskningen har social hållbarhet blivit allt mer uppmärksammat som en allt viktigare del för att skapa framtidens hållbara samhälle. Det finns en viss samsyn kring vad som behövs prioriteras för att främja social hållbarhet. Utan konkreta verktyg för att gå från ord till handling blir det dock svårt att nå en långsiktig omställning till en hållbar stadsutveckling. Denna studie syftar till att undersöka vilka verktyg som används för att integrera social hållbarhet i kommunal planering, samt att undersöka vilka hinder de tjänstepersoner som intervjuas i studien upplever vara kopplade till arbetet med social hållbar stadsutveckling. Undersökningen grundar sig i en kvalitativ metod i form av en jämförande fallstudie i fyra svenska kommuner. De kommuner som är undersökta är Upplands Väsby kommun, Haninge kommun, Huddinge kommun och Göteborgs Stad. Fallstudien bygger på semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner som arbetar med detaljplanering och strategisk planering på dessa kommuner. De teoretiska utgångspunkterna behandlar social hållbarhet som begrepp, vad det sociala hållbarhetskonceptet innehåller, social hållbarhet i planeringen samt vilken roll hållbarhetsverktyg har i planeringen. Resultatet visar att arbetet med social hållbarhet till viss del skiljer sig åt mellan kommunerna. De mest frekvent använda verktygen utgörs av olika typer av verktyg för medborgardialog, hållbarhetsbedömning för översiktsplanen (där social hållbarhet är inkluderat) och space syntax-analyser för att undersöka tillgänglighet. Resultatet från fallstudierna tyder på att verktygen främst används för att de passar den lokala kontexten och kommunernas sätt att arbeta. Verktygen används också för att de skapa en diskussion och en helhetssyn kring de sociala aspekterna. En del av verktygen var inte tillgängliga i den egna kommunen men kunde vid behov tillgängliggöras via privata aktörer. De olika intervjupersonerna hade olika uppfattning om användbarheten av verktyg för att integrera social hållbarhet. Resultatet från studien tyder även på att tjänstepersonerna upplever olika utmaningar relaterade till arbetet med social hållbarhet. Skillnader kan identifieras både mellan olika yrkesroller och kommuner. De mest betydande hinder som visat sig försvåra arbetet är bristande prioritering då andra frågor väger tyngre, otillräcklig samordning, bristande kunskap i kommunerna, avsaknad av riktlinjer på en högre strategisk nivå än den kommunala samt bristande uppföljning av åtgärder kopplade till sociala aspekter.

Svenska kraftnät is the transmission system operator in Sweden, their responsibilities include renewing and expanding the existing transmission system to keep up with the rising demand for electricity. The ongoing climate crisis demands the process of expanding the transmission system to be as sustainable as possible. One way to do this is to use CEEQUAL, a point based, third party sustainability assessment tool for construction projects. The aim of this project is to estimate what CEEQUAL score the projects of Svenska kraftnät could achieve based on their current sustainability work. The aim also includes to determine what actions needs to be taken to improve that score, together with a cost analysis and interviews of the experiences from other CEEQUAL users.  By studying the sustainability work of Svenska kraftnät and translating this to CEEQUALs credits, a calculation of the current level of sustainability was determined as 44 percent. This equals the CEEQUAL level Pass. Further investigation revealed that to improve to the level Good, there needs to be more clear goals for a project sustainability and a business model for a circular economy among other things. For a higher score, reaching the level Very Good, there needs to be a life cycle analysis for new construction projects and better CO2-emission calculations.  A cost analysis revealed that it is hard to determine the cost of using CEEQUAL beforehand due to unforeseeable costs. Interviewing external users of CEEQUAL shows that using CEEQUAL is beneficial to improve the sustainability of a project and creates a common goal for the team members. A downside to using CEEQUAL is the administrative work it demands as well as the bureaucracy.  All in all, using CEEQUAL in all Svenska kraftnäts construction project could not be seen as beneficial. It would be beneficial to create a decision report tool for projects that help teams make sustainable choices for the projects. This would preferably be done together with distribution system operators in Sweden and transmission system operators in neighboring countries for a tool adapted to their operations and aspirations.