101 |
Human capital, dynamic inefficiency and economic growth /Lauri, Pekka. January 2004 (has links) (PDF)
School of Economics, Diss.--Helsinki, 2004.
|
102 |
Värdering vid börsintroduktion : Humankapitalets rollNilsson, Linus, Feldt, Jessica January 2006 (has links)
<p>Humankapitalet har sedan 1960-talet varit en populär fråga för forskare inom detföretagsekonomiska fältet. Men trots nästan 50 års forskning verkar redovisningsnormerna påområdet inte ha genomgått någon märkbar förändring. Under dessa år har samhället förändrats</p><p>från ett stelt industrisamhälle till ett mer flexibelt kunskapssamhälle, ett samhälle som ställer helt nya krav på redovisningen. Det var denna tanke som så småningom ledde författarna fram till uppsatsens tvådelade frågeställning:</p><p>• Hur tar analytiker hänsyn till humankapitalet vid aktievärdering av nyintroducerade bolag på Stockholmsbörsen?</p><p>• Hur redovisas humankapitalet i börsprospekt för bolag som noterats på Stockholmsbörsen från 2004 fram till idag?</p><p>Författarna insåg tidigt att det var av största vikt för frågeställningen att den information som samlades ihop till empirin var så aktuell som möjligt. Författarna avgjorde att den informationen lättast skulle gå att nå genom att undersöka hur företag som just introducerats på börsen värderades. En intervju genomfördes, den kompletterades med innehållsanalyser av tio börsprospekt.</p><p>Som utgångspunkt i undersökningen ville författarna ta reda på om det fanns något explicit sätt att mäta humankapitalet i ett företag. Det var framförallt två källor som gav författarna den mest värdefulla teoretiska anknytningen. Den ena var en forskare och professor i</p><p>Knowledge Management vid den Svenska Handelshögskolan i Helsingfors som utvecklat en modell för att illustrera det intellektuella kapitalet i ett företag. Den andra var en grupp i näringslivet under namnet Konradgruppen som gemensamt utvecklat ett antal nyckeltal för att göra samma sak. Till undersökningen av prospekten gjorde författarna en teoretisk mall som går att finna i den teoretiska referensramen.</p><p>Författarna analyserade empirin utifrån tre olika perspektiv för att få en så uttömmande analys som möjligt. Dels har författarna valt att analysera informationen intervjun med analytikern gav utifrån teorin för att därefter stämma av den med innehållet i prospekten. Börsprospekten analyserades utifrån de riktlinjer som finns för prospekt samt utifrån Sveibys och Konradgruppens nyckeltal.</p><p>De resultat studien gav var av skiftande slag. Undersökningen visade att inga explicita sätt att mäta humankapitalets värde på användes vid värderingar utan att humankapitalet var ett värde inbakat i resultatet. Författarna kunde dock se en viss utveckling gällande vilka fakta om humankapitalet som företag presenterar i sina börsprospekt.</p>
|
103 |
Utrikes föddas överutbildning : En studie om överutbildning bland utrikes födda på den svenska arbetsmarknadenJurell, Amanda, Rydberg, Frida January 2017 (has links)
Utrikes föddas arbetsmarknadssituation är ett omtalat problem i dagens samhälle. Det övergripande syftet med denna uppsats är att analysera utrikes föddas överutbildning i Sverige. Detta görs med hjälp av humankapitalteorin och diskrimineringsteorier. Även olika studier om överutbildning presenteras som visar att överutbildning dels förekommer på grund av skillnader i språkkunskaper. Tidigare forskning om diskriminering bidrar även med en förklaring om utrikes föddas arbetsmarknadssituation. För att bidra med ny kunskap om ämnet vill uppsatsen besvara om även skillnader i förmåga att förstå och se logiska samband i skriven text, det vill säga läsförståelse, kan vara en bidragande orsak till överutbildningen hos utrikes födda. För att undersöka detta har data från Programme for the International Assessment of adult competencies (PIAAC), som är en internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter, analyserats. Utifrån det insamlade datamaterialet skapades fyra regressioner för att undersöka skillnaden i överutbildning mellan inrikes- och utrikes födda. Genom resultatet och den tidigare forskningen om ämnet kan det konstateras att det råder överutbildning hos utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden. Vidare visar uppsatsen att detta till viss del kan förklaras av skillnader i läsförståelse mellan inrikes- och utrikes födda. Detta resultat ger ny insikt om varför överutbildning uppstår och skulle möjligtvis kunna hjälpa till att förbättra utrikes föddas situation på arbetsmarknaden om arbetsmarknadsåtgärder kan utformas på ett bättre sätt med hjälp av denna kunskap. Efter genomförda regressioner fanns det en del utav överutbildningen som fortfarande inte kunde förklaras, som med stöd av tidigare forskning och teorier till viss del skulle kunna förklaras av diskriminering.
