No description available.

The right to freedom of conscience is protected by international conventions and declarations of human rights that have been ratified by Sweden. Nationally, the issue of health professionals’ right to freedom of conscience in the abortion care is not resolved by public inquiry. This has led to that Sweden has been notified to the European Committee of Social Rights on the grounds that the country is considered to be violating the Council of  Europe Resolution 1763 and that the proper question to be determined by regulations of the interests that are balanced, based on their legal value in relation to each other. Freedoms, rights and obligations conflict with each other. In Norway the health professionals are legally entitled to abstain from performing and assisting abortion, which the employer is obliged to consider in organizing its activities. In light of the countries different regulations but similar legal traditions, the study includes an empirical comparison of health care employees experiences of conscience in the context of the abortion care. How the Swedish law relates to the legal ruling and normative rules of conscience and whether a right to conscientious objection can be derived from case law, is examined in the study. The legal investigation shows that Sweden does not recognize and guarantee freedom of conscience in the abortion care. The fact that career choices are based on voluntariness speaks in the essay against a right to conscientious objection. This is proved by the ECHR and the European Commission's general view that the manifestations attributable to belief or religion can not be considered a subject to discrimination, if the situation includes possible obstacles to religious practice can be traced to volunteerism. The essays empirical comparison is displaying what the complexity of freedom of conscience means in abortion activities organized by different legal systems. The informantsworking inSwedenfear thataconscience clauseshalllimit women’s rightto abortionandthat health professionalsshould not havean equivalentapproach tothe patients.Furthermore they fearedproblemsrelated toorganization andwork environment.The informantsworking in Norwayhave experiencedproblemsthrough conflictsbetween health professionalsrelated toreservationright. / Rätten till samvetsfrihet skyddas av internationella konventioner och deklarationer om mänskliga rättigheter som Sverige har ratificerat. Nationellt har frågan om vårdpersonals rätt till samvetsfrihet inom abortvård dock inte bemötts genom offentlig utredning. Detta har föranlett att Sverige anmälts till Europeiska kommittén för sociala rättigheter på grund av att landet betraktas bryta mot Europarådets resolution 1763 samt att rättsfrågan får bedömas utifrån reglering av de intressen som avvägs, utifrån bestämmelsernas rättsliga värde i förhållande till varandra. Friheter, rättigheter och skyldigheter står emot varandra. I Norge ges vårdpersonal lagenlig rätt att reservera sig från att utföra och assistera abortingrepp, vilket arbetsgivaren är skyldig att beakta vid organisering av verksamheten. Mot bakgrund av ländernas skilda reglering men liknande rättstraditioner görs en empirisk komparation av arbetstagares upplevelser av samvetsfrihet inom ramen för abortvård. Vidare bemöts hur svensk rätt förhåller sig till rättsligt styrande och normerande bestämmelser av samvetsfrihet och huruvida en rätt till samvetsvägran kan härledas ur rättspraxis. Av rättsutredningen framgår att Sverige inte erkänner och garanterar samvetsfrihet inom abortvård. Att yrkesval bygger på frivillighet bemöts i uppsatsen emotsäga en rätt till samvetsvägran. Detta styrkes av Europadomstolens och Europeiska kommissionens generella åsikt om att manifestation hänförlig till övertygelse eller religion inte kan anses vara föremål för diskriminering om situationen som inkluderar möjliga hinder för religionsutövning kan härledas till frivillighet. Uppsatsens empiriska komparation visar på den komplexitet som samvetsfrihet innebär inom abortverksamheter styrda av skilda rättsordningar. Informanterna som arbetar i Sverige befarar att en samvetsklausul ska inskränka kvinnors rätt till abort och att vårdpersonalen inte ska ha ett likvärdigt förhållningssätt till patienterna. Vidare befaras problematik hänförlig till organisering och arbetsmiljö. Informanterna som arbetar i Norge har upplevt problematik genom konflikter mellan vårdpersonal hänförlig till reservationsrätten.

The problem with which this research is concerned is that of determining the impact of the 1974 Amendments (Public Law No. 93-3 60) to the Taft Hartley Act. These amendments provided new coverage to over two million health care workers. The purpose of this study is to determine the impact of this law on labor relations in the health care industry. In retrospect, the first years following the amendments have been eventful; National Labor Relations Board cases, court decisions, increased organizing activities. Boards of Inquiry recommendations, and professional associations union functions are the most significant developments. Future research will be able to present a longitudinal analyses of these activities and investigate other important areas of health care labor relations such as nursing homes and clinics.