In Sweden, as in many other countries, preventive maintenance of structures andbridges is considered important. It provides several benefits such as prolonged lifespan or service life, less need for repair, and hopefully reduced costs and lowerenvironmental impact. A large part of Sweden’s bridge stock is getting quite old. The idea that small actionscan improve and/or prolong the status of the bridge and postpone needs for repairor prevent damage with a reduction in life cycle cost is generally in the owner’sinterest. One such preventive maintenance measure is the annual washing ofbridges. While clear positive effects have been observed on the expansion joints,drainage system, and the bridge’s visual appearance, an important question is howthe washing affects chloride ingress, mainly from de-icing salts, in reinforcedconcrete bridge members. The hypothesis is that the high-pressure washing cleansaway the contaminants on the surface and in the long run reduces the chloridecontent. While the practical experience has been positive in Sweden, no research hasyet been done concerning the effect of high-pressure washing on chloride ingress inconcrete bridges. A study has been conducted on the preventive bridge maintenance practice of theSwedish Transport Administration (STA) and Swedish municipalities. This work hasbeen based on a literature review, a survey of municipalities’ bridge maintenance,and practical participation with contractors during annual maintenance. Field andlaboratory tests were carried out on the effect of washing on chloride ingress in twotypes of concrete. A field station was installed on an edge beam of a bridge and wasfollowed over three years’ exposure including winter seasons, winter maintenance,and annual washing in June. Also, an accelerated test method was developed in thelaboratory to simulate the yearly exposure and test the effect of high- pressurewashing in a long-term simulation over just a few weeks. The practical aspects of bridge maintenance seem to be quite similar betweenSweden and in other countries. However, in terms of descriptions of and availablemeans for maintenance and repairs, there seem to be larger differences. For the fieldstation, the results after one year’s exposure do not show anything more than theanticipated difference in chloride ingress between the two concrete types understudy. For year two, a slight difference indicated that washed samples had a reducedchloride content. For year three, however, there was no distinct difference betweenivwashed and unwashed samples. The reasons for this need to be further investigatedand examined. This will be done in the continuous tests of field exposure. The laboratory test method has been developed and successively improved. The shape and levels of chloride ingress are reasonable and comparable with fieldsamples. However, there is a need to examine the effect of natural rain exposurewhich might have the same or greater effect of diluting the chloride content aswashing the surface once a year. Other factors also need to be considered, such aswhen and how often the maintenance is performed. A first step to be able to examinethis has been completed through the development of the accelerated test method. / I Sverige, som i många andra länder, anses förebyggande underhåll avkonstruktioner och broar vara viktigt. Det har flera fördelar, som att förlängalivslängden eller bruksskedet, minska behovet av reparationer och förhoppningsvisminska kostnader och miljöpåverkan. En stor del av Sveriges brobestånd börjar bli relativt gammalt. Det gör attförebyggande underhåll får mer uppmärksamhet och ges större vikt. Idén att mindreåtgärder kan förbättra och/eller förlänga standarden på bron och förskjuta behovetav reparationer eller förebygga skador med en minskning i livscykelkostnader ärgenerellt i ägarens intresse. En typ av förebyggande underhåll är den årligatvättningen av broar. Tydliga positiva effekter kan ses på fogar, dränering samt bronsvisuella intryck men en viktig fråga är hur tvättningen påverkar kloridinträngning från huvudsakligen tösalter i armerad betong. Hypotesen är att högtryckstvätt tarbort föroreningar på ytan, vilket på lång sikt minskar kloridmängden i betongen. Den praktiska erfarenheten ska ha varit positiv i Sverige, men ingen forskning har utförtspå vilken effekt högtryckstvättning har på kloridinträngningen i en bro av betong. En studie om det förebyggande brounderhållet hos Trafikverket och kommuner harutförts med hjälp av Trafikverkets och föregångarna Vägverkets dokument, annanlitteratur, en enkät till kommuner samt medverkan och observationer av detpraktiska vid utförandeentreprenaders årliga utförande av underhållet. Fält- ochlaboratorieprover för undersökning av tvättningens effekt på kloridinträngningenhar utförts. En fältstation på en kantbalk på en bro har installerats och följts undertre års exponering, med vinterklimat, vinterunderhåll samt årlig tvättning i juni. Enaccelererad provningsmetod har utvecklats för att simulera den årliga exponeringenoch undersöka effekterna av högtryckstvättning i en långtidssimulering på baranågra veckor. Ur praktisk synvinkel verkar brounderhåll vara ganska likt i Sverige och andraländer. Dock verkar beskrivningar och tillgängliga ekonomiska medel för underhålloch reparation visa större skillnader, vilket kan ha en stor påverkan på broarnasskadestatus. För fältstationen, är resultatet efter ett års exponering inte speciellttydligt förutom den förväntade skillnaden mellan de två undersökta betongtyperna(en äldre och en modern, mer beständig kvalitet). För år två syns en mindre skillnadmellan tvättade och otvättade prover. Skillnaden kan inte observeras i resultaten förår tre dock. Orsaken till detta måste undersökas vidare. Detta görs genom dekontinuerliga provningarna som fortsätter. Den accelererade provningsmetoden har utvecklats och kontinuerligt förbättrats.Formen och nivån på kloridinträngningen kan anses rimliga och jämförbara (påformen) med fältprover. Dock finns det ett behov av att undersöka påverkan avnaturligt regn vilket kanske har samma eller större effekt på att späda utkloridmängden som att högtryckstvätta ytorna en gång per år. Andra aspekterbehöver också undersökas, till exempel när och hur ofta underhållet ska utföras. Ettförsta steg att möjliggöra det har avslutats med utvecklingen av den accelereradeprovningsmetoden. / <p>QC 20220509</p> / Förebyggande Brounderhåll

