Inledning: Vi lever i en föränderlig värld, det ekonomiska tillståndet skiftar från land till land och när en stor finansiell kris bryter ut så drabbas de flesta länderna. Företag möter varje dag utmaningar, det är dock under en finansiell kris som dessa utmaningar är som svårast. Det gäller i dessa situationer att företagen sätter upp verklighetsbaserade mål, som under de förutsättningar som råder går att uppnå. Samtidigt ska företagen balansera sina mål gällande lönsamhet och tillväxt så att både ledning och aktieägarna blir nöjda och får det som de efterfrågar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företagen uppnår en balanserad mållinje med hjälp av nyckeltalen för tillväxt och lönsamhet. Uppsatsens syfte är även att undersöka vilka faktorer som påverkar den balanserade mållinjen. Metod: Uppsatsen kommer att ske i en kvantitativ ansats, genom att undersöka företag och hur deras finansiella mål ser ut samt hur företaget arbetar med dem. Information som behövs i undersökningen kommer vi få från de tre undersökta företagens årsredovisningar. Resultat: Den finansiella krisen som bröt ut år 2008 har påverkat de tre undersökta företagen negativt. De målen som företagen satt ut för lönsamhet och tillväxt har varit för höga och under de tre senaste åren har dessa ibland inte uppnåtts. Då finansiella kriser i allmänhet kännetecknas av att många företag går i konkurs eller har det dåligt ställt, borde målen kring lönsamhet och tillväxt hos de tre undersökta företagen varit lägre satta så att de kunde möta den hårda verkligheten. / Title: Profitability and growth, does the companies balance their financial goals? Authors: Christina Pierre and Paulina Kaim Supervisor: Maria Smolander Background: We live in a changing world, the economic situation varies from country to country and when a major financial crisis breaks out most of the countries suffer. Companies face challenges every day, but it is during a financial crisis that these challenges are hardest. In these situations it is important to set up reality based targets, which under the circumstances can be achieved. Simultaneously the companies must balance their goals regarding profitability and growth so that both management and shareholders will be satisfied and get what they want. Aim: The purpose of this paper is to examine how companies achieve their balanced goal line by using the keywords growth and profitability. The purpose of this study is also to investigate which factors influence the balanced goal line. Method: The paper will be done in a quantitative approach, by examining the companies and how their financial goals look like and how the companies work with them. The information that is needed in this study will be taken from the three investigated companies annual reports. Results: The financial crisis that erupted in 2008 has affected the three studied companies negatively. The goals that the companies have set out for profitability and growth have been too high and over the past three years these have not been achieved. Financial crises are generally characterized by the fact that many companies go bankrupt or have it poorly. Therefor the goals regarding profitability and growth should have been set lower so that they would be prepared for the harsh reality. Keywords: "The internal financial system", the balanced goal line, agent theory and the pecking order theory.

Syfte: Utvecklingen av skuldsatta företagsförvärv har genomgått betydande förändringar sedan fenomenet först introducerades på 1980-talet, både vad gäller den totala skuldnivån och val av skuldinstrument. Tidigare forskning erbjuder flera alternativa förklaringar till vad som påverkar skuldsättningen. Syftet med studien är därför att undersöka vilka faktorer som påverkar skuldsättningen vid högbelånade företagsförvärv i Sverige. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ deduktiv ansats med utgångspunkt i den positivistiska forskningsfilosofin. Studiens insamlade data av sekundärdata inhämtat från Thomson Reuters datastream Refinitiv Eikon. 89 svenska bolag har blivit uppköpta med högbelåning av riskkapitalbolag bolag mellan 2000–2023. Studiens data har sedan analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS, där univariat, bivariat och multivariata analyser genomförts.  Resultat och slutsats: Resultatet från uppsatsen visar att skuldsättningen i svenska högbelånade företagsförvärv kan förklaras med hjälp av den klassiska hackordningsteorin. Resultatet skiljer sig från forskning från USA och Europa som menar att marknadstajmingsteorin förklarar skuldsättningen bättre vid belånade företagsförvärv. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med kunskap till banker, riskkapitalbolag, företagsledare och investerare. För bankerna innebär arbetet en möjlighet att förbättra riskhanteringen och kreditbedömningen vid långivning. Riskkapitalbolagen kan genomföra bättre investeringsbeslut och skapa hållbara kapitalstrukturer.Förslag till fortsatt forskning: För framtida forskning hade det varit intressant att utvidga urvalet till att studera hela Norden. Det vore också spännande för framtida forskning inom skuldsättning och högbelånade företagsförvärv att göra detta med en kvalitativ ansats. / Aim: The development of leveraged buyouts has undergone significant changes since the phenomenon was first introduced in the 1980s, both in terms of the overall debt levels and the choices of debt instruments. Previous research provides several alternative explanations for what influences the indebtedness. Therefore, the purpose of the study is to examine which factors that influence the leverage in leveraged buyouts in Sweden.  Method: The study employs a quantitative deductive approach based on the positivist research philosophy. The collected data is derived from secondary sources, specifically Thomson Reuters Datastream Refinitiv Eikon. The sample consists of 89 Swedish companies that have been acquired through leverage buyouts by Swedish private equity firms between 2000 and 2023. The study's data has subsequently been analyzed using the statistical software SPSS, with univariate, bivariate, and multivariate analyses conducted. Results and conclusions: The findings of the thesis indicate that the leverage in Swedish leverage buyouts can be explained by employing the classical Pecking order theory. This result differs from research conducted in the United States and Europe, which suggests that market timing theory provides a better explanation for leverage in leverage buyouts. Contribution of the Thesis: The study contributes knowledge to banks, private equity firms, corporate leaders, and investors. For banks, the thesis presents an opportunity to enhance risk management and credit assessment in lending. Private equity firms can make better investment decisions and establish sustainable capital structures. Suggestions for future research: For future research, it would be interesting to expand the sample to encompass the entire Nordic region. It would also be exciting for future research in debt and leverage buyouts to adopt a qualitative approach

I denna studie testas tio hypoteser som relaterar till finansiell teori för att se hur väl teorin kan förklara skuldsättningsgraden i små börsnoterade bolag. De teorier som testas är avvägningsteorin (trade-off theory), hackordningsteorin (pecking order theory) samt teorier relaterade till asymmetrisk information och agentkostnader. Testen genomförs med multipel linjär regressionsanalys och de undersökta bolagen är samtliga bolag med färre än 200 anställda på tre av de mindre börslistorna i Sverige. Resultatet visar stöd för åtta av de tio undersökta hypoteserna och är i flera avseenden tydligare än i tidigare studier som testar onoterade små bolag eller ett bredare urval av bolag. / This study tests ten hypotheses related to financial theory in order to determine how well the theory can explain capital structure in small public SMEs. The tested theories are trade-off theory, pecking order theory and theories related to asymmetric information and agent-principal costs. Multiple linear regression analysis is used to test the theories on SMEs with fewer than 200 employees listed on three of Sweden’s smaller stock-exchange lists. The results show statistical significant support for eight out of ten hypotheses, and these results are in many aspects clearer than in studies that test unlisted SMEs as well as studies with broader samples of listed firms.