Influencer marketing är ett växande fenomen och blir alltmer vanligt som marknadsföringsverktyg på sociala medier. Efter att granskat tidigare forskning upptäckte vi att det tidigare inte forskats mycket kring hur influencer marketing skiljer sig åt mellan olika branscher. Syftet med studien är att ta reda på vilken roll begreppen trovärdighet och identitethar i mode- (hedonism) och IT-branschen (utilitarism/hedonism) när det gäller användandet av influencer marketing, ur ett samhällsperspektiv. Resultatet ska bidra med ökad förståelse kring upplevda skillnader mellan de olika branscherna som i sin tur kan bidra med information tillföretag som klassificeras som hedonistiska och utilitaristiska vid deras användande av influencer marketing. Frågeställningarna som ställdes var:1. På vilket sätt kan mode- och IT-branschen kopplas till hedonistiskt samt utilitaristisktvärde?2. Vilka skillnader, kopplat till begreppen trovärdighet och identitet, uppleverkonsumenterna att det finns av användningen av influencers på sociala medier inom mode- respektive IT-branschen? För att kunna besvara studiens frågeställningar inleddes studien med en så kallad förstudie. Förstudien bestod av två semistrukturerade intervjuer, en med ett IT-företag och en med ett modeföretag. Målet med förstudien var inte att genomföra en fulländad kvalitativ studie utan målet med förstudien var att få en inblick i ämnet vi valt att skriva om och hur branscherna såg på ämnet. Syftet med förstudien var också att tillsammans med svaren som erhållits frånenkätundersökningen kunna besvara studiens två forskningsfrågor. Studiens huvudfokus var enkvantitativ studie med en enkätundersökning som spreds via Facebook, e-mail och sms. Målet med enkäten var att fånga upp konsumenternas perspektiv på influencer marketing på sociala medier kopplat till upplevda skillnader mellan mode- och IT-branschen kopplat till studiens tvåhuvudbegrepp identitet och trovärdighet. Resultatet av studien indikerar att modebranschen upplevs ligga i framkant när det kommer tillanvändandet av influencer marketing. Detta kan till stor del bero på själva användandet av modeprodukter jämfört med IT-produkter. Modebranschen går främst att koppla tillhedonistiska värden medan IT-branschen är svårare att definiera. Detta kan ha haft en storpåverkan på varför IT-branschen inte använder sig av influencer marketing i lika stor grad som modebranschen gör. Studien kom dock fram till att det finns belägg till att IT-branschen, som har inslag av såväl hedonistiska värden som utilitaristiska, även kan erhålla positiva effektergenom användandet av influencer marketing. Studien tyder på att det inte existerar någon större skillnad när det kommer till trovärdighet mellan branscherna. Det upplevs vara av betydanderoll för såväl mode- som IT-branschen. När det kommer till identitet gav studien dock belägg på att det finns en skillnad mellan branscherna, då identitet upplevs vara viktigare förmodebranschen. Vilket kan bero på att identitet spelar en större roll när det kommer till merhedonistiska branscher. / Influencer marketing is a growing phenomenon and is becoming more and more common as a marketing tool on social media. After reviewing previous research we discovered that there has not been much research in the past about how influencer marketing differs between different industries. The purpose of this study is to find out what role the concepts of credibility and identity have in the fashion- (hedonism) and the IT-industry (utilitarianism / hedonism) when it comes to the use of influencer marketing, from a societal perspective. The result will contribute to increased understanding of perceived differences between the various industries, which in turn can contribute information to companies classified as hedonistic and utilitarian in their use of influencer marketing. This essay will be written in Swedish and the questions this study examines are: 1. In what way can the fashion and IT industry be linked to hedonistic and utilitarian values? 2. What differences, linked to the concepts of credibility and identity, do consumers perceive that there is between the fashion- and the IT-industry when it comes to the use of influencers on social media? To be able to answer the study's questions, the study started with a so-called pree study. The pree study consisted of two semi-structured interviews, one with an IT company and one with a fashion company. The aim of the pree study was not to carry out a complete qualitative study, instead the purpose of the pree study was to gain an insight into the subject we have chosen to write about and how our representatives of the industries looked at the subject. The purpose of the pree study was also to be able to answer the two research question, together with the answers obtained from the survey. The main focus of this study was a quantitative study with a survey conducted via Facebook, e-mail and sms. The aim of the survey was to capture consumers’ perspectives on influencer marketing on social media linked to perceived differences between the fashion- and IT industry linked to the study's two main concepts of identity and credibility. The result of our study indicate that the fashion industry is perceived to use influencer marketing more often, which can depend on the use of fashion products compared to IT products. The fashion industry is mainly linked to hedonic values while the IT industry is more difficult to define. This may have had a major impact on why the IT industry does not use influencer marketing to the same extent as the fashion industry does, but the study concluded that there is evidence that the IT industry, which has elements of both hedonic and utilitarian values, can also obtain positive effects through the use of influencer marketing. The study indicates that there is no greater difference when it comes to credibility between the industries. It is perceived to be of significant role for the fashion industry as well as for the IT industry. When it comes to identity, the study showed that there is a difference between the industries. IIIIdentity is considered to be more important for the fashion industry. Which may be because identity play a larger role when it comes to more hedonistic industries.

