Barnmorskor har historiskt sett förknippats med kvinnor, kvinnor som ville hjälpa andra kvinnor med sina förlossningar. Detta yrke har sedan dess kallats för att vara ett yrke där de anställdas vilja att arbeta kommer från motivet att hjälpa andra, ett kall till yrket. Låga löner och dålig arbetsmiljö har barnmorskor i media vittnat om i dagsläget, och barnmorskor avslutar sin anställning på grund ut av detta. Syftet med denna studie är att undersöka hur fem barnmorskor upplever sina arbetsvillkor utifrån ett genusperspektiv. Ett intresse att försöka förstå om de intervjuades arbetsvillkor påverkas utav det faktum att arbetsmarknaden är könssegregerad och barnmorskeyrket är klassats som ett typiskt kvinnoyrke. Det finns idag lite forskning om hur barnmorskor upplever sina arbetsvillkor, och denna studie hoppas kunna bidra med information som kan vara till nytta vid vidare forskning. Det empiriska materialet utgår från tematiska intervjuer med fem arbetade barnmorskor i Stockholms län, två arbetade idag med förlossning och tre arbetade med mödravård. Resultatet visade att det fanns så väl positiva som negativa arbetsvillkor inom yrket, det positiva innehöll karriärmöjligheter, självständighet och ansvar. Viljan och glädjen att arbeta som barnmorska verkade väga upp för de sämre villkoren i yrket, vilket antydde att det fortfarande rådde någon form av kall till yrket. Mer negativt såg man på lönen och den höga arbetsbelastning som förkommit på förlossningsmottagningar. Resultatet visade tydligt att alla intervjuade ansåg att lönen var för låg, och löneutvecklingen behövde även den förnyas. Stress och överbelastning var några av de beskrivningar som det intervjuade berättade om förlossningsvården. Med hjälp av genusteorier visar analysen på att det fanns tendenser som antyder att yrket värderas lägre än andra yrken på grund av den rådande könssegregeringen på arbetsmarknaden och på grund av att yrket betraktas som ett kall.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för om och hur humankapital påverkar värderingen av kunskapsföretag vid företagsförvärv. Vidare vill vi undersöka vilka faktorer som styr humankapitalets värde. Vår teoretiska referensram grundar sig i teori om kunskapsföretag, förvärv och värdering. Vi tittar även närmare på Due Diligence och Human Resource Due Diligence som är två typer av företagsbesiktningar. Vi har valt att skapa förståelse för ämnet genom de systemorienterade teorierna. Vi har valt att utgå från en deduktiv ansats i vår uppsats. Vi har valt en kvalitativ undersökningsmetod där vi genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med revisorer från revisionsbyråerna Revisionskonsulterna J Hägglund, PwC, EY och Akridi. Empirin har samlats in genom tre besöksintervjuer och en telefonintervju. Informationen vi samlat in via intervjuerna beskriver revisorernas syn på humankapitalets påverkan på ett företagsförvärv av kunskapsföretag. Analysen bygger på jämförelser mellan teori och empiri och jämförelser mellan empiri och empiri. Slutsatserna grundar sig i den analys som vi gjort mellan teori och empiri. Vi har kommit fram till att humankapital påverkar värderingen av kunskapsföretag vid företagsförvärv. Påverkan sker indirekt genom risken som finns i humankapitalet. Humankapitalets påverkan på den totala värderingen är i slutändan en subjektiv bedömning av värderaren eftersom det saknas metoder för att värdera humankapital.

