Syftet med denna studie är att belysa mångkulturella elevers teckenspråksanvändning i skolsituationer. I hörselskolor idag får elever med hörselnedsättning möjlighet att lära sig teckenspråk. Genom att använda mig av fokusgrupp som metod fick eleverna själva berätta vad de hade upplevt, kände, tyckte och tänkte kring teckenspråk och när de själva använder sig av teckenspråket. Elever med hörselnedsättnings behov av teckenspråk är självklar då de inte kan uppfatta tal i bullriga miljöer och där teckenspråk skulle innebära att eleven kan kommunicera utan kommunikativa hinder. Därför är det viktigt att lärarna i skolan har kunskaper om och i teckenspråk men också i motivationsarbete. Sammanfattningsvis har studien visat att lärarna bör lyssna på eleverna och se dem som individer där teckenspråk och deras hörselnedsättning är en del av dem. Ett motivationsarbete där elevernas bakgrund, känslor och tankar tas i beaktande är en förutsättning för elevernas självbild och fortsatta utveckling. Elevernas mångkulturella bakgrund överskuggade inte hörselnedsättningen utan tvärtom. Det vill säga att elevernas hörselnedsättning överskuggade allt. Deras bakgrund var av inte avgörande för inställningen av användandet av teckenspråk.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka behovet av stöd hos högstadieelever med hörselnedsättning som går integrerat i den ordinarie grundskolan. Jag har använt mig utav en kvantitativ enkätmetod samt en kvalitativ intervjumetod, där jag har genomfört tre telefonintervjuer innan utformningen av enkäten påbörjades. Resultatet av studien grundar sig på 18 enkätsvar, av 54 utskickade, samt tre telefonintervjuer med personer som har en hörselnedsättning och tidigare har gått integrerat i den ordinarie grundskolan. Resultatet visar att eleverna har ansträngande skoldagar till följd av att det krävs full koncentration för att höra vad klasskamraterna säger. För att de ska ha en chans att följa med i samtalen i klassrummen krävs en bra ljudmiljö, det är fyra elever som har uppgett att de inte kan följa med i samtalen. Med tanke på att många av eleverna går i stora klasser, vissa klasser har fler än 30 elever, kan jag förstå att drygt hälften av respondenterna har uppgett att de har ett behov av att få studera i ett enskilt rum för att få lugn och ro. De respondenter och informanter som har svarat att de brukar lämna klassrummet för till exempel träffa en hörselpedagog, har upplevt detta som positivt. En central fråga i denna studie är om eleverna har behov av stöd och vad stödet bestod av. Det är endast fyra elever som har uppgett att de är i behov av stöd. Fem elever har svarat att de får stöd, till exempel i form av hörselpedagogiskt stöd och specialpedagogiskt stöd.