SAMMANFATTNING Bakgrund: En låg andel muskelmassa har visat sig öka risken att ådra sig postoperativa komplikationer samt en förlängd vårdtid. Tidig postoperativ mobilisering är viktigt eftersom immobilisering leder till minskad muskelmassa och muskelstyrka, insulinresistens, försämrad lungfunktion och en ökad risk för blodproppar.   Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur mycket muskelmassa patienter tappar i samband med en hjärtoperation samt att se om det fanns ett orsakssamband mellan nivån av aktivitet under vårdtiden och andelen kvarvarande muskelmassa dag 4 efter operationen. Metod: En deskriptiv kvantitativ design tillämpades och mätinstrumentet som nyttjades var en kroppsvåg som kunde mäta kroppens andel muskelvävnad. Deltagarna rekryterades till studien i samband med deras inskrivning på en thoraxkirurgavdelning på ett universitetssjukhus i Mellansverige och samtliga var planerade att genomgå hjärtkirurgi mellan veckorna 5 och 7 år 2018. Resultat: Av de 9 patienter som kunde inkluderas i studien uppvisade enbart 3 patienter en förlorad muskelmassa dag 4 efter operationen, resterande 6 patienter hade under det postoperativa skedet ökat i andel muskelmassa. Patienterna hade i genomsnitt ökat 1,76 kg i muskler. Vidare undersöktes om det fanns ett samband mellan aktivitetsnivå och bibehållen muskelmassa, skillnader mellan män och kvinnor gällande förlorad muskelmassa samt om operationsmetoden hade någon inverkan på patientens muskelmassa. Inget signifikant resultat kunde identifieras. Slutsats: På grund av ett omfattande bortfall och tvivelaktiga mätvärden hade majoriteten av patienterna i denna studie ökat i muskelmassa dag 4 postoperativt. Det är oklart om denna studie hade gynnats av ett högre antal deltagare eftersom mätmetoden inte presenterade tillförlitliga resultat under rådande omständigheter.

Validerat; 20101217 (root)

Bakgrund: Hjärtoperationer förekommer över hela världen. Förutom den genetiska faktorn så ökar antalet insjuknanden delvis på grund av välfärdssamhället. Studier har visat att personer med hjärtsjukdom upplever ökad oro vid vardagliga aktiviteter. På grund av oron är informationen som ges till patienter mycket viktig. Syfte: Belysa patienters upplevelser av information inför planerad hjärtoperation. Metod: Allmän litteraturstudie, 10 artiklar användes. Resultat: Under analysen framkom fyra kategorier; emotionell påverkan, behov av information, mottaglighet och hanterbarhet samt delaktighet. Studier visade att information minskade oron och ökade tillfredsställelsen. Patienter som hade fått rutinmässig information efterfrågade ytterligare. Andra studier visade att informationsnivån inte hade någon effekt på oron inför operation och det fanns studier som visade att information ökade oron. När informationen gavs spelade stor roll för hur patienterna upplevde den preoperativa tiden. Patienter uttryckte även en önskan om att få ytterligare information för att kunna uppleva delaktighet i sin vård. Diskussion: Tre kategorier arbetades fram; positiv påverkan, informationskrav och negativ påverkan. Informationen var viktig och ledde till en bättre utgång. Patienternas krav på information har ändrats genom åren och är större nu. För lite information ledde till känslor som oro, rädsla och ovisshet. Slutsats: Information påverkar patienters upplevelser inför operation, både positivt och negativt. / Background: Cardiac surgery is carried out worldwide. The genetic factor and today’s welfare society has resulted in an increase in the number of episodes. Studies have shown that people with heart disease experience increased anxiety in everyday activities. The information given to patients therefore becomes highly important. Purpose: Highlight the patients' experiences of information prior to planned cardiac surgery. Method: Literature review. Results: Four categories was revealed: emotional impact, need of information, responsiveness and manageability and participation. Studies showed that information decreased anxiety and increased the level of satisfaction. Additional information was requested by patients who had received routine information. Other studies showed that the level of information had no effect on the patient’s anxiety and in other cases increased the anxiety. The timing of when the information was given had a large impact on how patients experienced the preoperative period. Discussion: Three categories were developed; positive impact, information requirements and negative impact. The information was important and led to a better outcome. Patients' information requirements are bigger today than in the past. A lack of information led to feelings of anxiety, fear and uncertainty. Conclusion: Information has both positive and negative impact on the patients’ experiences prior to surgery.