|
104 |
STÖPS ALLA I SAMMA FORM? : En etnografisk studie av hur lärare och skolmiljöer formar elevers humankapitalLehtonen, Carolina, Timlin, Jenny January 2016 (has links)
Arbetet är en etnografisk studie baserad på observationer samt informella samtal med lärare från två kommunala grundskolor i Mellansverige, med skilda socioekonomiska bakgrunder. Syftet med studien har varit att försöka beskriva och förstå formandet av humankapital som en social process som sker i klassrummet, där lärare formar elevers humankapital. Lärarna i klassrummen samt elevernas psykiska och fysiska skolmiljö har varit de centrala faktorer som undersökts. Den teoretiska referensramen har baserats på Pierre Bourdieus teorier om habitus och individers olika kapitalinnehav, med fokus på socialt och kulturellt kapital. Även den dolda läroplanen har använts för att konkretisera olika sociala processer i klassrummen. Det empiriska materialet som har analyserats visar på att det finns stora skillnader i hur lärare och den fysiska samt den psykiska skolmiljön bidrar till formandet av elevernas humankapital.
|
105 |
Humankapital i redovisnings- och revisionsbranschen : En kvalitativ studie av små företags arbete med kunskapsutveckling genom utbildning och lärandeNilsson, Emil, Erlandsson, Oscar January 2019 (has links)
Humankapital kan ses som kunskapsbaserade företags viktigaste resurs och det kan definieras som den kunskap och erfarenhet som personalen besitter. Denna studie fokuserar på begreppet kunskap och begränsar sig till att behandla små företag inom redovisnings- och revisionsbranschen. Det är en kunskapsintensiv bransch och små företag antas inte ha samma resurser jämfört med större företag, vilket medför att det är av stor betydelse för dem att utveckla sitt humankapital, snarare än att förvärva det. Därav syftar studien till att undersöka hur små företag inom redovisnings- och revisionsbranschen arbetar med kunskapsutveckling. Vidare undersöks varför företag arbetar med kunskapsutvecklingen på vissa specifika sätt. En kvalitativ metod har tillämpats för att beskriva och förklara hur och varför företagen arbetar med kunskapsutveckling. Genom en kvalitativ studie har data samlats in från tre olika företag med avsikten att förklara hur och varför dessa företag arbetar med kunskapsutveckling. En abduktiv ansats med utgångspunkt i det deduktiva har använts för att genomföra studien. Resultaten som visas är att företagen arbetar med både gemensam och individuell kunskapsutveckling på företagen. Kunskapsutvecklingen sker både genom utbildning och informellt lärande. Beroende på vilka behov som finns sker utbildningen antingen individuellt eller företagsgemensamt och vid individuella utbildningar sker ofta valet av utbildning i samråd mellan chef och anställd. På företagen sker ett kontinuerligt informellt lärande både genom att ta del av varandras kunskap men även genom att söka kunskap på egen hand. Vidare sker kunskapsutvecklingen till stor del för att kunna utveckla tjänsternas kvalitet och därigenom göra kunderna mer nöjda.
