<p>Detta examensarbete beskriver föräldrasamverkan i olika aspekter och skrevs med anledning av att jag inte anser att jag har fått så mycket kunskap om detta ämne under min lärarutbildning. Dess syfte är att undersöka hur kontakten ser ut mellan hem och skola, vilka samverkansformer som förekommer på högstadiet och de lägre stadierna och om föräldrakontakten skiljer sig mellan dessa stadier. Ytterligare syften har varit att utröna om samverkan med föräldrar och föräldrars engagemang påverkar skolverksamheten och förbereda mig som blivande lärare inför framtida föräldrakontakt genom att få inblick i olika samverkansformer. Studiens resultat visar att de föräldrasamverkansformer som är vanligast förekommande på både högstadiet och de lägre stadierna är föräldramöte, utvecklingssamtal, skriftliga kontakter och telefonkontakt. Föräldrasamverkan och föräldrars engagemang påverkar tveklöst skolverksamheten och kontakten mellan hem och skola skiljer sig mellan högstadiet och de lägre stadierna genom att den på högstadiet är mindre och mer formell. Det är av stor vikt att tidigt involvera föräldrarna i skolverksamheten och skapa förtroende mellan skolan/läraren och föräldrarna. Dessa resultat har jag kommit fram till efter att jag har studerat relevant litteratur och genomfört sex intervjuer med lärare.</p>

Detta examensarbete beskriver föräldrasamverkan i olika aspekter och skrevs med anledning av att jag inte anser att jag har fått så mycket kunskap om detta ämne under min lärarutbildning. Dess syfte är att undersöka hur kontakten ser ut mellan hem och skola, vilka samverkansformer som förekommer på högstadiet och de lägre stadierna och om föräldrakontakten skiljer sig mellan dessa stadier. Ytterligare syften har varit att utröna om samverkan med föräldrar och föräldrars engagemang påverkar skolverksamheten och förbereda mig som blivande lärare inför framtida föräldrakontakt genom att få inblick i olika samverkansformer. Studiens resultat visar att de föräldrasamverkansformer som är vanligast förekommande på både högstadiet och de lägre stadierna är föräldramöte, utvecklingssamtal, skriftliga kontakter och telefonkontakt. Föräldrasamverkan och föräldrars engagemang påverkar tveklöst skolverksamheten och kontakten mellan hem och skola skiljer sig mellan högstadiet och de lägre stadierna genom att den på högstadiet är mindre och mer formell. Det är av stor vikt att tidigt involvera föräldrarna i skolverksamheten och skapa förtroende mellan skolan/läraren och föräldrarna. Dessa resultat har jag kommit fram till efter att jag har studerat relevant litteratur och genomfört sex intervjuer med lärare.

Arbetets syfte är att undersöka hur högstadieelever för matematiskt resonemang. De frågeställningar som studien inriktas på är vilka lösningsstrategier elever väljer då de resonerar matematiskt såväl som vad  det finns för skillnader och likheter mellan de yngre elevernas lösningar och de äldre elevernas lösningar. Undersökningen genomfördes i två klasser, den ena i årskurs 8 och den andra i årskurs 9, på en grundskola. Eleverna fick lösa uppgifter, vilka uppmanade dem att föra matematiskt resonemang, individuellt. Resultatet av studien visar att majoriteten av undersökta elever har valt att resonera deduktivt. Jämförelsen av elevers lösningar i två årskurser visar att årskurs 9 elevers resonemangsföring präglas av större förtrogenhet med den algebraiska demonstrationen. Resultatet visar även att elever med högre kunskaper om algebra oftare visar benägenheter till att vidaregeneralisera de givna påståendena. / The purpose of this study is to examine secondary school students’ strategies of reasoning. The study inquires into which strategies students choose when reasoning mathematically as well as differences and similarities between the younger students’ solutions and the older students’ solutions. The study was conducted in two classes, in years 8 and 9 respectively, at a secondary school. The students were asked to solve tasks, which encouraged them to reason mathematically, on individual basis. The study revealed that the majority of students had chosen to reason deductively. The comparison of students’ presented answers in two years showed that the ninth-graders’ solutions are characterized of greater skill when it comes to algebraic demonstrations. The results of the study also reveal that students with stronger algebraic abilities attempt more often to generalize the given mathematical statements further.