Introduktion/Bakgrund: Demenssjukdom är ett spektrum av neurodegenerativa tillstånd som kännetecknas avgradvis kognitiv försämring. Globalt påverkar demenssjukdom miljontals äldre individer och deras omgivning.Oral hälsa är ofta förbisedd i vårdprocesser kring demenssjukdom. Orala hälsa är viktig för livskvaliteten. Sämreoral hälsa kan leda till sämre livskvalitet, smärta och påverkan på allmänhälsan. Munhälsointerventioner är därförviktiga för att förbättra livskvaliteten och minska riskerna för orala hälsoproblem.Syfte: Att kartlägga munhälsofrämjande interventioner riktade mot äldre individer med demenssjukdom.Frågeställningar: Vilka interventioner riktas mot demenssjuka för att främja deras orala hälsa? Vilka aktöreransvarar för genomförandet av interventionerna?Metod: En litteraturstudie genomfördes för att systematiskt granska och sammanställa befintlig forskning ochkunskap om ämnet. Databaserna PubMed och CINAHL användes. Analys genomfördes med hjälp avgranskningsmallar för att bedöma kvaliteten på de inkluderade studierna.Resultat: Utbildning för vårdpersonal och samarbetsbaserade strategier med vårdpartners ledde till bättre oralhygien och livskvalitet för äldre individer med demenssjukdom. Resultaten visade att enkla, regelbundna insatsersom tandborstningstekniker och kommunikationsträning hade positiva effekter på oral hälsa och välbefinnandebland äldre individer med demenssjukdom. Samarbete mellan tandvårdspersonal, vårdpersonal och vårdpartnersförbättrade den orala hälsan hos äldre individer med demenssjukdom.Slutsats: Äldre individer med demenssjukdom har ofta haft bristande oral hälsa. För att förbättra den orala hälsanhos äldre individer med demenssjukdomar är det viktigt att vara medveten om att det är ett komplext vårdpanoramasom äldre individer vårdas inom. Interventioner på en mer övergripande nivå, såsom syftar till att etablerasamarbete i strategier, tycks vara ett utvecklingsområde.

Nous avons souhaité accompagner des populations d’Afrique subsaharienne en France, sur une démarche de santé communautaire, afin d’agir sur les inégalités de santé. Ce travail permet une mesure des effets et conséquences sur le comportement de promotion de la santé sous l’angle des rapports interculturels. Cette démarche repose sur une méthodologie exploratoire constituée à la fois d’outils de recherche en psychologique, de protocoles d’intervention en santé publique et d’une problématique psycho-sociale d’interculturalité. Les évolutions de comportement en faveur d’actions de promotion de la santé sont liées de manière significative à cette démarche qui allie focus groupe et application de la théorie du comportement planifié (TCP). Une telle approche permet une réflexion sur les inégalités sociales en santé des communautés migrantes, et l’accompagnement vers les soins, en favorisant les relations entre habitants et professionnels de santé dans une démarche interculturelle. Les objectifs de l’étude étaient (i) de mieux comprendre l’intention des immigrants africains d’adopter une approche personnelle pour les problèmes de santé communautaire et (ii) d’évaluer la sensibilisation et le développement des compétences des membres de la communauté sur leur comportement de promotion de la santé. / We wanted to accompany sub-Saharan African population in France, on a community health approach, to act on health inequalities. This work allows to measure the effects and consequences of health behavior promotion from an inter-cultural relations angle. This approach is based on an exploratory methodology made up of both psychological research tools, protocols for intervention in public health with the psycho-social problematic of inter-culturality. Behavioral changes in favor of health promotion actions are significantly related to this approach, which will combine group focus and the application of planned behavior theory (PBT). Such an approach allows a reflection on the social inequalities in health of the migrant communities, and the accompaniment towards care, favouring relations between inhabitants and health professionals on an intercultural approach. The objectives of the study were (i) to better understand the intention of African migrants to adopt a personal approach to community health problems and (ii) to assess the influence of developing members’ awareness and skills of the community on their health promotion behavior.