<p>Forskningsfråga: Vad finns det för skillnader respektive likheter i beteende mellan män och kvinnor när de shoppar kläder och skor?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom observationer, intervjuer och fokusgrupper undersöka samt skapa förståelse för vilka skillnader och likheter i shoppingbeteende det finns mellan män och kvinnor.</p><p>Metod: En deduktiv ansats har använts där vi tagit fram hypoteser. Vi har observerat män och kvinnor när de shoppar och sedan, med tester i SPSS, bevisat hur verkligheten ser ut samt accepterat eller förkastat hypoteserna. Testerna har genomförts i statistikprogrammet SPSS. En kvantitativ metod har använt då vi observerat och en kvalitativ metod har använts då vi även genomfört fokusgrupper samt en intervju.</p><p>Referensram: Uppsatsens fokus ligger i könsskillnader i shopping då vi framförallt utgått från Paco Underhills teorier och observationer. Även hedonistisk och ändamålsenligt beteende är av stor betydelse samt hur människans behov, önskemål och värderingar fungerar.</p><p>Slutsats: Våra resultat har visat att det finns fler likheter än skillnader i beteende hos män och kvinnor när de shoppar kläder och skor. Resultaten av vår uppsats indikerar på att mannens shoppingbeteende alltmer börjar likna kvinnans.</p> / <p>Researched question: What kind of differences and similarities is there between men and women when they shop clothes and shoes?</p><p>Purpose: The purpose of this paper is that thru observations, interviews and focus groups investigate and create an understanding of what differences and similarities there are between men and women when they shop clothes and shoes.</p><p>Method: A deductive approach has been used where we have developed six hypotheses. We have been observing men and women when they shop and thru that showed how the reality looks and proved whether the hypotheses where accepted or rejected. The results are shown in tests and diagrams that's has been carried out in SPSS. Both a quantitative and qualitative method has been used thru observations, focus groups and an interview.</p><p>Frame of reference: The focus of the paper lies in what gender differences there is in shopping behavior while shopping clothes and shoes. The main theories are taken from Paco Underhill's theories and observations. Hedonic and utilitarian behaviors and how humans create needs, desires and values, are also of great importance.</p><p>Conclusion: Our results have shown that there are more similarities than differences between male and female behavior when they shop clothes and shoes. The results of this paper indicate that male shopping behavior is starting to transform into female shopping behavior.</p>

Forskningsfråga: Vad finns det för skillnader respektive likheter i beteende mellan män och kvinnor när de shoppar kläder och skor? Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom observationer, intervjuer och fokusgrupper undersöka samt skapa förståelse för vilka skillnader och likheter i shoppingbeteende det finns mellan män och kvinnor. Metod: En deduktiv ansats har använts där vi tagit fram hypoteser. Vi har observerat män och kvinnor när de shoppar och sedan, med tester i SPSS, bevisat hur verkligheten ser ut samt accepterat eller förkastat hypoteserna. Testerna har genomförts i statistikprogrammet SPSS. En kvantitativ metod har använt då vi observerat och en kvalitativ metod har använts då vi även genomfört fokusgrupper samt en intervju. Referensram: Uppsatsens fokus ligger i könsskillnader i shopping då vi framförallt utgått från Paco Underhills teorier och observationer. Även hedonistisk och ändamålsenligt beteende är av stor betydelse samt hur människans behov, önskemål och värderingar fungerar. Slutsats: Våra resultat har visat att det finns fler likheter än skillnader i beteende hos män och kvinnor när de shoppar kläder och skor. Resultaten av vår uppsats indikerar på att mannens shoppingbeteende alltmer börjar likna kvinnans. / Researched question: What kind of differences and similarities is there between men and women when they shop clothes and shoes? Purpose: The purpose of this paper is that thru observations, interviews and focus groups investigate and create an understanding of what differences and similarities there are between men and women when they shop clothes and shoes. Method: A deductive approach has been used where we have developed six hypotheses. We have been observing men and women when they shop and thru that showed how the reality looks and proved whether the hypotheses where accepted or rejected. The results are shown in tests and diagrams that's has been carried out in SPSS. Both a quantitative and qualitative method has been used thru observations, focus groups and an interview. Frame of reference: The focus of the paper lies in what gender differences there is in shopping behavior while shopping clothes and shoes. The main theories are taken from Paco Underhill's theories and observations. Hedonic and utilitarian behaviors and how humans create needs, desires and values, are also of great importance. Conclusion: Our results have shown that there are more similarities than differences between male and female behavior when they shop clothes and shoes. The results of this paper indicate that male shopping behavior is starting to transform into female shopping behavior.

