Kramfors är en småstad i Västernorrlands län där det historiskt sett har funnits många bosatta då regionen varit framstående inom sågverksindustrin. Då denna industri minskad under de senaste femtio åren har även befolkningsmängden i kommunen och staden minskat drastiskt. Denna befolkningsminskning ökar också genom att åldersfördelningen i kommunen är förskjuten mot de äldre generationen i kombination med att det föds för få barn. För att förhindra den utarmning som i detta nu håller på att ske i både staden och kommunen som helhet måste någonting göras. För att arbeta emot denna befolkningsminskning står Kramfors kommun därför bland annat inför ett framtagande av en handelspolicy och ett omfattande utvecklingsarbete i stadskärnan. Kramfors kommun vill därför veta vilka faktorer de ska fokusera på under det kommande utvecklingsarbetet för att agera mer kundorienterat och skapa ett större värde för individen, vilket också utgör studiens problemformulering. Denna studie syftar därför till att på uppdrag av Kramfors kommun undersöka hur individerna i staden uppfattar staden i dagsläget och vad de önskar ska prioriteras i den kommande utvecklingen av stadskärnan för att skapa en så attraktiv stad som möjligt. Studien utförs på två intressentgrupper, boende och besökare, vilka studeras genom en kvantitativ enkätundersökning. Studien undersöker en omfattande samling faktorer som enligt tidigare forskning bidrar till en attraktiv stad. Faktorerna som undersöks i studien är kopplade till stadens fysiska miljö och har undersökts genom två huvudfrågor: 1.      Till vilken grad uppfattas olika faktorer i stadskärnan vara tillfredsställande för individen? 2.      Vilka faktorer bör prioriteras för att göra Kramfors stad mer attraktiv i framtiden? Studiens resultat har sammanställts och genererat ett underlag för boende och besökares nuvarande uppfattning av stadskärnan tillsammans med de faktorer som dessa anser bör prioriteras först i den kommande utvecklingen. Studien har visat att de faktorer som båda intressentgrupper tycker bör prioriteras först är Parker och grönområden, Handelsutbudet och Arrangemang och aktiviteter i stadskärnan (dagtid). Övergripande visar studien att det är faktorer som ökar motiven till att besöka stadskärnan som bör prioriteras högt och de faktorer som istället utgör bekvämligheter som Parkeringsplatser eller Belysning i stadskärnan som enligt individerna i staden inte bör prioriteras i första hand. Studien visar också att individens nuvarande uppfattning om en faktor inte behöver bara låg för att individen önskar att den ska prioriteras. En faktor med högt utbud har i studien också visat sig ha låg tillfredsställandegrad och hög önskad prioritering. Genom att använda sig av denna studies resultat kan Kramfors kommun arbeta kundorienterat för att skapa en attraktivare stad på ett både tids- och kostnadseffektivt sätt.

Uppsatsen syfte är att ta reda på ifall den Europeiska Unionens (EU) handelspolicy för den interna respektive den externa marknaden följer den liberala retoriken som förs av unionen. Det är en komparativ fallstudie som använder sig av idealtyper för att ge en nyanserad bild av unionens handelspolicy. Det teoretiska ramverket som används för att framställa dessa idealtyper är merkantilism samt liberalism. Idealtyperna appliceras sedan på de två fallen. Fokus för studien ligger på tiden mellan Lissabonfördraget och 2012 innan den senaste utvidgningen till 28 medlemsstater ägde rum. I analysen kan man se delar av båda teorierna i varierande grad. Avslutningsvis diskuteras i vilken grad de båda teorierna influerar EU:s handelspolicy för den inre samt yttre marknaden. I resultatet kan man se att liberalismen genomsyrar stora delar av EU:s handelspolicy, men att det finns merkantilistiska undertoner i ett flertal olika områden. / The aim with this thesis is to find out whether the European Union (EU) trade policy for the internal and the external market comply with the liberal rhetoric that is conducted by the Union. It is a comparative case study based on ideal types to give the reader a nuanced view of EU:s trade policy. The theoretical framework that is being used to produce the ideal types is mercantilism and liberalism. Consequently, the ideal types are being applied on the two cases. The focus of the study is the time between the Lisbon Treaty and 2012, before the recent enlargement to 28 member states took place. In the analysis, one can see portions of both theories in varying degrees. Finally, the extent of how liberalism and mercantilism influences EU:s trade policy for the internal and the external market is being discussed. The result of the thesis show that liberalism influence most parts of the trade policy, but there are also some mercantilist undertones in several areas.