Uppsatsen analyserar Christina Wahldéns bok Fallen flicka (2009), Arkan Asaads bok Stjärnlösa nätter (2011) och Mats Berggrens två böcker Det finns inga skridskor i öknen (2003) och Din syster måste dö (2017). Böckerna behandlar hederskultur och dess problematik. Syftet med analysen är att undersöka hur hedersproblematik framställs i ungdomslitteratur och hur skönlitteratur kan användas i undervisningen för att upplysa elever om hederskultur och olika levnadsvillkor. Uppsatsen analyserar de roller som framställs i den valda litteraturen ur olika perspektiv. Det finns delade meningar huruvida hedersvåld som begrepp bör användas eller inte och det finns flera teorier om begreppet hederskultur och dess innebörd. Den analyserade litteraturen kopplas samman med Läroplanen för grundskolan, fritidshemmet och förskoleklassen 2011 som tydligt visar att eleverna ska utveckla förståelse för olika människor och kulturer. Analysen visar att det finns ungdomslitteratur som handlar om hedersproblematik men att det främst fokuseras på flickors livssituation samtidigt som pojkars perspektiv ej synliggörs i samma utsträckning. Analysen problematiserar också hur författarna framställer de olika karaktärerna och vad det kan få för konsekvenser.

Sammanfattning Denna studie beskriver hur sju skolkuratorer i södra Sverige uttrycker och förmedlar sina erfarenheter samt strategier för stödinsatser och upptäckt av elever som kan vara utsatta för hedersrelaterat våld. Studiens frågeställningar belyser de olika definitionerna av begreppet hedersrelaterat våld, vilka kännetecken som informanterna kan koppla till våldet samt hur de kan stödja de elever som är eller blivit utsatta av hedersrelaterat våld. Idag finns det tydliga riktlinjer samt rutiner på hur skolpersonal ska agera i fall hedersrelaterat våld förekommer, ändå visar aktuell forskning att verksamheter brister i sitt stöd för dessa personer. Barn försvinner fortfarande spårlöst till andra länder för att bli bortgifta och mörkertalet ökar. Studiens resultat visar att de flesta informanterna är medvetna hur de skall agera och skapar tid för detta, dock visar det sig en svårighet att stödja den elev som blivit myndig och samverkan med socialtjänst brister. I studien illustreras informanternas erfarenheter, kunskaper och uppmärksamheten inom hedersrelaterat våld där vi får följa hur de arbetar och stödjer de elever som lever under detta förtryck. Tidigare forskning visar att ett förebyggande arbete kan vara avgörande för ett barns liv och mående. Studiens resultat styrker tidigare forskning genom att visa att förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld är nödvändigt. Informanterna uppgav även att mer kunskap behövs inom ämnet från både deras håll och även för socialtjänsten. Studien omfattar informanternas beskrivande berättelser där eleverna fått mer vetskap om vad som är rätt och fel, eleverna har därmed vågat ta kontakt med informanterna för att få hjälp i sin maktlösa situation.  Slutsatserna med denna studie är att kännetecken för hedersrelaterat våld kan variera och uttryckas exempelvis genom att eleven begränsas i sin vardag såsom att ej få delta i alla aktiviteter i skolan, val av kläder samt elevens mående. Det visas även att det finns en brytpunkt i puberteten då flickans kropp utvecklas till ung kvinna och på så vis tar våldet ofta fart. Vidare är slutsatserna att informanterna använde sig av olika metoder för att nå elever som kunde vara utsatta för hedersrelaterat våld, till exempel lösningsfokuserad metod, motiverande samtal och framförallt gott bemötande och öppna frågor.