In our fast changing global village, the wealth of nations and the wealth of individuals are to some extent determined by a production factor which is called human capital. Nations are seen to be more competitive and therefore create a higher level of wealth if they have a better educated workforce. On an individual basis human capital, which is seen as ones skills and competencies, also define the success on the labor market. This success on the labor market generates individual wealth. The probability of an individual receiving a proper job is assumed to be higher, if the skills, competencies and signals of the employee reflect the skills, competencies and signals required at the job market. This dissertation wants to explore the required skills, competencies and signals by screening job announcements and analyze them via text mining techniques. (author's abstract) Part I chapter I gives an overview of relevant literature, which deals with the economic dimension of knowledge. Starting from the idea of the knowledge based economy the question: "What is useful knowledge?" is raised and discussed with the ideas of Mokyr (2005). These ideas form the framework of the heuristic model for job announcement based competence classification (see chapter: 2.5). This classification is the foundation of the first application of curricular investigation 8. To fill the framework with content, the historical development of the role of skills, competencies and signals is shortly discussed. Starting with the competence and skill dimension in the famous book "Wealth of Nations" from Smith (1868) the dissertation focuses on the 1960's where Schultz (1961) (re-) invented the idea of human capital and the importance of investing in this factor. Theodore W. Schultz received a nobel prize for his ideas. Additionally disparities and similarities according to the approaches of Bourdieu (2005) as a famous sociologist and nobel laureate Spence (1973) are disputed. Chapter 2 debates personal competence from an educational perspective. After discussing "What is educational quality" and "Who is interested in high quality education" it is argued, that employability seems to be important for all stakeholder groups. Basic concepts of employability skills and competencies are defined. Theory comparison in chapter 2.5 leads to a heuristic model for job announcement based competence classification. However, this model could be applied for different problems. Chapter 3 defines the role of the job announcements (and its contained skills and competencies) and critical assumptions which lie behind the analysis of job announcements. Part II explains the used methodology by explaining how the data were harvested from the internet (chapter 4). Data were pre- and post processed (chapter 5) and job announcements were connected with their regional origin (chapter 7). Part III shows two possible applications. The first application is a text mining based context analysis of financial related job announcements to help finding strategies to support curriculum planning focused on employability (see chapter 8). The second application shows (regional) credential inflation effects based on the core/periphery model of Krugman (1991) which are seen as an "adverse reaction" of the knowledge based economy idea (see chapter 9). (author's abstract)

Löneskillnader mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden är ett väl utforskat ämne i tidigare studier, såväl i Sverige som internationellt. Dessa studier utgår ofta ifrån att löneskillnaderna beror på olika investeringar i humankapital mellan kvinnor och män eller att vissa grupper utsätts för diskriminering på arbetsmarknaden. I denna uppsats undersöks betydelsen av personalutbildning för lön med fokus på sektorstillhörighet och könsskillnader i avkastning från sådan utbildning. Detta görs utifrån humankapitalteorins antaganden om att utbildning ökar individers produktivitet och i förlängningen lönen. I uppsatsen ges en teoretisk bakgrund till hur personalutbildning förväntas inverka på lön samt hur avkastningen från personalutbildning förväntas skilja sig för kvinnor och män och offentlig respektive privat sektor. För att undersöka detta används svensk riksrepresentativ data från Levnadsnivåundersökningen 2000. Analysen genomförs i tre delar där hela arbetsmarknaden först studeras följt av två analyser där offentlig respektive privat sektor studeras separat. Resultaten visar på ett klart samband mellan personalutbildning och högre lön, förutsatt att kausalitetsförhållandet inte är det omvända. Den bivariata analysen pekar på en högre medellön för de individer som genomgått personalutbildning. De tre multivariata analyserna visar resultat i samma riktning. Vidare konstateras könsskillnader i offentlig sektor, till mäns fördel, avseende avkastningen från personalutbildning. Inga signifikanta könsskillnader i avkastning från personalutbildning hittas i privat sektor.

Licentiatavhandling Luleå : Univ., 2004.

Zugl.: Erlangen, Nürnberg, Universiẗat, Diss., 2007.

Licentiatavhandling (sammanfattning) Stockholm : Kungliga tekniska högskolan, 2005. / Härtill 2 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Västerås : Västerås universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser + 1 appendix.

Ill., Univ. of Chicago, Dep. of Economics, Diss.--Chicago, 2003. / Kopie, ersch. im Verl. UMI, Ann Arbor, Mich.

Ill., Univ. of Chicago, Dep. of Economics, Diss.--Chicago, 2003. / Kopie, ersch. im Verl. UMI, Ann Arbor, Mich.