Elever med hörselnedsättning går oftast integrerade på hörande skolor. Kunskapen om hörselnedsättning saknas av många lärare. Några skolor har tillgång till hörselpedagogisk rådgivning. Det här examensarbetet har med en fenomenologisk ansats syftet att analysera vilken erfarenhet lärare har av hörselpedagogisk rådgivning. Datainsamlingen har skett med kvalitativ semistrukturerad intervjumetod av nio lärare i årskurs 3-6, undervisande i sex olika kommuner i södra Sverige. Detta examensarbete visar två områden som utmärkt sig; organisation och rådgivningens betydelse. I vår tolkning av lärarnas erfarenheter har vi fått fram att hörselpedagogisk rådgivning sker med olika fokus. Beroende på hörselpedagogens upplägg av rådgivningen eller hur läraren tagit olika saker till sig av rådgivningen vilket vi ser speglar sig i hur läraren lägger upp sin undervisning, utifrån pedagogiska strategier och hörselteknisk utrustning. En del hörselpedagoger har skapat en medvetenhet hos lärarna. Genom att sprida kunskap om vad det innebär att ha en hörselnedsättning ser vi förändringar i undervisningens struktur. Vår resultatanalys visar även att en del lärare tagit fokus på hörseltekniska hjälpmedel och här ser vi ett utvecklingsområde hos hörselpedagogerna för att läraren ska se helheten.Hörselpedagogernas kunskap om hörselnedsättning fyller en viktig kompensation när den kompetensen oftast saknas hos pedagogerna.