Bakgrund: Tiden är en av de äldsta mänskliga konstruktionerna och ett fenomen som människor alltid velat mäta. Detta har människan gjort genom alla tider med hjälp av allt från solur, astronomiska ur till mekaniska ur. I dagens moderna samhälle där människor har en ständig tillgång till displayer som visar hur mycket klockan är, fortsätter den Schweiziska klockindustrin att exportera för miljontals Schweiziska franc och efterfrågan tycks inte påverkas av de elektroniska prylarna och ”smartphones”. När tiden inte är det relevanta längre eller det som konsumenter strävar efter vid köp av en klocka, ställer vi oss frågan om vad det är som driver folk till att vara villiga att lägga ner så mycket pengar på en sådan produkt? Vad är det för värde som huvudsakligen uppfattas och varierar de mellan konsumenterna beroende på klockans syfte? Genom att undersöka faktorer inom de olika värdekategorierna Socialt-, Hedonistiskt- och Funktionellt värde, och med hjälp av två olika konsumenttyper, har författarna som avsikt att slutligen klargöra vilka faktorer som är mer eller mindre värdeskapande. Studien bidrar till en kartläggning och en kunskapsspridning om vilka faktorer som är mest värdeskapande, inte bara gällande klockor, men även för hela premiumindustrin. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som är av vikt och har betydelse för konsumenters uppfattning om värde när det gäller premiumprodukter. För att utreda detta har vi valt att fokusera på klockindustrin där vi avser undersöka och fastställa vilka faktorer som till högre eller lägre grad har betydelse för konsumentens uppfattning om vad som genererar ett värde. Genomförande: Studien har ett interpretativistiskt synsätt och är en deduktiv studie som karaktäriseras av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Empirin har samlats in genom ett bekvämlighetsurval med inslag av målstyrt urval. Sammanlagt har 9 intervjuer med privatpersoner genomförts. Slutsats: Studien visar på att de värdeskapande faktorerna varierar beroende på konsumenttyp samt deras syfte med köpet. Orsakerna till hur konsumenter uppfattar faktorer som värdeskapande beror på vad konsumenten strävar efter, hur insatt konsumenten är i ämnet samt dess bakgrund. De värdeskapande faktorerna går även att väva samman och utgör ofta ett ökat värde tillsammans. / Background: Time is one of the oldest constructions created by humans and a phenomenon that humans always wanted to measure. This has been done by humans throughout all ages, using everything from sundials, astronomical watches to mechanical watches. In today's modern society, where people have constant access to displays showing the time, the Swiss watch industry continues to export for millions of Swiss francs and the demand does not seem to be affected. When time is neither the factor nor the reason why people are buying a watch, what is causing people to spend money on such a product? What types of values are essentially perceived and do they vary between consumers depending on their purpose of the watch? By examining factors within the different categories of value; the Social-, the Hedonistic- and Functional value, and by using two different types of consumers’, the authors have the intention to clarify which factors are of more or less value- creating. The study contributes to a mapping and dissemination of knowledge about which factors are the most value creating ones, not only regarding watches, but for the entire premium industry. Purpose: The purpose of this study is to identify which factors are important and of significance to consumers' perception of value in terms of premium products. As a case for investigating this issue, the authors have chosen the watch industry where they intend to investigate and determine which factors are of higher or lower importance to the consumer's perception of what has generated value-creation. Completion: The study has an interpretative approach and is a deductible study characterized by a qualitative approach. The empirical data has been collected through a convenience sample with elements of a target sample. A total of 9 interviews with private individuals have been conducted. Conclusion: The study shows that the value-creating factors vary depending on the consumer type and their purpose of the purchase. The reasons for how consumers perceive factors as value creating depend on what the consumer strives for, how committed the consumer is to the subject and the consumer’s background. The value-creating factors can also be put together and often constitute an increased value.