The thesis deals with interlingual lexical homonymy in the Croatian and Belarusian languages. The core of the thesis is a Croatian-Belarusian dictionary of homonyms. The preceding, theoretical part focuses first on the denomination of the linguistic phenomenon of interlingual homonymy and on the existing research in the sphere of homonymy among the Slavic languages. A following section of the thesis is devoted to the various types of intralingual and interlingual homonyms and to some differences in their classification. The thesis also looks at the ways in which interlingual homonyms originate, in relation to the origin of the lexical units that make pairs of homonyms. Two principal ways in which pairs of homonyms can originate are described: coincidental formal agreement and agreement as a result of common development or of the borrowing of the same foreign word. Depending on their origin, homonyms are divided into pairs representing the common Slavic lexical stock and pairs of foreign origin. The next part of the thesis presents the principles under which lexicographic material for the dictionary was collected, the lexicographic sources used in the process, and the structure of the dictionary entries. The dictionary of Croatian-Belarusian interlingual homonyms contains 1,048 entries, which represent all...

<p>This Thesis explores the development of word-initial s+plosive consonant clusters in the speech of Swedish children between the ages of 1;6 and 4;6. Development in the word-initial consonant clusters is viewed as being determined by 1) the children’s ability to articulate the target sequence of consonants, 2) the level of understanding of which acoustic features in the adult model production are significant for the signalling of the intended distinction, and 3) the children’s ability to apply established production patterns only to productions where the acquired feature agrees with the adult target, to achieve a contrast between rival output forms. This Thesis employs a method where output forms are contrasted with attempted productions of potential homonym target words. Thus, development is quantified as an increase in the manifestations of phonetic features where it agrees with the adult norm, coupled by a decrease in the same feature in output forms where it is inappropriate according to the specifications of the phonological system of the ambient language. Acoustic investigations of cues of voicing, aspiration, place of articulation and syllable onset complexity, and auditory investigations of place, manner and syllable onset complexity were conducted. The Thesis has four outcomes. One, a description of the perceptual quality of the productions in terms of place, manner, voicing and syllable onset complexity is presented. Two, a developmental sequence of stable acquisition of these features is proposed; manner is shown to be acquired first, followed by syllable onset complexity and place of articulation. Evidence is provided that the voiced/aspirated distinction is still being acquired at the end of the investigated age period. Three, the developmental use of acoustic cues of place and voicing are described. Voice Onset Time and Spectral Skewness are shown to be used by children in order to increase the likeness to the adult target in terms of voicing and place of articulation. Aspiration Amplitude is shown to be used as an auxiliary cue to Voice Onset Time. The place cues Spectral Tilt Change, F2, Spectral Mean and Spectral Variance were shown to be used in order to refine already produced consonants rather than approach the adult target model. Four, the Thesis provides evidence of periods of confusions in the output of children. With the reductions of these patterns of confusion, evidence is provided of children’s re-organisation of their internal representation of the consonant to be produced.</p> / <p>Denna avhandling undersöker utvecklingen av ordinitiala konsonantkluster av formen s+klusil i talet hos svenska barn mellan åldrarna 1;6 och 4;6. Utvecklingen av de ordinitiala klustren betraktas som bestämd av 1) barnets förmåga att artikulera den konsonantsekvens som utgör målet, 2) barnets förståelse för vilka akustiska särdrag i den vuxna målproduktionen som är signifikanta för att signalera en viss distinktion och 3) barnets förmåga att tillämpa ett etablerat produktionsmönster endast på de produktioner där det tillägnade draget överensstämmer med den vuxna målproduktionen, så att en kontrast uppnås mellan konkurrerande utformer. Avhandlingen tillämpar en metod där producerade utformer kontrasteras med produktioner av målord som utgör potentiella homonymer till dessa. Utvecklingen kan då kvantifieras som en ökning av antalet förekomster av ett fonetiskt drag som överensstämmer med den vuxna normen för den relevanta kontexten, kopplad till en minskning av antalet förekomster av samma drag i kontext där draget är inkorrekt givet det fonologiska systemet i det språk som tillägnas. De drag som undersöktes var de akustiska korrelaten till stämbandston, aspiration, artikulationsställe och komplexitet i stavelseansatsen, och vidare de auditiva korrelaten till artikulationsställe, artikulationssätt och komplexitet i stavelseansatsen. Fyra resultat redovisas. För det första presenteras en beskrivning av den perceptuella kvaliteten hos barnens produktioner i termer av artikulationsställe, artikulationssätt och komplexitet. För det andra