För att permeabel asfalt skall vara ett bra sätt att ta hand om dagvatten i en stad med allt fler hårdgjorda ytor är det viktigt att den långsiktigt kan infiltrera dagvatten. Då det inte går att undvika att permeabel asfalt utsätts för små partiklar finns det en risk för att den skall sätta igen och förlora sin förmåga att infiltrera dagvatten. Som en skötselåtgärd för att förhindra att den sätter igen kan rengöring med högtryckstvätt och vakuumsugning göras. I detta examensarbete undersöktes det vilken effekt rengöring med högtryckstvätt och vakuumsugning har på permeabel asfalts infiltrationskapacitet. Vidare undersöktes även vilken typ av uppbyggnad av den permeabla asfalten som var mest lämplig för en effektiv infiltration. Litteraturstudie och intervjuer om permeabel asfalt samt infiltrationsförsök har utförts. För att uppbyggnaden av permeabel asfalt hydrologiskt sett skall fungera på ett bra sätt framkom det, i litteraturstudier och intervjuer, att det är viktigt att alla lager i uppbyggnaden verkligen är permeabla och att uppbyggnaden bör anpassas efter rådande förhållanden på anläggningsplatsen. Förhållanden som till exempel bör tas hänsyn till är underliggande jordart och närheten till grundvattenyta. I litteraturstudier och intervjuer framkom det att regelbunden skötsel av den permeabla asfalten är mycket viktig för dess långtidsfunktion att kunna infiltrera dagvatten. Infiltrationsförsöken skedde på två platser med permeabel asfalt i Uppsala; på en parkering vid ett köpcentrum i Gnista och på en lokalgata i Gränby backe. Infiltrationskapaciteten uppmättes innan och efter rengöring med högtryckstvätt och vakuumsugning på den permeabla asfalten. Vid Gnista kunde ingen infiltration uppmätas varken före eller efter rengöring. I Gränby backe ökade infiltrationskapaciteten från 0,47–0,71 mm/min till 1,24–12,23 mm/min efter rengöring. Denna infiltrationskapacitet visar på att den permeabla asfalten i Gränby backe kunde infiltrera dimensionerade regn med allt från 7 års återkomsttid till över 1000 års återkomsttid och med 10 minuters varaktighet. Det framkom i litteraturstudien att högtryckstvätt och vakuumsugning i olika studier har haft en positiv effekt på att upprätthålla och till viss del återskapa infiltrationskapaciteten hos permeabel asfalt. Vid infiltrationsförsöken i detta examensarbete påvisades även en positiv effekt, till viss del, av denna rengöringsmetod på infiltrationskapaciteten. Utifrån detta skulle rengöring med högtryckstvätt och vakuumsugning kunna rekommenderas som skötselmetod på permeabel asfalt.  Resultaten i Gnista skiljde sig från de i Gränby backe då det i Gnista varken före eller efter rengöring fanns någon infiltrationskapacitet. Det skiljer sig endast ett år i ålder mellan de båda försöksplatserna, de har skötts på liknande sätt sedan anläggning och litteratur visar på att rengöring med högtryckstvätt och vakuumsugning skall ha en effekt på infiltrationskapaciteten. Detta kan tyda på att bristen på infiltrationsförmåga i Gnista kan bero på något annat än igensättning av den permeabla asfalten. / It is important that permeable asphalt is able to infiltrate storm water in the long-term for it to be a viable alternative for handling storm water. Permeable asphalt will always, in some way, be exposed to fine particles and therefore there is a risk that clogging will occur and that the permeable asphalt will lose its ability to infiltrate storm water. As a mean of maintenance cleaning with high pressure washing and vacuum cleaning can be done to prevent clogging. In this master thesis the effect of high pressure washing and vacuum cleaning on the infiltration capacity of permeable asphalt was examined.  Also, the most suitable type of substructure for effective infiltration was examined. A literature study and interviews were conducted in combination with infiltration experiments on two locations with permeable asphalt in Uppsala. Literature studies and interviews state that for the substructure to be hydrologically well functioning it is important that every layer in the substructure really is permeable. The substructure should also be adapted to the conditions at the site where it is built. For example, conditions to take into consideration are soil type and highest level of groundwater. All through literature and interviews regular maintenance is said to be very important for the long-term functioning and infiltration of permeable asphalt. The infiltration experiments were conducted at a parking lot at a shopping center in Gnista and a small local street in Gränby backe. The infiltration capacity of the permeable asphalt was measured before and after maintenance with high pressure washing and vacuum suction. No infiltration capacity could be measured before or after maintenance at Gnista. In Gränby backe the infiltration capacity was 0,47-0,71 mm/min before maintenance and 1,24-12,23 mm/min after. According to this infiltration capacity the permeable asphalt in Gränby backe can infiltrate design rains with return periods of 7 years to over 1000 years and with a duration of 10 minutes. In research, high pressure washing, and vacuum suction were found to be able to maintain, and in some cases restore, infiltration capacity. In this master thesis’ infiltration experiments a positive effect on infiltration capacity by cleaning with high pressure washing and vacuum suction was partially found. According to this high pressure washing and vacuum suction can be recommended as a maintenance method on permeable pavement. The results from the two experiment sites stood apart from each other as Gnista had no infiltration capacity neither before nor after cleaning. In age, the two sites only differ by one year, and since they were built they have received similar maintenance and literature shows that high pressure washing and vacuums suction have an effect on infiltration capacity. This might indicate that the lack of infiltration capacity at Gnista might be due to something else than clogging.