Bakgrund: Demenssjukdomar drabbar människor över hela värden och har stor påverkan på de drabbades liv. Demenssjukdomar påverkar deras närstående, aktivitet, omgivning och erfarenhet av utevistelse. Personer med demenssjukdom vill ha möjligheten att vistas ute och påpekar att det ger hälsa, men att utevistelse för dem blir svårt utan rätt stöd och en säker omgivning. Syfte: Att beskriva utevistelsens betydelse för personer med demenssjukdom sett ur vårdarnas perspektiv Metod: Allmän litteraturöversikt beskriven av Friberg (2017) har använts. Tio vårdvetenskapliga artiklar har använts, studier med kvalitativ och kvantitativ metod har inkluderats.  Resultat: I resultatets första del presenteras likheter och skillnader i karaktär. Efter detta presenteras resultatet i följande tre teman; Utevistelse främjar känslor av välbefinnande och livskvalitet, Utevistelse främjar fysisk aktivitet och förbättrar psykisk status samt Utevistelsens främjar social interaktion. Slutsats: Utevistelse uppfattas som någonting bra för personer med demenssjukdom, det kan främja välbefinnande och livskvalitet. Det är betydelsefullt för att minska agitation, främja fysiska och kognitiva funktioner och det ger stöd åt social interaktion.

Introduktion/Bakgrund: Depression är ett växande folkhälsoproblem och konventionell behandling fungerar inte alltid. Depression, om obehandlat, medför risken för flera somatiska sjukdomar som kan vara livshotande. Grön rehabilitering har visat sig effektivt vid behandling av depression hos äldre samt yngre individer och behandlingen kan bestå av allt från promenader i skogen till trädgårdsarbete i grupp. Sjuksköterskor kommer med största sannolikhet att stöta på denna patientgrupp oavsett var de jobbar. Som sjuksköterska finns ett ansvar att hålla sig uppdaterad med dagens forskning. Detta för att kunna informera patienter om de olika alternativ till behandling som finns för att de sedan ska kunna fatta välinformerade beslut om sin vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa effekten av grön rehabilitering för individer med depression. Metod: Litteraturstudie uppbyggd efter Polit och Becks nio steg. Urvalskriterier var yrkesverksamma individer med depression som genomgick någon form av grön rehabiliteringsintervention mot sin depression. Tio artiklar söktes fram i databaserna Cinahl, PsycInfo samt via en manuell sökning som överensstämde med studiens syfte och inklusionskriterier och användes i framtagandet av resultatet. Resultat: Olika typer av grön rehabilitering visade sig ha signifikanta positiva effekter både på kort och lång sikt på depression, välmående, självbild samt kognitiv funktion. Slutsats: Depression är ett alltmer växande folkhälsoproblem och grön rehabilitering ser ut att vara en lovande behandling mot detta. Det behövs dock mer forskning inom de olika varianterna av grön rehabilitering på ett större och mer varierat urval för att få fram vilken typ av grön rehabilitering som passar bäst vid olika hälsotillstånd vid depression.