föreslås en utvecklingssekvens för stabilt tillägnande av dessa drag: artikulationssätt tillägnas först, följt av komplexitet hos stavelseansatsen och artikulationsställe. Sist tillägnas distinktionen mellan tonande och aspirerad klusil, där data visar att draget inte tillägnats till fullo vid slutet av det undersökta åldersintervallet. För det tredje ger avhandlingen en beskrivning av hur barnen utvecklar sitt bruk av akustiska korrelat till artikulationsställe och ton. Voice Onset Time och snedhet i spektrum används för att närma sig det vuxna målet gällande aspiration och artikulationsställe. Aspirationsamplitud används som ett hjälpkorrelat till VOT vad gäller fonetisk aspiration. Andra korrelat för artikulationsställe, som förändring i spektral lutning, F2, spektralt medelvärde och spektral varians, används för att förfina de egna produktionerna snarare än för att få produktionen att närma sig det vuxna målet. För det fjärde ges i avhandlingen evidens för perioder då barnens produktion uppvisar förväxlingar vad avser distributionen hos vissa fonetiska drag. Minskade förekomster av sådana förväxlingar visar på en omstrukturering av barnens underliggande representation för den konsonant som ska produceras.</p>

This Thesis explores the development of word-initial s+plosive consonant clusters in the speech of Swedish children between the ages of 1;6 and 4;6. Development in the word-initial consonant clusters is viewed as being determined by 1) the children’s ability to articulate the target sequence of consonants, 2) the level of understanding of which acoustic features in the adult model production are significant for the signalling of the intended distinction, and 3) the children’s ability to apply established production patterns only to productions where the acquired feature agrees with the adult target, to achieve a contrast between rival output forms. This Thesis employs a method where output forms are contrasted with attempted productions of potential homonym target words. Thus, development is quantified as an increase in the manifestations of phonetic features where it agrees with the adult norm, coupled by a decrease in the same feature in output forms where it is inappropriate according to the specifications of the phonological system of the ambient language. Acoustic investigations of cues of voicing, aspiration, place of articulation and syllable onset complexity, and auditory investigations of place, manner and syllable onset complexity were conducted. The Thesis has four outcomes. One, a description of the perceptual quality of the productions in terms of place, manner, voicing and syllable onset complexity is presented. Two, a developmental sequence of stable acquisition of these features is proposed; manner is shown to be acquired first, followed by syllable onset complexity and place of articulation. Evidence is provided that the voiced/aspirated distinction is still being acquired at the end of the investigated age period. Three, the developmental use of acoustic cues of place and voicing are described. Voice Onset Time and Spectral Skewness are shown to be used by children in order to increase the likeness to the adult target in terms of voicing and place of articulation. Aspiration Amplitude is shown to be used as an auxiliary cue to Voice Onset Time. The place cues Spectral Tilt Change, F2, Spectral Mean and Spectral Variance were shown to be used in order to refine already produced consonants rather than approach the adult target model. Four, the Thesis provides evidence of periods of confusions in the output of children. With the reductions of these patterns of confusion, evidence is provided of children’s re-organisation of their internal representation of the consonant to be produced. / Denna avhandling undersöker utvecklingen av ordinitiala konsonantkluster av formen s+klusil i talet hos svenska barn mellan åldrarna 1;6 och 4;6. Utvecklingen av de ordinitiala klustren betraktas som bestämd av 1) barnets förmåga att artikulera den konsonantsekvens som utgör målet, 2) barnets förståelse för vilka akustiska särdrag i den vuxna målproduktionen som är signifikanta för att signalera en viss distinktion och 3) barnets förmåga att tillämpa ett etablerat produktionsmönster endast på de produktioner där det tillägnade draget överensstämmer med den vuxna målproduktionen, så att en kontrast uppnås mellan konkurrerande utformer. Avhandlingen tillämpar en metod där producerade utformer kontrasteras med produktioner av målord som utgör potentiella homonymer till dessa. Utvecklingen kan då kvantifieras som en ökning av antalet förekomster av ett fonetiskt drag som överensstämmer med den vuxna normen för den relevanta kontexten, kopplad till en minskning av antalet förekomster av samma drag i kontext där draget är inkorrekt givet det fonologiska systemet i det språk som tillägnas. De drag som undersöktes var de akustiska korrelaten till stämbandston, aspiration, artikulationsställe och komplexitet i stavelseansatsen, och vidare de auditiva korrelaten till artikulationsställe, artikulationssätt och komplexitet i stavelseansatsen. Fyra resultat redovisas. För det första presenteras en beskrivning av den perceptuella kvaliteten hos barnens produktioner i termer av artikulationsställe, artikulationssätt och komplexitet. För det andra föreslås en utvecklingssekvens för stabilt tillägnande av dessa drag: artikulationssätt tillägnas först, följt