Uppsatsen studerar supporterkulturen inom svensk ishockey ur ett kulturantropologiskt perspektiv. Baserat på deltagande observationer, sensorisk etnografi och semistrukturerade intervjuer under två månaders tid, behandlar uppsatsen hur den sociala kulturen i form av gemenskap och gemenskapsbyggande i Leksands IF och Brynäs IF:s hejarklackar utformas. Den diskuterar skillnaden mellan hur människor uppträder i sin vardag jämfört med i hejarklacken, analyserar hur jämlikhet och hierarki uttrycks samt utforskar vad de har för påverkan på gemenskapsbyggande. Slutligen studerar uppsatsen centrala symboler i hejarklacken, deras betydelse samt påverkan på gemenskap. Analysen genomförs med hjälp av Victor Turners (1969) teori om friktionen mellan struktur och anti-struktur där bland annat communitas och liminalitet är två centrala begrepp som används för att analysera det empiriska materialet. När gemenskap och gemenskapsbyggande diskuteras, hänvisas det nästan uteslutande till Turners begrepp ”communitas”, vilket är en av de stora byggstenarna i uppsatsen.