Background: Hip and groin pain is common in ice hockey and particular in goaltenders, because their movement patterns make them particularly vulnerable. "Skate to the post-technique” (SMS-technique) is a relatively new technique that the goaltenders uses and no studies have been published where the SMS-technique is studied and the hypothesis is that the hip is subjected to high stresses which can lead to hip and/or groin pain. Purpose: The purpose of this study was to investigate the prevalence of hip/groin pain in male ice hockey goaltenders of elite level in Sweden and if factors such as age, level of SMS-technique use and prevention training can be linked with the pain. The study also examines whether the goalies are concerned of injuring the hip and/or groin. Method: Descriptive and comparative cross-sectional study consisted of an online survey in which 57 % of 94 goaltenders participated. Results: A total of 63 % responded that they have pain in the hip/groin every month or more frequently. Over half of the goaltenders follow a specific training program and a significant difference in pain incidence was seen between them and those who do not follow a training program, p = 0.01. Most responded that they are more or less worried of getting hurt in the hip/groin. No significant difference in the occurrence of pain could be observed at different degrees of using SMS-technique. Conclusion: Many goaltenders have hip/groin pain and those who have pain are more often following a specific exercise program to prevent injuries in the hip and/or groin. / Bakgrund: Höft och ljumsksmärta är vanligt inom ishockey och främst hos målvakterna eftersom deras rörelsemönster gör dem extra utsatta. ”Skridsko mot stolpe-tekniken” (SMS-tekniken) är en relativt ny teknik som målvakter använder och inga studier har i nuläget publicerats där den studerats och hypotesen är att höften utsätts för stora påfrestningar vilket kan leda till höft/ljumsksmärta. Syfte: Syftet med studien var att undersöka prevalensen av höft/ljumsksmärta hos manliga ishockeymålvakter på elitnivå i Sverige samt om faktorer som grad av SMS-teknikanvändande och förebyggande träning kunde kopplas samman med den smärtan samt om målvakterna var oroliga för att skada sig. Metod: Deskriptiv och komparativ tvärsnittsstudie som bestod av en webbaserad enkät som distribuerades till 94 målvakter och där 57 % deltog. Resultat: Totalt 63 % hade ont i höft/ljumske varje månad eller oftare. Över hälften av målvakterna följde ett specifikt träningsprogram och en signifikant skillnad i smärtprevalens kunde ses mellan dem och de som inte följde ett träningsprogram, p=0,01. De flesta var mer eller mindre oroliga för att skada sig i höft/ljumske. Ingen signifikant skillnad i smärtförekomst kunde ses vid olika grader av SMS-teknikanvändande. Konklusion: Många målvakter hade höft/ljumsksmärta och de som hade ont följde i högre grad ett specifikt träningsprogram för att förebygga skador.

Aim The purpose of this study is to investigate whether plyometric training improves ice hockey goalies' change of direction (COD) at junior level on-ice. The study is based on the following question: Does the COD of ice hockey goalies improve after an eight-week training intervention consisting of plyometric training?Null hypothesis: Plyometric training does not improve COD for junior ice hockey goaltenders. Method The questions in the study were by conducting a training study with male ice hockey goalies (n=13) at the junior level (born 2004-2008). Based on randomization, the participants in the study were be divided into two groups, a training group (n-7) and a control group (n-6). Before and after the training intervention, an on-ice test will be carried out by all participants. After that, the intervention group will perform plyometric training, twice per week during an eight-week period. The effect of the training intervention will be evaluated by comparing the groups' results (before and after the intervention) to investigate whether there are differences between the intervention and control groups.  Result The results showed that the training group's mean value (3.82 seconds) improved more than the control group's mean value (4.03 seconds), however, the difference between the groups was not statistically significant (p=0.05), thus the null hypothesis is retained in the study. The results show that there is a tendency for improvement (p=0.082), thus a low assumption of the null hypothesis. The significance level was set at p <0.05 and the tendency level values were set at 0.05<p<0.1. Conclusion There was a tendency towards improvement in COD for the training group, however, the differences between the training group and the control group were not significant at post-test. The results show that plyometric training tends to have a positive effect on COD, which can be used as a framework for players and coaches as well as useful as a basis for future training planning for ice hockey goalies at junior level. / Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om plyometrisk träning förbättra rishockeymålvakters change of direction (COD) på juniornivå on-ice. Studien utgår ifrånföljande frågeställning: Förbättras ishockeymålvakters COD efter en åtta veckorsträningsintervention bestående av plyometrisk träning? Nollhypotes; Plyometrisk träning förbättrar inte COD för ishockeymålvakter på juniornivå. Metod Frågeställningarna i studien besvarades genom att en träningsstudie genomfördes med manliga ishockeymålvakter (n=13) på juniornivå (födda 2004–2008). Utifrån randomiseringkommer deltagarna i studien delas in i två grupper, en träningsgrupp (n-7) och en kontrollgrupp (n-6). Innan och efter träningsinterventionen kommer ett on-ice test genomförasav samtliga deltagare. Därefter kommer träningsgruppen genomföra plyometrisk träning, två gånger per vecka under en åttaveckorsperiod. Effekten av träningsinterventionen kommer attutvärderas genom att jämföra gruppernas resultat (före och efter interventionen) för att undersöka eventuella skillnader mellan tränings-, och kontrollgruppen. Resultat Resultaten visade att träningsgruppens medelvärde (3,82 sekunder) förbättrades mer än kontrollgruppens medelvärde (4,03 sekunder), dock var skillnaden mellan grupperna inte statistisk signifikant (p=0,05). Resultaten visar att det finns tendens till förbättring (p=0,082),d ärmed ett lågt antagande om nollhypotesen. Signifikants nivån sattes till p <0,05 och värdenaför tendensnivån sattes till 0,05<p <0,1. Slutsats Det fanns tendens till förbättring av COD för träningsgruppen, dock var skillnaderna mellanträningsgruppen och kontrollgruppen inte statistiskt signifikanta vid eftertestet. Resultatenvisar att plyometrisk träning har tendens till positiv påverkan på COD, vilket kan användassom ett ramverk för spelare och tränare samt vara användbara som grund i framtida träningsplanering för ishockeymålvakter på juniornivå.