av komplexitet hos stavelseansatsen och artikulationsställe. Sist tillägnas distinktionen mellan tonande och aspirerad klusil, där data visar att draget inte tillägnats till fullo vid slutet av det undersökta åldersintervallet. För det tredje ger avhandlingen en beskrivning av hur barnen utvecklar sitt bruk av akustiska korrelat till artikulationsställe och ton. Voice Onset Time och snedhet i spektrum används för att närma sig det vuxna målet gällande aspiration och artikulationsställe. Aspirationsamplitud används som ett hjälpkorrelat till VOT vad gäller fonetisk aspiration. Andra korrelat för artikulationsställe, som förändring i spektral lutning, F2, spektralt medelvärde och spektral varians, används för att förfina de egna produktionerna snarare än för att få produktionen att närma sig det vuxna målet. För det fjärde ges i avhandlingen evidens för perioder då barnens produktion uppvisar förväxlingar vad avser distributionen hos vissa fonetiska drag. Minskade förekomster av sådana förväxlingar visar på en omstrukturering av barnens underliggande representation för den konsonant som ska produceras.

Cette recherche s’intéresse à un groupe de 12 scribes de Nuzi ayant écrit pour le compte d’une femme, Tulpun-naya. L’objectif de cette thèse est de conduire une étude prosopographique de ce groupe de scribes et d’identifier les processus de leur formation.Il s’agit pour chacun d’entre eux de déterminer les modalités de l’exercice de leur métier à travers l’analyse des paramètres suivants :– L’identification du cercle des personnes avec lesquelles le scribe travaille (commanditaires, témoins, juges, collègues).– La zone d’activité dans le royaume d’Arrapḫe.– Le type de textes qu’il rédige.– Les habitudes rédactionnelles (orthographe, syntaxe).– Les caractéristiques diplomatiques de la tablette (forme, « mise en page » du texte).– Les usages liés aux sceaux (prêt, transmission, partage, nombre de sceaux utilisés par un même scribe).– Sa position sociale (scribe royal, serviteur) ou son appartenance à d’autres corporations (conducteur de char).En confrontant ces paramètres par rapport à des scribes issus d’une même famille, on vise aussi à identifier les processus de formation au métier de scribe et leurs évolutions.Ces scribes travaillent également pour d’autres commanditaires, des 37 tablettes écrites pour Tulpun-naya, ce terrain d’enquête s’élargit à 460 tablettes. De plus, comme le recours au patronyme est loin d’être systématique, la présence de scribes homonymes a pu être observée parmi les scribes de l’archive de Tulpun-naya. L’étude comparative du corpus de ces différents scribes à partir des critères cités précédemment permet de résoudre ces cas d’homonymie.Une fois le corpus de chaque scribe défini, il convient de fixer la période durant laquelle il a exercé son métier. En l’absence d’indication de date, c’est la présence de membres de grandes familles nuzites dans les documents rédigés par le scribe qui permet de situer les textes les uns par rapport aux autres dans une chronologie relative. Après avoir établi ce cadre chronologique, on est ainsi en mesure de mettre en évidence les différentes phases du déroulement de la carrière du scribe. / The objective of the current thesis is to reach a better understanding of the scribe occupation and their training processes within the Nuzi documentation through the study of 12 scribes who worked for a woman named Tulpun-naya.By creating a descriptive profile for each of these scribes we develop a more precise understanding of their professional practices using the following criteria:– The professional environment (employers, colleagues) and the circle of people involved when the contract was completed (witnesses, parties, judges).– The degree of mobility: the scribe may have focused his activities within a specific city or move to other places in order to broaden his « client base ». – The level of specialization as regard written production.– The syntactical and linguistic aspects, the grammar traits and the variations in style in the scribe corpus.– The external characteristics of the medium (tablet shape and text layout).– The various practices concerning seals such as sharing and lending and transfer as well as the use of several seals by the scribe during his career.– The scribe social position and his secondary occupations if any.Furthermore, by comparing the above mentioned criteria, the present research aims to bring to light the delivery of scribal instruction, its form and evolution between scribes of a same family through several generations.The 12 scribes who worked for Tulpun-naya wrote for her 37 tablets but they were employed by other persons. In order to conduct a thorough investigation, a much vaster corpus (460 tablets) is consulted corresponding to their whole written production, from which various indicators are collected in order to create an accurate descriptive profile. This systematic approach enable to deal with the difficult problem of homonymy.Once the corpus of each scribe is defined, it is possible to identify the period during which he practiced his profession. In the absence of any date notification, the presence of members of wealthy Nuzian families in the documents written by the scribes allows us to place the texts in a relative chronology. Finally, after this chronology has been correctly established, we are able to highlight the various phases of the scribe career.