|
106 |
Kan lönen premieras av olika personlighetsdrag? : En kvantitativ studie om sambandet mellan personlighet och lön inom privat och offentlig sektor.Hellmark, Julia, Naess, Kim January 2019 (has links)
Studien syftar till att undersöka om personligheten kan tänkas påverka lön och om personligheten i så fall har olika betydelse beroende på socioekonomisk befattning och sektorstillhörighet. I Sverige har det visat sig att lönen generellt är högre i den privata sektorn än i den offentliga, samt att den offentliga sektorn till stor del består av kvinnodominerade yrken. Det har också påvisats i tidigare forskning att en individs personlighet till viss del påverkar utfallet av lön, framför allt i grupper där lönen är högre, men sådana undersökningar har främst skett utanför Sveriges gränser. Utifrån femfaktorteorin om personlighet, humankapitalteorin samt sociologiska aspekter av personlighet teoretiseras det i denna studie kring sambandet mellan personlighet och lön i Sverige där data från Levnadsnivåundersökningen 2010 (LNU 2010) används. LNU 2010 innehåller en kortversion av personlighetsdrag som kan länkas till femfaktorteorins personlighetsdrag; öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, vänlighet och neuroticism. Resultatet från linjära regressionsanalyser visar att det snarare är enskilda personliga egenskaper inom personlighetsdragen som verkar ha ett samband med lön än de index som skapas för att fånga ett helt personlighetsdrag. Resultatet visar dock att variansen i lön bara till viss del kan förklaras av skillnader i personlighet.
|
107 |
Framgång i folkhemmet : Synen på framgång genom tidningen Korrespondens 1923–1963Olsson, Erik January 2019 (has links)
Synen på framgång genom tidningen Korrespondens 1923–1963Korrespondensundervisningen i början av 1900-talet i Sverige är något vi vet förvånansvärt lite om, fastän den var utbredd och påverkade miljontals unga människors liv. Tidigare forskning har undersökt hur reklamannonser lockade till sig nya elever och fick dem att påbörja sina studier, oftast med ekonomiska argument ur ett individuellt perspektiv. Den här undersökningen har till uppgift att undersöka hur man konstruerade synen på den framgångsrika individen i de ledare som fanns i skoltidningen Korrespondens. Under 20- och 30-talet ser vi att man främst kommer konstruera framgång utifrån ekonomiskt och individuellt perspektiv. Vi kommer att se att det i ledarna för tidningen också fanns andra motiveringar till vad som är en framgångsrik individ. Under 40- och 50-talet fanns flera exempel av att vara framgångsrik var något som kom hela samhällets till nytta, vilket förklaras med hjälp av begreppet kommunitarism.
|
108 |
Humankapitalet : den gömda skatten på kunskapsföretaget, faktiskt! / The human capital : the hidden treasure in knowledgecompanies, actually!Ohlsson, Eve, Nordefjäll Lundberg, Carina January 2007 (has links)
I dag diskuteras det mycket kring personalens värde och betydelse förföretagen, speciellt inom kunskapsföretag där personalen ofta beskrivs somden viktigaste tillgången. Redovisningen av det så kallade humankapitaletskiljer sig mycket åt mellan olika företag.Syftet med uppsatsen är att analysera hur vanligt det är att börsnoterade ITkonsultföretagredovisar sitt humankapital i årsredovisningen, utöver detsom måste redovisas enligt lag. Vidare är syftet att ta reda på vilka nyckeltaleller annan information, som mest används vid humankapitalredovisningensamt vad som inspirerar företaget till att redovisa sitt humankapital på dethär sättet i årsredovisningen.För att skaffa oss kunskaper om börsnoterade IT-konsultföretagshumankapitalredovisning, har vi studerat relevant litteratur och genomfört enkvantitativ undersökning i form av en webbaserad enkät. Ienkätundersökningen medverkade 19 börsnoterade IT-konsultföretag iGöteborg och Stockholm. Vi har även kompletterat enkätundersökningenmed att granska kunskapsföretagens årsredovisningar.Studien visar att det är vanligt att börsnoterade IT-konsultföretag redovisarsitt humankapital. Det görs vanligtvis i form av nyckeltal samt som löpandetext i årsredovisningen. Företagen inspireras av att redovisa humankapitaletdärför att det ger bättre information till aktieägare och övriga intressenter. / Uppsatsnivå: D
