1 |
Historieperspektiv och bedömning : -En kvalitativ undersökning av gymnasielärares bedömningsunderlag i historiaHolmén, Charlotte January 2010 (has links)
<p>Jag har i denna undersökning studerat fyra historielärares bedömningsunderlag för kursen <em>Historia A</em> på gymnasiet. Syftet med detta är att jag vill belysa hur historielärare tänker om och använder sig av olika historiska perspektiv i sin undervisning och sin bedömning. För att kunna dela in lärarnas examinationsuppgifter utgick jag ifrån tre olika kategorier; <em>politisk historia</em>,<em> krigshistoria</em> och <em>kulturhistoria</em>. En intervju genomfördes också med varje lärare bland annat kring vad som framkommit i min analys.</p><p>Sammanställningen av intervjumaterialet visar att alla fyra lärare anser att det kulturella perspektivet skall väga tyngst i undervisningen och i examinationsfrågorna. De menar framförallt att det är viktigt att studera vilka livsvillkor och förutsättningar människor har levt med genom tiderna. Sammanställningen av det skriftliga materialet visar dock på att det är de politiska aspekterna som efterfrågas mest i lärarnas examinationsuppgifter, det finns alltså skillnader mellan vad lärarna <em>anser</em> vara viktigast att studera och bedöma och vad som framträder som viktigast i de granskade uppgifterna.</p><p> </p><p>Nyckelord: historiesyn, historiska perspektiv, bedömning, historieundervisning</p>
|
2 |
Historieperspektiv och bedömning : -En kvalitativ undersökning av gymnasielärares bedömningsunderlag i historiaHolmén, Charlotte January 2010 (has links)
Jag har i denna undersökning studerat fyra historielärares bedömningsunderlag för kursen Historia A på gymnasiet. Syftet med detta är att jag vill belysa hur historielärare tänker om och använder sig av olika historiska perspektiv i sin undervisning och sin bedömning. För att kunna dela in lärarnas examinationsuppgifter utgick jag ifrån tre olika kategorier; politisk historia, krigshistoria och kulturhistoria. En intervju genomfördes också med varje lärare bland annat kring vad som framkommit i min analys. Sammanställningen av intervjumaterialet visar att alla fyra lärare anser att det kulturella perspektivet skall väga tyngst i undervisningen och i examinationsfrågorna. De menar framförallt att det är viktigt att studera vilka livsvillkor och förutsättningar människor har levt med genom tiderna. Sammanställningen av det skriftliga materialet visar dock på att det är de politiska aspekterna som efterfrågas mest i lärarnas examinationsuppgifter, det finns alltså skillnader mellan vad lärarna anser vara viktigast att studera och bedöma och vad som framträder som viktigast i de granskade uppgifterna. Nyckelord: historiesyn, historiska perspektiv, bedömning, historieundervisning
|
3 |
I böcker ligger det förflutnas hela själ : En textanalys om historisk skönlitteratur i undervisningen för åk 1–6Elmengård, Emma, Johansson, Sara January 2021 (has links)
Syftet med denna undersökning var att bidra med kunskap om historisk skönlitteratur i undervisningen. Frågeställningarna undersökningen utgick från handlade om människors livsvillkor under olika tidsperioder och på vilket sätt läsning av historisk skönlitteratur kan gynna elevernas utveckling av historiemedvetande. Historiemedvetande handlar om de tre tidsaspekterna dåtid, nutid och framtid och förståelsen för att de är sammanlänkade. Den metod som användes för att genomföra undersökningen var kvalitativ innehållsanalys, vilket innebär att undersöka valda delar ur en text med fokus på kvalitet snarare än kvantitet. Den teori som låg till grund för analysen och analysverktygen är Seixas och Mortons tumregler för hur man kan förstå historiska perspektiv. Utifrån dessa tumregler utformades en tabell, vilken användes för att genomföra analysen. De texter som analyserades var historisk skönlitteratur för barn och ungdomar. Böckerna som ingick i analysen är Folke och Stenålders-Ögla av Anders Liegnell, Hövdingens bägare av Martin Widmark, Drakskeppet av Maj Bylock och Yngste Karolinen av Karl-Aage Schwartzkopf. Resultaten av analysen visade på att historisk skönlitteratur kan vara fördelaktigt för att utveckla förståelse för människors livsvillkor i olika tidsperioder. Aktuell forskning av Thorp, Persson & Thorp, Ingemansson, Larsson & Ludvigsson, Renander, Queckfeldt och Alm redogör för fördelar och nackdelar med skönlitteratur i skolan och visar att elever erbjuds möjlighet att identifiera sig med historiska karaktärer och därigenom fördjupa inläsningen. Det framkom även i forskningen att historiemedvetandet kan utvecklas genom läsning av historisk skönlitteratur.
|
Page generated in 0.0923 seconds