La figure mythique du double se manifeste dans la majorité des cultures sous des formes archétypales renvoyant à l’expérience de la division de l’individu en positions antithétiques ou complémentaires. Dans la littérature gothique et fantastique, le mythe est propice à créer un sentiment d’angoisse et d’horreur soulignant les problèmes et mystères de la schize du sujet. Ce travail d’analyse propose de regrouper les récits de doubles selon deux catégories d’occurrences thématiques en se basant sur le traitement textuel qui en est fait, soit l’apparition du double par homonymie d’une part et par pseudonymie de l’autre. Ceci mènera ultimement à commenter sur la perception qu’a l’auteur de lui-même et du processus de création. Le problème de la division étant au cœur des balbutiements théoriques en psychologie et en psychanalyse, une grille analytique lacanienne et post-structuraliste sera appliquée à cette recherche. Les œuvres traitées seront New York Trilogy de Paul Auster, The Dark Half de Stephen King, William Wilson d’Edgar Allan Poe, Le Double de Fédor Dostoïevski et Despair de Vladimir Nabokov. / The mythical figure of the double appears in most of cultures through archetypes translating the human experience of division, be it complementary or antithetical. In Gothic and Fantastic literatures, the myth often stands for a feeling of anguish and horror underlining the mysteries and complications arising from the subject’s dividedness. This analysis wishes to group into two thematic categories occurrences of doubles based on the textual treatment that is made of them: doubles as homonyms and as pseudonyms. This distinction will lead in commenting on the author’s perception of himself and of the creative process. We will use a Lacanian and post-structuralist reading grid, based on the fact that dividedness has been a core issue in psychological and psychoanalytical theoretical developments. The works studied will be Paul Auster’s New York Trilogy, Stephen King’s The Dark Half, Edgar Allan Poe’s William Wilson, Fyodor Dostoevsky’s The Double and Vladimir Nabokov’s Despair.

La figure mythique du double se manifeste dans la majorité des cultures sous des formes archétypales renvoyant à l’expérience de la division de l’individu en positions antithétiques ou complémentaires. Dans la littérature gothique et fantastique, le mythe est propice à créer un sentiment d’angoisse et d’horreur soulignant les problèmes et mystères de la schize du sujet. Ce travail d’analyse propose de regrouper les récits de doubles selon deux catégories d’occurrences thématiques en se basant sur le traitement textuel qui en est fait, soit l’apparition du double par homonymie d’une part et par pseudonymie de l’autre. Ceci mènera ultimement à commenter sur la perception qu’a l’auteur de lui-même et du processus de création. Le problème de la division étant au cœur des balbutiements théoriques en psychologie et en psychanalyse, une grille analytique lacanienne et post-structuraliste sera appliquée à cette recherche. Les œuvres traitées seront New York Trilogy de Paul Auster, The Dark Half de Stephen King, William Wilson d’Edgar Allan Poe, Le Double de Fédor Dostoïevski et Despair de Vladimir Nabokov. / The mythical figure of the double appears in most of cultures through archetypes translating the human experience of division, be it complementary or antithetical. In Gothic and Fantastic literatures, the myth often stands for a feeling of anguish and horror underlining the mysteries and complications arising from the subject’s dividedness. This analysis wishes to group into two thematic categories occurrences of doubles based on the textual treatment that is made of them: doubles as homonyms and as pseudonyms. This distinction will lead in commenting on the author’s perception of himself and of the creative process. We will use a Lacanian and post-structuralist reading grid, based on the fact that dividedness has been a core issue in psychological and psychoanalytical theoretical developments. The works studied will be Paul Auster’s New York Trilogy, Stephen King’s The Dark Half, Edgar Allan Poe’s William Wilson, Fyodor Dostoevsky’s The Double and Vladimir Nabokov’s Despair.