I början av 2000-talet finansierade regeringen ett projekt, det kommunala hälsobokslutsprojektet, som primärt syftade till att ge erfarenheter och kunskap om olika verksamhetsstyrningsmodellers användbarhet som underlag för det som kallades hälsobokslut. Vidare förväntades projektet ge erfarenheter och kunskap om vilka stödprocesser som var väsentliga för en lyckosam användning av de valda verksamhetsstyrningsmodellerna. Från Näringsdepartementet, som var uppdragsgivare, fanns det även en förväntan att projektet skulle leda till att en gemensam hälsobokslutsmodell skulle kunna användas inom den kommunala sektorn. Underlaget för denna avhandling utgörs av en longitudinell fallstudie där arbetet med hälsobokslutsprojektet har studerats i tre av de kommuner som deltog i projektet. Undersökningen har gjort det möjligt att få fyra forskningsfrågor besvarade: Hur förändrades verksamhetsstyrningen av införandet av hälsobokslut i respektive kommun? Vad initierade denna förändring? Hur genomfördes förändringen av verksamhetsstyrningen? Vad fick förändringen av verksamhetsstyrningen för resultat i de tre kommunerna? Genom att få dessa forskningsfrågor besvarade har det varit möjligt att få kunskap om hur verksamhetsstyrningsmodeller påverkats under en förändringsprocess. Empirin består i huvudsak av fokusgruppsintervjuer vilka har kompletterats med personliga intervjuer och sekundärdata från tre av de kommuner som deltog i hälsobokslutsprojektet. Avhandlingens resultat kan noteras inom fler områden. En organisations syn på sig själv i förhållande till liknande organisationer kan avgöra om ett förändringsarbete kan initieras.  Individuella drivkrafter, och speciellt stabiliserande drivkrafter, är viktiga att beakta, och påverka, om ett förändringsarbete ska genomföras. Vidare noteras att institutionella drivkrafter inte enbart kan knytas till existerande strukturer och att individuella drivkrafter inte enbart kan knytas till individers handlingar. Båda typerna av drivkrafter påverkas av och påverka de modaliteter som existerar som förbindelselänk mellan strukturer och handlingar enligt struktureringsteorin. Stödprocesser är viktiga att beakta i anslutning till organisatoriskt lärande och individers handlingar. Särskilt mobiliserande stödprocesser har varit de kommunikations- och motivationsprocesser som synliggjorts med hjälp av de analyser som genomförts. / In the early 2000s the Swedish government financed a health statement project. This project aimed primarily to provide experience and knowledge of the usability of various management control models to function as health statement models. Furthermore, the project was expected to provide experience and knowledge of the supporting processes that was essential for the successful use of the selected management control models. The Ministry of Enterprise, Energy and Communications, which was the principal of the project, expected that the project would lead to the presentation of a common health statement model that could be used within the municipal sector. The basis for this thesis consists of a longitudinal case study in which the health statement project has been studied in three of the municipalities involved in the project. The investigation has made it possible to get four research questions answered: How were the management control systems within the municipalities changed by the introduction of health statements in each municipality? What initiated this change? How was the change in the management control systems achieved? What was the result of the changes of the management control systems within the three municipalities? By answering these research questions it has been possible to gain insight into how management control models have been affected in a change process. The empirical material consists mainly of focus group interviews which have been supplemented by personal interviews and secondary data from three of the municipalities that participated in health statement project. The findings from the research can be observed in several areas. An organization's vision of itself in relation to similar organizations can determine whether a change process can be initiated. Individual forces, and especially stabilizing forces, are important to consider, and influence, if a change program shall be implemented. Institutional forces are linked not only to existing structures and individual drivers are not only linked to individuals' actions. Both types of forces are affected by and affect modalities that exist as interfaces between structures and actions according to the structuring theory. Supporting processes are important to consider in relation to organizational learning and individuals' actions. The communication and motivational processes has been important as mobilizing supporting processes.

