Denna uppsats ämnar behandla turism och marknadsföring. Genom att undersöka och kartlägga AB Tylösands Havsbads marknadsföring utifrån dess firmakorrespondens under tre olika perioder från 1900-talets första hälft, besvaras frågor som: Hur gick AB Tylösands Havsbad tillväga när de marknadsförde badorten? Till vem riktades marknadsföringen? Vilken bild av Tylösand spreds ut genom marknadsföringen? Skedde det några förändringar i hur Tylösand marknadsfördes? Syftet med undersökningen är att öka förståelsen över hur området blir så populärt och synliggöra vilka tillvägagångssätt man använde då man marknadsförde badorten. Det finns även en förhoppning att bidra till forskningen om hur turism och badorter har marknadsförts i Sverige och hur den har sett ut. Analysen av det undersökta materialet relateras med tidigare forskning om marknadsföring inom turismen och olika samhällsförändringar i Sverige. Undersökningen visar tydligt hur bolagets marknadsföring med tiden går från att vara landskapsbeskrivande till renodlad reklam samt hur den i själva verket är en spegelbild och en del av den rådande natursynen, samhället och dess kultur.

Byggnader är under ständig förändring. Den omkringliggande miljön orsakar en nedbrytning i form av vittring. Material som bryts ner. Vi vet att en byggnad inte kommer att finns för alltid så vad händer om vi låter nedbrytningen vara en tillgång. Naturens processer ger oss perspektiv på tid. Årstider som följer varandra. Berg som eroderar och formeras. Hur kan man förstärka upplevelsen av tid och rum genom en byggnad som tillåts interagera med den omkringliggande miljön och vara under ständig förändring? / Buildings are constantly changing. The surrounding environment partly causes a breakdown through weathering. Materials that breaks down. We know that a building won’t stand forever so what happens if we turn the decomposition to an asset? The process of nature gives us perspective of time. Seasons that follows each other. Rocks that erodes and forms. How can we enhance the experience of time through a building that allows integrating with the surrounding environment and being in constant change?

Stockholms nya opera är placerad på Frihamnspiren, den mest spektakulära platsen i hela Värtahamnen. I det här läget så ser man operan, nästan helt omgiven av vatten i vyn från Lidingöbron. Norra Djurgårdsstaden och Värtahamnen kommer att behöva ett landmärke för att verkligen bli ett resmål för alla medborgare. Området kommer att bli ett mycket attraktivt och aktivt område med både bostäder och kontor, samtidigt som man kommer att behålla delar av färgetrafiken. På piren har jag behållt de inledande tegelmagasinen på vardera sida om vägen, och sedan fyllt på med nya byggnader med stödjande funktioner till operan, så som hotell, relaterade skolor m.m. Längre fram kommer man till en besöksparkering (även parkering under huset) och en småbåtshamn. Längst ut på piren är det trappor ner till vattnet som gör att piren även kan användas som en badplats. 1. En av de viktigaste aspekterna i den nya operans rumsliga upplevelse är salongernas kroppar som står frilagda emot varandra i den öppna foajén. De är gjorda i putsad betong och har ljusinsläpp där det möter taket, vilket skapar en intressant ljussättning av volymerna.2.Entrén redovisas exteriört av en urgröpning i fasaden samt en trappa som skjuter ut och bjuder besökaren. Väl inne är det en liten trappa ner, vilket gör att man får en bra utsikt över rummet och får se ett utsnitt av den storslagna utsikten.3.Volymerna av salongerna avgränsar foajéns rum och gör att man först kommer till ett öppet rum som vätter mot torget, sedan kommer man till en smalare passage mellan salongerna, innan rummet igen öppnar sig och man får hela utsikten mot lidingöbron framför sig.4.Nästan hela foajén har fritt upp till tak, med öppna balkonger längs kanterna. Detta återfinns också i korridorerna i den slutna delen av byggnaden, vilka även avslutas med takfönster.5.Byggnaden är tydligt uppdelad i två slutna delar (mörkgrått) och en mer flytande publik del som är väldigt öppen.6.Som kronan på verket ligger det en publik restaurang i byggnadens spets ut mot vattnet. Denna restaurang är självklart menad för publiken, men även som en kulinarisk upplevelse för hela stockholm, precis som resten av byggnaden och piren är en upplevelse som kommer att tilltala alla som möter den. Operabyggnaden är även ritad för att innehålla Operahögskolan och delar av Balettakademin, för en mer kvalificerad utbildning och en starkare framtid för konstarterna.

The Swedish cooperative housing company, known as HSB, was formed in 1923 as a result of a nationwide mobilization of tenants from mid 1800’s and forward. In 1929, they entered a new area of production by the planning and creation of Sweden’s first cooperative seaside resort, named Årsta havsbad. The purpose of this project was to offer affordable and accessible recreational housing to working class families living in any of the appartements owned by HSB in the city of Stockholm.  The aim of this thesis is to examine how Årsta havsbad was constructed as a social product during its early establishment around 1920–1931. Drawing on the spatial theory developed by French sociologist Henri Lefebvre in his 1974 book The production of space, the study seeks to identify how ideology, spatial practices and imaginaries simultaneously operated in the constitution of Årsta havsbad. The material analyzed are writings and pictures of HSB’s own newspaper Vår Bostad, as well as pictures, movies and additional press material. The study finds that HSB played a dominant role in shaping the practices and values of its intended inhabitants. Through the highly visual propaganda, HSB advocated for modernist views of domestic, social and environmental values. This left little to no space for conflicting ideas and behaviors. Furthermore, Årsta havsbad can be seen as a material manifestation of the inner conflicts of modernity, cutting through dichotomies such as individual/collective, city/countryside and nature/culture.