No matter what subject or which grade you are active in, the teachers in Sweden have incommon that they are provided with governing documents that states the guidelines and goalsregarding each subject. Along with these governing documents every teacher has to findmaterial that will be used as the foundation of the teaching. This thesis is a study of howSwedish history teachers define what material they are going to use in their teaching, andwhich the factors are that is affecting these choices. The question whether a child’s ethnicaland cultural background is a factor that affects this choice of material is concerned, as well aswhat is current in Sweden and the world. In July 2012 Lgr 11 was introduced, and for acouple of years it will be coexisting with Lpo 94. This thesis therefore takes place in a contextwhere there are two curriculums in effect. That gives an opportunity to analyze potentialdifferences these two amongst regarding how the teacher chooses the material to be used intheir history education.

The purpose of this study is to investigate the tendencies among pupils concerning their attitudes towards History and some of the stated goals in the present and in the proposed course plan of History, since there is, probably, a change coming in 2011. The study is built on questionnaires answered by one hundred pupils at a Swedish upper-secondary-school.   The results point to the fact that most of these pupils like history, but still they do not wish to make it an obligatory subject, which is a government proposal at the moment. Furthermore, the answers about sources, democracy, the use of History and the consciousness about History, have a clear tendency; there have been too little education about these areas during the pupils former nine years in school, still the pupils think that these are important areas to work with. Moreover, this study shows a disheartening picture when it comes to pupils knowledge of their cultural heritage. Only half of the pupils know which century Gustav Vasa lived in and just a third know what year universal suffrage was introduced in Sweden, two facts that ought to be set in most Swedes’ mind.

Varje år producerar Hollywood flertalet filmer med utgångspunkt i historien och dessa formar den allmänna uppfattningen om historiska händelser och personer. Även i klassrummen har filmen hittat in och blivit en naturlig del av undervisningen för många historielärare. Det är dock, som tidigare forskning har visat, oklart huruvida dessa filmvisande lärare har en pedagogisk tanke bakom att trycka på Play. Denna uppsats syftar till att ge en bild av historielärares didaktiska syn på att visa film i undervisningen utifrån frågorna vad, hur och varför de gör det. Kvalitativa djupintervjuer efter en intervjuguide har genomförts med fem gymnasielärare. Skillnader mellan lärarnas svar i alla tre didaktiska frågor har kunnat urskiljas. Tre huvudsyften med filmvisning har utkristalliserat sig: film visualiserar och skapar på så sätt en kontext och identifikation, film är en bra ingång till ett historieintresse samt att film bidrar till en fördjupad media literacy.

No description available.

Denna studie undersöker om elever får möjlighet att tillgodogöra sig de redskap de enligt samhället behöver för att hantera historieämnet i historieundervisningen. Undersökningen är speciellt inriktad mot historieundervisningen i årskurs 7-9, och graden av samstämmighet mellan Lgr 11 samt läromedlen SO-Serien Historia och Utkik: historia. 7-9. är det som är i fokus. Undersökningen gjordes genom att de långsiktiga målen för historieundervisningen på grundskolan samt kunskapskraven för historia årskurs 9 kategoriserades i det Teoretiska ramverket för historiskt resonerande. Detsamma gjordes med de två läromedlens frågor. Därefter gjordes en samstämmighetsanalys, och resultatet blev att det var lägre samstämmighet mellan styrdokumenten och de två läromedlen. Den bristande samstämmigheten i denna undersökning beror främst på läromedlens större fokus på memorerande av fakta än styrdokumentens intentioner. Den låga samstämmigheten kan få bristande likvärdighet och rättsäkerhet som följd.

Arbetet utgår från att det i dagens samhälle finns djupt rotade genusstrukturer i alla samhällets skikt samt i vår privata sfär. Dessa strukturer skapar stora klyftor mellan kvinnor och män samt skapar normer som begränsar och möjliggör beroende på om du är man eller kvinna. Jag har därför försökt belysa problematiken med genus samt synliggöra de problem som dikotomi och hierarki skapar i samhället men framförallt i skolan. För att kunna göra detta har jag studerat historielärares syn på genus i sin undervisning, läromedel samt hur genus mer övergripande har förändrats. Min förhoppning var att detta skulle ge en klarare bild utav hur vissa lärare såg på genus men också en möjlighet att studera den underliggande genusproblematiken i läraryrket. Till min hjälp använde jag mig av semistrukturerade intervjuer (kvalitativ metod) samt professor Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet. Mina frågeställningar var följande:   Hur ser gymnasielärare i historia på genus i sin undervisning? Vilken uppfattning har gymnasielärare i historia av genus i valda läromedel? Hur anser lärarna att genus förändrats under deras arbetsverksamma år? Resultatet kunde senare påvisa följande: Samtliga lärare ansåg att det lade ner tid på att låta genus bli en naturlig del av undervisningen. Det fanns delade meningar om skolverket var tydliga nog med sina mål angående genus och jämställdhet. Samtliga lärare ansåg att läromedlen var bristfälliga och där av inte svarade mot kursmålen. Gällande genus var samtliga lärare överens om att läromedlen var bristfälliga. Trots detta ansåg ändå två av de tre lärarna att läromedlen blivit bättre sedan GY11. Den lärare som arbetat längst inom yrket ansåg att det skett en stor övergripande förändring inom arbetsområdet genus. Samtliga lärare ansåg att det i och med GY11 blivit ett större tryck på genus, jämställdhet och kön.

