Sammanfattning: Introduktion: Gluteal tendinopati (GT) är en vanligt förekommande orsak till smärta på utsidan av höften. Smärtan provoceras vid gång, sittande, trappgång och sidliggande. GT har negativ inverkan på individens livskvalité och drabbar oftast kvinnor över 40 år. Tre tidigare studier har studerats träningseffekten vid GT men ingen har undersökt effekten av ett individuellt träningprogram.  Syfte: Syftet var att undersöka om utbildning och individanpassad träning enligt principer för träning vid gluteala tendinopatier har inverkan på smärta och höftfunktion hos personer med Gluteal tendinopati. Metod: En SSED studie med multipel baslinje design inkluderande åtta deltagare. Interventionen bestod av sex träffar med undervisning och individuell träning omfattande isometrisk träning, rörelsekontroll, styrketräning och plyometrisk träning. Primära utfallsmått var antal steg/dag, smärta på kvällen och vid aktivitet mätt med numeric rating scale (NRS). Sekundära utfallsmått var Victorian Instute of Sport Assessment–gluteal tendinopathy (VISA–G) samt förmågan att hålla bäckenet horisontellt stående på ett ben.  Resultat: Fem deltagare ökade antalet steg/dag. Sex deltagare skattade lägre smärta på kvällen och två av fem hade lägre smärta vid aktivitet. Sju deltagare skattade förbättrad höftfunktion med VISA–G. Alla kunde hålla bäckenet horisontellt stående på ett ben. Slutsats: Undervisning och individanpassad träning omfattande isometrisk träning, rörelsekontroll, styrketräning och plyometrisk träning påverkar inte höftfunktion mätt i antal steg/dag och smärta vid aktivitet men har effekt på smärta och självskattad höftfunktion hos personer med GT. Vidare studier behövs för att fastställa vilket träningskvalité som är effektivast vid GT.

Bakgrund: Ljumskskador, ljumsk- och höftsmärta hos fotbollsspelare har oftast samband med minskat rörelseomfång i höfter, svaghet i bål och höftmuskulatur. Risk för ljumsksmärta ökar hos idrottare som inte tränar skadepreventivt. Syfte: Att undersöka om ett preventionsprogram med sex övningar för styrka och rörlighet kan minska förekomsten av ljumsksmärta hos herrfotbollsspelare. Material och metod: En kvantitativ experimentell fallstudie med kontrollgrupp, som utfördes med 14 herrfotbollslag (7 lag interventionsgrupp, 7 lag kontrollgrupp). I studien deltog 514 manliga fotbollspelare i åldern mellan 15-47 år. Resultat: I interventionsgruppen som genomförde ett preventionsprogram var antalet spelare med ljumsksmärta oförändrat, medan antalet deltagare med ljumsksmärta i kontrollgruppen ökade. Konklusion: Ett preventionsprogram med övningar för styrka och rörlighet kan förebygga förekomst av ljumsksmärta hos herrfotbollsspelare. Nyckelord: Fotboll, prevention, ljumskskada, ljumsksmärta, höftsmärta / Background:Groin injuries, groin pain and hip pain for soccer players are often associated with decreased range of motion (ROM) in the hip, weakness in abdominal muscles and poor hip muscles. The risk of groinpain increases for athletes who do not practice any preventing exercises. Objective:To research if an injury prevention program with six exercises for strength and mobility has any effect on groin pain and hip pain for male soccer players. Measures and Methods: Quantitative experimental study with control group. 14 male soccer teams participated (7 teams in intervention group, 7 teams in control group). In the study 514 male soccer players participated, in the age of 15-47 years. Result: In the intervention group who practiced the prevention program did not the number of players with groinpain increased, compared with the control group where the numbers of players with grioinpain increased. Conclusion: An injury prevention program for male soccer players with exercises for strength and mobility could prevent increase of groinpain among male soccer players. Keywords: Soccer, prevention, groin injury, groin pain, hip pain

Background: Hip and groin pain is common in ice hockey and particular in goaltenders, because their movement patterns make them particularly vulnerable. "Skate to the post-technique” (SMS-technique) is a relatively new technique that the goaltenders uses and no studies have been published where the SMS-technique is studied and the hypothesis is that the hip is subjected to high stresses which can lead to hip and/or groin pain. Purpose: The purpose of this study was to investigate the prevalence of hip/groin pain in male ice hockey goaltenders of elite level in Sweden and if factors such as age, level of SMS-technique use and prevention training can be linked with the pain. The study also examines whether the goalies are concerned of injuring the hip and/or groin. Method: Descriptive and comparative cross-sectional study consisted of an online survey in which 57 % of 94 goaltenders participated. Results: A total of 63 % responded that they have pain in the hip/groin every month or more frequently. Over half of the goaltenders follow a specific training program and a significant difference in pain incidence was seen between them and those who do not follow a training program, p = 0.01. Most responded that they are more or less worried of getting hurt in the hip/groin. No significant difference in the occurrence of pain could be observed at different degrees of using SMS-technique. Conclusion: Many goaltenders have hip/groin pain and those who have pain are more often following a specific exercise program to prevent injuries in the hip and/or groin. / Bakgrund: Höft och ljumsksmärta är vanligt inom ishockey och främst hos målvakterna eftersom deras rörelsemönster gör dem extra utsatta. ”Skridsko mot stolpe-tekniken” (SMS-tekniken) är en relativt ny teknik som målvakter använder och inga studier har i nuläget publicerats där den studerats och hypotesen är att höften utsätts för stora påfrestningar vilket kan leda till höft/ljumsksmärta. Syfte: Syftet med studien var att undersöka prevalensen av höft/ljumsksmärta hos manliga ishockeymålvakter på elitnivå i Sverige samt om faktorer som grad av SMS-teknikanvändande och förebyggande träning kunde kopplas samman med den smärtan samt om målvakterna var oroliga för att skada sig. Metod: Deskriptiv och komparativ tvärsnittsstudie som bestod av en webbaserad enkät som distribuerades till 94 målvakter och där 57 % deltog. Resultat: Totalt 63 % hade ont i höft/ljumske varje månad eller oftare. Över hälften av målvakterna följde ett specifikt träningsprogram och en signifikant skillnad i smärtprevalens kunde ses mellan dem och de som inte följde ett träningsprogram, p=0,01. De flesta var mer eller mindre oroliga för att skada sig i höft/ljumske. Ingen signifikant skillnad i smärtförekomst kunde ses vid olika grader av SMS-teknikanvändande. Konklusion: Många målvakter hade höft/ljumsksmärta och de som hade ont följde i högre grad ett specifikt träningsprogram för att förebygga skador.