|
109 |
Humankapital : Vart är utvecklingen på väg? / Human Capital : Where is the development going?Akdemir, Bulduk, Filipovic, Boris January 2009 (has links)
En tillbakablick på den ekonomiska utvecklingen ger en klar bild av att ekonomin har utvecklats från ett industribaserat samhälle till ett mer komplext samhälle med större krav på kompetens från anställda. Ett sådant samhälle kallas för ett kunskapsintensivt samhälle och har sedan början av 1990-talet växt allt starkare. Redovisningen har däremot halkat efter och det gör den fortfarande. Än idag finns det inga standarder eller normer som kan användas för att framhäva en av företagets viktigaste resurser, nämligen humankapital.Kunskap, skicklighet och innovativ samt de anställdas förmåga är beteckningen för humankapital. Även värderingar, kultur och filosofi inom företaget sammanhänger med benämningen. Med andra ord så är företagets personal, som inte är ägt av företaget, det som kännetecknar humankapital.Syftet med uppsatsen är att bidra med en förståelse för hur redovisningen av humankapitalet har gått till samt att belysa om hur utvecklingen har sett ut. Slutligen har uppsatsen som syfte att ge en beskrivning av vart utvecklingen av en humankapitalanpassad redovisning är på väg.Vi har använt oss av hermeneutisk synsätt då vi har haft ett tolkande synsätt. Först sammanställde vi den teoretiska referensramen för att sedan gå ut i verkligheten och se hur teorin tillämpas och slutligen återkomma till teorin för att få förståelse kring tillvägagångssätten. Till uppsatsen anser vi att kvalitativa metoden passar bäst då syftet är att upplysa om utvecklingen av humankapitalet.Det finns lagstadgat information om humankapital som måste förekomma i årsredovisningar som oftast kompletteras med textuell information. Den textuella informationen är oftast utsprid i hela årsredovisningen och svenska företagen nöjer sig med sådana årsredovisningar. Utvecklingen av humankapital har gått spikrakt uppåt under 1990-talet för att sedan sjunka under 2000-talet. Det är inte heller mycket som tyder på att utvecklingen kommer att ändra riktning i framtiden då intressenterna ser ut att bli tillfredsställda av den information som redan ges. Så länge som rapporteringen angående humankapitalet är frivilligt kommer företag att ta den enklare vägen eftersom rapportering av humankapitalet är inte det enklaste att ta fram.
|
110 |
”Kvinna eller man : är inte frågan vad man kan” Hur förmedlas företagets samlade kunskap i Årsredovisningen. / “Men or Women : isn’t the question what knowledge we have” How is the human capital shown in financial reportsLarsson, Christopher, Olausson, Magnus January 2008 (has links)
Under det senaste halvseklet har det varit en förskjutning från tillverkningsindustri till tjänstesektorn, denna förskjutning gör att de traditionella värderingssätten av företagen inte längre ger en fullständig bild. Inom tjänstesektorn finns det många företag som är kunskapsbaserade, detta gör att de har svårt att förmedla hur stor del av företagets resurser som består av personalens kunskap (humankapitalet).Syftet med denna rapport är att undersöka varför personalens kunskap inte har någon större roll i årsredovisningen samt att undersöka på vilket sätt det skulle kunna vara möjligt att göra redovisa den.I rapporten har vi valt att se rapporteringen från ett utomstående perspektiv, så som intressenterna upplever denna fråga. I insamlandet av det empiriska materialet valde vi att intervjua tre personer som kommer i kontakt med olika kunskapsföretags finansiella rapporter samt en person som har gjort en doktorsavhandling i hur humankapitalet redovisas. Detta för att ge en så bred bild av ämnet som möjligt.Vi har använt oss av gällande lagar, tidigare forskning samt en allmän bild över intressenterna. Den slutsats vi kom fram till är att denna fråga verkar följa konjunkturen och intresset från intressenterna är ganska svalt, samt att den formen av redovisning bör vara frivillig. De företag som har intresse av att förmedla humankapitalet gör detta redan idag. De flesta använder sig då av den frivilliga delen av årsredovisningen. / Uppsatsnivå: C
|
Page generated in 0.0483 seconds