Criteria for identifying prehistoric water-temples among other archaeological remains in Sardinia have not been explicitly discussed so far, making it difficult to investigate this remarkable body of evidence as a whole. This study therefore aims at elaborating a method for identifying water-temples among other fonts and wells in Sardinia, and applying it to produce a preliminary inventory. A theoretical discussion of definable criteria for assessing possible cult status in this context precedes an evaluation of the investigable wells and fonts reported in the island. Buildings found to lack cult correlates are noted in an Appendix, while buildings presenting them are inventoried in a Catalogue. A discussion of the results considering spatial, temporal and cultural aspects follows, leading to a new perspective regarding the genesis of the Sardinian water-temples. / Criteri per l'identificazione di templi ad acqua preistorici fra altri residui archeologici in Sardegna non sono stati esplicitamente discussi fin'ora, rendendo difficile l'indagine di questo straordinario insieme di evidenze come tale. Questo studio vuole perciò elaborare un metodo per identificare templi ad acqua fra altri pozzi e fonti in Sardegna, e applicarlo per produrre un inventario preliminare. Un discorso teorico di criteri definibili per valutare l'eventuale status cultuale nel contesto precede una valutazione degli indagabili pozzi e fonti segnalati nell'isola. Edifici trovati mancanti di correlati di culto sono notati in un Appendice, mentre edifici che li presentano sono inventoriati in un Catalogo. Segue una discussione dei risultati, considerando aspetti spaziali, temporali e culturali, portando ad una nuova proposa in riguardo alla genesi dei templi ad acqua sardi. / Kriterier för att identifiera förhistoriska vattentempel bland andra arkeologiska lämningar på Sardinien har hittills inte diskuterats uttryckligen, vilket gjort det svårt att undersöka denna anmärkningsvärda fyndkategori som helhet. Denna studie syftar därför till att utarbeta en metod för att identifiera vattentempel bland andra funter och brunnar på Sardinien, och tillämpa den för att göra en preliminär inventering. En teoretisk diskussion av definierbara kriterier för att bedöma eventuell kultstatus i sammanhanget föregår en utvärdering av de studerbara brunnar och källor som har rapporterats på ön. Byggnader som befunnits sakna kultkorrelat noteras i ett Appendix, medan byggnader som uppvisar dem inventeras i en Katalog. En diskussion av resultaten med rumsliga, tidsliga och kulturella aspekter i åtanke följer, och leder till ett nytt perspektiv gällande te sardiska vattentemplens tillkomst.

Denna text undersöker, via närläsning, Tabellae Sulis–förbannelsetavlor riktade mot tjuvar hittade i den heliga källan i Sulis Minervas helgedom i Bath–med mål att utröna dessas känslomässiga innehåll och samhälleliga kontext. De 32 studerade tavlorna utgör försök att hämna stölder av klädesplagg och smärre summor pengar, antagligen stulna medan deras författare njöt av den heliga källans vatten. De utgör i det yttersta en sorts överenskommelse mellan författaren och gudinnan. Den senare ges en del av det stulna föremålet, eller i vissa fall tjuven, och förväntas bestraffa denne tills denne återlämnar föremålet i fråga till templet där det stals. Vad gäller straff söker tavlorna attackera alltifrån tjuvens hälsa och sinnen till dennes fortplantningsförmåga och själva dennes liv. Vanligast är önskan att tjuven skall betala för sitt illdåd i dennes eget blod. På känslomässig nivå ger tavlorna kuttryck för den bestulnes ilska och hämndlystnad. I detta kan de ha fungerat som en känslomässig kontrollmekanism, ett säkert och samhälleligt accepterat sätt att uttrycka och agera på känslor, som annars kunnat bli socialt problematiska. / This paper seeks, by means of close reading, to examine the Tabellae Sulis–a series of curse tablets against thieves, found in the sacred spring of the temple of Sulis Minerva at Bath–to explore their emotional content and societal context. The 32 studied tablets are concerned with the theft of minor sums of silver and various items of clothing, crimes most likely committed while the victim was soaking in the sacred spring. The tablets can be considered a sort of quasi-legal agreement between the victim and the goddess in question. The latter is granted partial ownership of the stolen object–or, in some cases, the thief themselves–and expected to punish said thief until they return the object in question to the temple where it was stolen. In terms of punishment, the tablets attack everything from the thief’s mind, motor functions and senses to their ability to reproduce and even their very lives. Most commonly they request that the thief pay the value of the stolen object in their own blood. On an emotional level, the tablets give expression to the anger of the victims and their hunger for vengeance. In this way, they can be considered to have served as an emotional control mechanism, a safe and generally accepted way to express and act on feelings that might otherwise have proven socially problematic.