<p>The purpose with this essay is to see if billingualism is understood within the litterature, in the society and among students and facultyteachers. We have read interresting theoris about billingualism and we brought this with us to the schools when we interviewed two principals in two seperate schools and when we performed an investigation, in a form of questionnaries, in one of the schools. They where made with teachers and students in ninth grade. We´ve divided the studie in three parts: the first part contains a theoretical background of what billingualism is. The second part is a presentation of the interviews and the answers from the students and the teachers. The third and final part is an analysis of the results that came from the interviews and the questionnaires. Our conclusions of this studie are that billingualism has a positive influence on the human development. Sweden has been considered to be a one-language country, but our studie showes that Sweden most definitly is a billingual and multicultural country.</p>

The purpose of this essay is to see if billingualism is understood within literature, society and among students and faculty teachers. We took inspiration from theories on billingualism and brought it with us when we carried out interviews with two principals in separate schools and when we conducted our investigation, in the form of questionnaires, in one of the schools. The investigation involved teachers and students in ninth grade. The study is divided into three parts: a theoretical background of what billingualism is; a presentation of the interviews and answers from students and teachers and an analysis of the results that came from the interviews and questionnaires. Our conclusions are that billingualism has a positive influence on human development. Sweden has been considered to be a one-language country, but our study shows to the contrary, that Sweden is definitely a billingual and multicultural country.

Examensarbetet undersökte i första hand vilket intresse invandrarelever visar för icketext bundna NO hemuppgifter. Ett annat syfte var att undersöka hur föräldrarna upplevde det att hjälpa sina barn att göra hemuppgifter och vad klassläraren tyckte om detta arbetssätt. Fem av sju valda elever i årskurs 7 utförde en hemuppgift med föräldrarna och redovisade sedan hemuppgiften i klassen. Eleverna och klassläraren intervjuades omkring hemuppgiften. Tre av fem föräldrar svarade på en enkät om hemuppgiften. Resultatet visar att eleverna inte visade stort intresse. Det verkar som om hemuppgiftens innehåll och utformning hade stor betydelse för att fånga elevernas intresse och förmodligen också för att möjliggöra föräldrarnas medverkan. Två av föräldrarna trodde eventuellt att deras kunskap i naturvetenskap testas av hemuppgiften. De flesta eleverna gjorde hemuppgiften med föräldrarna på svenska istället för sitt hemspråk. Detta betyder kanske att halvspråkighetsproblem bland infödda invandrarelever är fortfarande aktuell.Klassläraren blev nyfiken på detta arbetssätt och tänker prova det i framtiden.