In the United States, the preeminent ideal concerning the justice system is that all people are innocent until proven guilty. The reality of the system, however, is not so cut and dry. Biases, mental health crises, and inequity all play a part in creating unjust circumstances for those accused of a crime. What role does architecture have to play in the judicial system? The architecture of our courthouses communicates that people are guilty until proven innocent. Movement through the courts is highly choreographed, creating a rigidity and hierarchy that encourages an us-them mentality and fosters a sense of "otherness." What does that communicate to the judge or jury–that this person is less than human? Our modern courtroom form is rooted in Roman basilica form, as judicial proceedings would happen there. It is a highly theatrical, highly structured space with a hierarchy built up in elevation–placing different levels of value on individuals. What would a courtroom look like where everyone, even though they have varying amounts of power based on their respective roles, sees eye to eye? What is the role of architecture in this question? My goal is to design a courtroom and resulting courthouse where, for the duration of the proceedings, everyone has the same level of perceived humanity. / Master of Architecture / In the United States, the preeminent ideal concerning the justice system is that all people are innocent until proven guilty. The reality of the system, however, is not so cut and dry. Biases, mental health crises, and inequity all play a part in creating unjust circumstances for those accused of a crime. What role does architecture have to play in the judicial system? The architecture of our courthouses communicates that people are guilty until proven innocent. Movement through the courts is highly choreographed, creating a rigidity and hierarchy that encourages an us-them mentality and fosters a sense of "otherness." What does that communicate to the judge or jury–that this person is less than human? I am exploring all of these questions and more in my thesis. The proposed building will replace the Alexandria, Virginia Courts building on King Street, which currently hides behind an office building and embodies the rigidity and secrecy of the judicial process. The new courts building emphasizes transparency, streamlines movement, and reimagines the courtroom as a place where people gather at a table.

Det här examensarbetet undersöker sex lärares uppfattningar kring skiss- och ritteknik på högstadiet. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar undervisningsmetoder kopplade till skiss- och ritteknik inom teknikämnet på högstadiet. Undersökningen besvarar följande två frågor:1. Hur undervisar lärarna i skiss- och ritteknik i grundskolans teknikämne, åk 7–9? 2. Hur erfar och uppfattar lärarna undervisningen? För att ta reda på vilka uppfattningar lärarna har i ovanstående frågor ställdes fem frågor till sex lärare från olika skolor som undervisar i teknik för åk 7–9. Uppsatsens syfte är att analysera tekniklärares olika uppfattningar, beskrivningar, synpunkter och erfarenheter av ritteknikundervisningen snarare än att analysera deras kunskaper om ritteknik. Metoden är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer och materialet behandlas genom en fenomenografisk analysmodell.Resultatet visar att tre av de intervjuade tekniklärarna undervisar skiss- och ritteknik så att eleverna arbetar både för hand och digitalt via program på datorn. Resterande intervjudeltagare använde främst rittekniken för hand men vid enstaka tillfällen digital handritning. Lärarnas erfarenheter och uppfattningar om metoderna visar att både ritning för hand och digitalt bör kombineras i undervisningen för att uppnå lärandemålen utifrån centrala innehållet för åk 7–9. Enligt lärarna är det viktigt att väcka elevernas tekniska intresse genom att låta de använda sig av olika metoder vid skiss- och ritteknik. Slutligen framkommer även att lärarna har gemensamma uppfattningar om båda teknikernas för- och nackdelar. De påpekar bland annat att eleverna upplever liknande svårigheter i undervisningen, vilket påverkar elevernas lärande. / This degree project investigates teachers’ perceptions of sketch-drawing techniques in secondary schools. This study aims to examine how teachers perceive teaching methods linked to sketch-drawing techniques within technics classes in secondary schools. The purpose of the study is to answer the following questions:1. How do teachers in technic class teach sketch-drawing techniques in secondary schools, grades 7-9? 2. How do the teachers experience and perceive the teaching? To find out which perceptions teachers have about sketch-drawing techniques, five questions were asked to the teachers who teach technics classes in grades 7-9. The purpose of the study was not to analyze teachers´ knowledge rather it was to analyze the technics teachers’ perceptions, descriptions, views, and experiences when they teach different sketch-drawing techniques in secondary classes. Six different technic class teachers who work at different schools were interviewed, and a phenomenographic analysis model was implemented to process the collected data from the interviews. In addition, a qualitative interview is used with the interviewees. According to the teachers' descriptions, most teachers teach sketching and hand drawing, but fewer teachers teach both hand and digital drawing. All the teachers agree that hand and digital drawing must be combined in teaching to achieve the learning outcomes based on the central content for grades 7–9. According to the teachers, it is important to arouse the students' technical interest by letting them use different methods for sketching and drawing techniques. Finally, it also appears that the teachers have common perceptions about the advantages and disadvantages of both techniques. They point out, among other things, whether the students experience similar difficulties in teaching and how this affects the students' learning.

Arbetet ställer frågor kring omfattningen, sammanhangen och anledningarna till varför elever och lärare genomför skapande aktiviteter i form av att anteckna, rita och bygga i biologiämnet. Svaren har inhämtats genom tematisk analys av enkätsvar från 98 elever samt 3 lärare i Biologi 1 och 2 på gymnasiet. Utöver detta diskuteras även frågan hur undervisningen kan utvecklas utifrån svaren tillsammans med teorier kring förkroppsli-gande/embodiment och estetisk upplevelse. Den utvidgade didaktiska triangeln används för att resonera kring hur skapandet kan förklaras utifrån relationen mellan lärare och elev och utifrån elevens undersökande samt lärarens representation av kunskaps-/ämnesinnehållet. Arbetet konstaterar att skapandet och förkroppsligandet av kunskapen kan bli en del av elevens bildning och identitetsprocess. Den estetiska upplevelsen det innebär att skriva för hand, rita och bygga i biologi leder i förlängningen till att eleverna får en relation till ämnet, det skapar en mening utöver kunskap om begreppen, eleverna förkroppsligar kunskapen och kan sätta sig själv i relation till både kunskapen och till omvärlden samtidigt som en inlärningsprocess äger rum. Resultaten från enkäten visar att eleverna antecknar för hand i hög grad, även utan att läraren uppmanar till det, och de visar på en medvetenhet kring antecknandets roll för minne och inlärning. De svarar att de antecknar för hand för att det innebär att det blir lättare att rita då. Anteckningarna/teckningarna används för att minnas och förstå och som underlag för att plugga till prov. Många elever ritar under lektioner i biologi, som ett sätt att anteckna. Vid laborationer antecknas och ritas det i mindre omfattning, dels på grund av tidsbrist, dels på grund av att det ofta finns en utdelad laborationshandledning. Andra skäl till att inte anteckna är att elever vill fokusera på att lyssna istället. Några väljer att anteckna i dator och anger skälet att det går snabbare och blir mer organiserat. Lärarnas svar berättar om flera olika sammanhang som skapande aktiviteter förekom-mer och de är utspridda över läsåret och olika ämnesområden. Skälen till att planera in olika skapande aktiviteter, som att rita eller bygga, handlar om att tillgodose olika sorters lärande, öka förståelsen för komplexa processer och samband och för att förenkla eller förtydliga något som annars kräver många ord eller långa beskrivningar.