För att motverka halka på vägar och skapa bättre framkomlighet och trafiksäkerhet för trafikanter under vintersäsonger, används halkskyddsmedel på vägarna. I dagsläget och sannolikt under en överskådlig framtid innebär det att man använder natriumkloridbaserade medel NaCl i form av vägsalt då NaCl är det mest effektiva samt kostnadseffektiva medlet för halkskydd. Trots att NaCl är det mest effektiva medlet mot halka kan vägsalt samtidigt orsaka vissa negativa effekter på miljön. Studier visar på att vägsaltet sprider sig i miljön genom flera olika transportmekanismer vilket gör vägsaltet till ett komplext problem. Vägsalt påverkar bland annat träden negativt, långvarig exponering för salt kan försvaga träden och leda till att träden dör. Klimatförändringar har potentialen att även i framtiden öka, om än kontraintuitivt, efterfrågan på vägsalt i städer med kallt vinterklimat. Därav behövs ett proaktivt tillvägagångssätt för att minska de negativa effekterna vägsaltet har på miljön och träden. Forskning visar på att det finns behov av mer kunskap samt kvalitativa studier gällande vägsalt och dess miljöeffekter. Hittills har det inte funnits någon probabilistisk metod för att bedöma miljörisken vägsalt utgör för gatuträden för att ge nödvändigt stöd till beslutsfattare. Riskbedömningar och riskhantering är viktiga medel i beslutstödjande arbeten. Syftet med denna studie har därav varit att utveckla, tillämpa och utvärdera modeller för övergripande miljöriskbedömningar av vägsalt som ett miljöförorenande ämne. För studien valdes två gator i Stockholms stad, Vasagatan samt Sockenvägen. Studien inleds med litteraturstudier som behandlar trädens roll i urbana miljöer, vägsaltets spridningsvägar, vägsaltets påverkan på träden och miljön samt olika saltmanagementmetoder. Baserade på data från litteraturstudien utfördes miljöriskbedömningar för träd-och vegetation, grundvatten samt jord i studieområdena. En riskbedömning utfördes för ett scenario där vägsalt inte används på vägarna och risken detta kan utgöra för människor. Vidare utvecklades och arbetades det fram olika åtgärdsförslag för studieområdena. Åtgärdsförslagen bedömdes och graderades i en bedömningsmatris. Sammantaget belyser studien vikten av att kontinuerligt samla in saltdata, skapa förståelse för vägsaltets spridningsvägar, utföra miljöriskanalyser på flera miljöområden gällande vägsalt, arbeta fram olika saltmanagementmetoder samt upprätta policyn för vägsalt i syfte att minimera vägsaltets skadliga effekter på träden och ekosystemen i Stockholms stad. / To prevent slippery roads and ensure better traffic safety for road-users during winter seasons, de-icing agents are used on the roads. Currently and probably for the foreseeable future this means using the sodium chloride-based agent NaCl in the form of road salt, which currently is the most effective and cost-effective de-icer. Despite benefits for road safety road salt can at the same time pose negative effects on the environment. Several studies describe how road salt spreads in the environment through several different transport mechanisms, which deems road salt a complex problem. Road salt affects, among other things trees negatively, prolonged exposure to salt weakens the trees and can lead to the death of the damaged trees. Climate change has the potential to even in the future, albeit counterintuitively, increase the demand for NaCl based road salt, during winter seasons in cities with continental climate, as road salt is a cost-effective agent. Hence, a proactive approach is needed to be able to reduce the negative effects road salt has on the environment and trees. Research shows there is a need for more knowledge and qualitative studies regarding road salt and its environmental effects and the effects on street trees. Until now there has been no probabilistic method to assess the environmental risks posed by road salt on street trees to provide the necessary support to decision makers. Environmental risk assessments and risk management are important tools in decision support. The aim of this study has therefore been to develop, apply and evaluate a model for an overall environmental risk assessment of road salt as a pollutant. For the study two streets were chosen in the city of Stockholm, Vasagatan and Sockenvägen. The study is introduced with literature studies on the roles of trees in urban environments, the dispersal paths of road salt, the impact of road salt on trees and the environment and road salt management methods. Based on data from the literature study an environmental risk assessment was carried out for trees and vegetation, ground water and soil in the study areas. A risk assessment was carried out for a scenario where road salt is not applied on the roads and the risk this may pose to human health. Furthermore, various suggestions for mitigation methods for the study areas were developed. The proposed mitigation measures were assessed and graded in an assessment matrix. The study highlights the importance of collecting road salt data continuously over several seasons, creating an understanding of road salt's dispersal paths, performing environmental risk assessments and analysis on several environmental areas regarding road salt. The study also highlights the need for developing different salt management methods and establishing policies aimed to reduce harmful effects of road salt on the trees and ecosystems in the city of Stockholm.