Samverkan är ett ständigt aktuellt ämne som ofta diskuteras i samhällsdebatten och ses som en lösning på många problem. När sjuktalen ökade i början av 2000-talet, fattade regeringen beslut om att avsätta medel för projekt inom och mellan myndigheter som ett steg på vägen mot att lösa problemen. Sjukskrivningstalen sjönk sedan mellan åren 2002 och 2010 för att åter vända uppåt. Idag behövs fortfarande åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och få ner ohälsotalen i samhället. Denna uppsats beskriver samverkan i ett samarbetsprojekt avseende hälsonyckeltal. Huvudsyftet är att identifiera förutsättningarna för Centrogruppens samarbetsprojekt och studera samspelet mellan de deltagande myndigheterna. Ett andra syfte är att i teoridelen göra en litteraturgenomgång och beskrivning av begreppen samverkan, samarbete och närliggande begrepp. Det tredje syftet är att beskriva och analysera de bestående resultaten av samarbetsprojektet. I ett människa-teknik-organisation (M-T-O) och arbetsmiljöperspektiv är det intressant att se om samverkan mellan organisationer kan bidra till en bättre arbetsmiljö och minskande sjuktal. Uppsatsen är skriven under två perioder, där jag under den första delen följde Centromyndigheternas Hälsobokslutsprojekt och i den andra delen följde upp hur det gick med myndigheternas användning av nyckeltalen. Genom deltagande observation, kombinerat med individuella intervjuer, studerade jag myndigheternas samverkan under projekttiden. Utifrån den teoretiska bakgrunden om vilken plattform som behövs för ett lyckat samarbete skattade och beskrev deltagarna projektarbetets förutsättningar utifrån parametrarna; tillit, jämlika relationer, tid och resurser samt externt stöd. Resultatet visade att det fanns goda förutsättningar för projektet som också genomfördes enligt plan och levererade en slutprodukt, bestående av förslag på gemensamma hälsonyckeltal och en rapport. Sett över tid kan det ändå konstateras att hälsonyckeltalen inte fick det genomslag och den användning som avsetts, eftersom endast två av myndigheterna använder nyckeltalen i sin redovisning. De främsta skälen till att nyckeltalen inte kom att användas på det sätt som initialt var planerat uppges vara omorganisation av verksamheten, svårigheter med den digitala överföringen samt byte av medarbetare på vissa nyckelpositioner. / Collaboration is a recurring topic in the public debate, and is often seen as a possible solution to many problems. When the disease rate kept increasing in the early 2000s, the Swedish government decided to allocate funds to enable government agencies to set up projects, as a step towards reversing the trend. The disease rate in Sweden fell between the years 2002 and 2010, and then started increasing again. There is still a need for measures to be taken in order to improve the working environment and reduce ill health in society. This paper describes the interactions in a joint project concerning health ratios. The main objective is to identify the conditions for a group of government agencies, called the Centro-group, and to study the interaction between the participating authorities. A second objective is to carry out a literature review of the cooperation, collaboration and related concepts. The third objective is to describe and analyse the remaining results of the joint project. From a Human-Technology-Organisation (HTO) and Workplace Health and Safety (WHS) perspective, it is interesting to see if cooperation between organizations can contribute to a better working environment and to reducing morbidity. This paper is written during two periods. During the first part I studied the Centro authorities' Health accounting Project, and in the second part I followed up what happened with the authorities' use of key indicators. Through participant observation, combined with individual interviews, I studied the authorities' cooperation during the project. Based on the theoretical background of the platform needed for successful cooperation, the participants described the project's conditions based on the parameters; reliance, equal relations, time and resources, as well as external support. The results showed that there were good conditions for the project, as they were defined in the theoretical platform. The project was carried out as planned and delivered a result consisting of joint health indicators and a final report. Over time it has been shown that the health indicators were not used as intended, because only two of the authorities use the key indicators in their Annual Report. The main reasons that the health indicators did not have the intended impact were reported to be reorganisations, difficulties with the digital transmission, as well as replacement of employees in certain key positions.