The study's aim is to implement a textbook analysis and examine how women are described in history textbooks for high school and in the curriculums Lgy 70, Lpf 94 and Gy 11. The study has a gender perspective and the study's purpose is to make a comparative study and compare textbooks with the current curriculum and compare the results with each other to see if there has been any change over time. The survey's material is three editions of Alla tiders historia from Gleerups förlag. The study refers to editions from 1989, 1996 and 2011. General parts from Lgy 70, Lpf 94 and Gy 11 are also central for my study. The general cur­riculum of history from 1981, the course Historia A in Lpf 94 and Historia 1b in Gy 11 are also studied. The study shows that the role of women doesn’t get much space in textbooks and when women are mentioned explicitly, it’s mainly through illustrations or through texts of statement representation. The role of women has not been treated much in governing documents but equality between men and women is something that is common. The study shows that the governing documents interact with the curricula in a relatively large range, although this varies between the different editions. The results demonstrate that there has been a change over time in administrative documents and textbooks. Content and design have changed based on the societal context in which they were designed. The study shows that men are the norm and men are mentioned more than women, both in textbooks and curriculum.

Denna uppsats har undersökt vilka uppfattningar som finns rörande stoff- och processkunskapers utrymme i historieundervisningen på gymnasial nivå hos ett antal lärare och elever. Arbetet berör både indirekt och direkt begreppet kunskapssyn applicerat på historieämnet, vad lärare respektive elever menar att historisk kunskap är för något.  Undersökningen kommer fram till att olika elevgrupper har olika uppfattningar om vad som är historisk kunskap. En del elever argumenterar för att historisk kunskap är att besitta stoffkunskaper, andra elever lägger ett större fokus på processkunskapers betydelse. Elevers olika uppfattningar om vad som är historisk kunskap påverkar deras syn på historieundervisningen, vad undervisningen syftar till att lära ut för slags kunskaper. Undersökningen visar vidare på att det finns skillnader mellan vad kursplaner, elever och lärare lägger för förklaring i vad historisk kunskap är för något.

Historieförmedlingen i svenska folkskolan, historiesyn och fostran.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur fem lärare uppfattar och ser på begreppet historiebruk samt hur de menar att de tillämpar historiebruk i en undervisning. Tidigare forskning visar att begreppet historiebruk definieras, tillämpas och uttrycks på en mängd olika sätt. Skolinspektionen anser att historieundervisningen inte ger elever möjligheten att få träna sig i förmågan att analysera och resonera om historiebruk. Lärare uttrycker också en osäkerhet i hur en undervisning om historiebruk ska se ut. Forskning visar också att elever har svårt att tänka ab-strakt, som att ta sig mellan olika tidsdimensioner, vilket krävs för att kunna genomföra en analys av historiebruk. Av ovan nämnda anledningar avsåg denna studie att undersöka vidare på lärarnas förståelse om be-greppet historiebruk och hur de ser på att tillämpa historiebruk i historieundervisningen. Denna stu-die har därför intervjuat fem aktiva historielärare och därefter analyserat deras svar utifrån aktuell litteratur och forskning. Det huvudsakliga resultatet är att det finns en osäkerhet i hur man skall förstå själva begreppet histo-riebruk. Av intervjuerna framkommer att lärarna ger olika slags förklaringar till vad det är. Man för-står det till exempel som en förlängning av källkritik, att det är att se spår av det förflutna samt att det är själva syftet med historieundervisningen. På frågan hur lärarna ser på hur man kan tillämpa historiebruk i en undervisning anser lärarna att analys av historiebruk är en svår kognitiv process för elever i årskurs 7-9. Dessutom menar de att det krävs mycket goda förkunskaper för att kunna genomföra en analys om historiebruk.