No description available.

Tidigare var ett företags värde i de flestas ögon detsamma som de finansiella tillgångarna. Idag har dock allt fler fått upp ögonen även för de ”mjuka” delarna av företaget, såsom exempelvis varumärke, rykte och personalens kompetens. Detta blir speciellt tydligt i de företag där de huvudsakliga tillgångarna är immateriella. Företag med en låg andel fysiska tillgångar har ofta en stor skillnad mellan marknadsvärde och bokfört värde. Värdet på marknaden är ofta mycket högre än det värde som visas upp i balansräkningen. Vad är det då marknaden värderar förutom det faktiska värdet på de tillgångar som finns i företaget? Många menar att de dolda tillgångarna i ett företag kan sammanfattas under begreppet Intellektuellt kapital. Leif Edvinsson, som är en frontfigur inom ämnet, definierar intellektuellt kapital som kombinationen av humankapital och strukturkapital. Humankapitalet är kompetensen, kunskapen, kreativiteten och potentialen hos de anställda i en organisation medan strukturkapitalet är det som genereras av humankapitalet. Strukturkapitalet består av bland annat varumärken, patent, IT-system och relationen till kunderna. Utifrån detta resonemang vill vi undersöka hur företag arbetar med det intellektuella kapitalet och om ett företags sätt att arbeta påverkas av deras tillgångssammansättning. Det vill säga om företag med en stor andel immateriella tillgångar vårdar och utvecklar det intellektuella kapitalet annorlunda än ett företag med en stor andel fysiska tillgångar. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur de studerade kunskapsföretagen respektive tillverkningsföretagen vårdar och utvecklar sitt intellektuella kapital, samt även se till de eventuella skillnader och likheter som finns mellan de olika företagen. Vi har använt oss av ett deduktivt angreppssätt och skapat en teoretisk bas innan den empiriska studien tagit vid. Den teoretiska referensramen behandlar främst hur ett företag kan vårda, utveckla och värdera det intellektuella kapitalet. Vidare har vi genom en kvalitativ undersökningsmetod intervjuat två tillverkningsföretag samt två kunskapsföretag. Dessa intervjuer har vi sedan tolkat och utvärderat från ett företags- och ledningsperspektiv. Det framkommer i undersökningen att samtliga företag lägger ner resurser på att vårda och utveckla delar av det intellektuella kapitalet. Det saknas dock allmänt en strategi i företagen för att stärka och visa upp det intellektuella kapitalet som helhet. Vi kan också upptäcka vissa skillnader mellan företagen och då främst mellan de olika branscherna. Vi anser att kunskapsföretagen kommit lite längre i arbetet med det intellektuella kapitalet än tillverkningsföretagen. Detta visar sig bland annat i att kunskapsföretagen har ett mer utarbetat mätsystem för att internt värdera det intellektuella kapitalet.

Problem: Genom Svenska Fotbollförbundets införande av elitlicensen får fotbollsklubbar redovisa inköpta spelare som en tillgång eller kostnadsföra utgiften direkt. Dock får ej icke förvärvade spelare aktiveras på balansräkningen. Syfte: Undersöka möjligheten att redovisa alla spelare i en fotbollsklubb ekonomiskt samt undersöka sätt att värdera spelare vilka saknar anskaffningspris. Även utreda om en sådan redovisning leder till en mer ekonomisk rättvisande bild av klubbarna och hur jämförbarheten mellan klubbarna påverkas. Vill väcka intresse kring problemen med spelarvärdering på balansräkningen. Genomförande: Studie av litteratur i ämnet, gällande lagar och Svenska Fotbollförbundets elitlicens. Material insamlades genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av kunniga personer inom elitfotboll och redovisning. Materialet från litteratur och intervjuer sammankopplas och diskuteras. Slutsatser: Undersökningen visar att rådande regler för fotbollsklubbarnas redovisning är efter de möjligheter som finns utformade på ett bra sätt och att därmed endast förvärvade spelare kan aktiveras. Detta då objektiva värderingsmodeller för ej köpta spelare saknas och att detta krävs för att få ett korrekt värde på spelaren. Dagens regler ger inte en helt rättvisande bild av fotbollsklubbarna men dock så väl som är möjligt idag.

Kunskapsföretag är ett företag som förlitar sig på sin personals kunskap, humankapitalet, som intäktsskapare. Personalens kunskap kan inte redovisas som exempelvis en maskin i ett industriföretag kan. Detta kan skapa problem vid värderingen av kunskapsföretaget, både för investerare och för kreditbedömare. Detta gör att denna typ av företag kan ha problem med finansiering av verksamheten. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka om kunskapsföretagen ansåg det vara ett problem att de inte kan redovisa sin personals kunskap och hur de i så fall kringgår detta problem. Undersökningen genomfördes i två steg. Det första steget gick ut på att undersöka årsredovisningar från 15 företag som vi ansåg föll under definitionen kunskapsföretag. Det andra steget var att genomföra intervjuer med tre av dessa företag för att undersöka vilka alternativa kommunikationskanaler som eventuellt används i förmedlingen av humankapitalet och hur de såg på problematiken kring humankapitalets vara eller icke vara i redovisningen. Vi valde att utgå från tre typer av teorier, kommunikationsteori, intressentteorin och Konradgruppens alternativa redovisning. Av dessa lades tyngdpunkten på den sistnämnde då denna teori tar upp en alternativ redovisning för kunskapsföretag. Resultaten från steg 1 analyserades med hjälp av en excel-tabell där användningen av Konradgruppens föreslagna nyckeltal och redovisning sammanfattades. Resultaten från steg två analyserades genom att vi försökte hitta samband och likheter mellan svaren från de olika intervjuerna. Dessa resultat visade att kunskapsföretagen inte i någon större utsträckning använde sig av vare sig de av Konradgruppen föreslagna nyckeltalen eller någon annan form av kommunikation för att kommunicera ut humankapitalets betydelse för värdeskapandet. Istället visar resultaten att företagen anser att marknaden är kompetent nog att uppfatta detta på egen hand.

Företag som till exempel revisionsbyråer, IT-bolag, banker, försäkringsbolag etcetera är så kallade kunskapsföretag. De karakteriseras av en hög grad icke standardiserade tjänster där personalens kunskapsnivå är avgörande för företagets lönsamhet. I dessa företag är måttet av humankapital en viktig faktor, humankapital kan övergripande definieras som ”Summan av all kompetens i verksamheten som bidrar till värdeskapande” . Problemet idag är att vi gått från ett industrisamhälle till ett kunskaps/tjänstesamhälle, dock har inte redovisningen lyckats ”fånga upp” dessa dolda tillgångar vilket gör att kunskapsföretag idag inte kan värdera och balansera sin viktigaste resurs, nämligen humankapital, som tillgång. Det har under åren framställts en hel del modeller för redovisning av humankapital, men ingen har blivit allmänt accepterad då de innehåller brister. De flesta av de här modellerna togs fram under av 1990-talet när ämnet var väldigt aktuellt, frågan är hur det ser ut idag? Vi har undersökt i vilken omfattning humankapitalet redovisades för cirka tio år sedan samt hur det ser ut idag. Vi kom fram till att det över åren har skett en tydlig minskning gällande intresset för humankapitalredovisning och företagen redovisar idag mycket knapphändig information jämfört med för tio år sedan. Detta kan bero på att modellerna inte uppfyller de kvalitativa egenskaperna som ställts upp av IFRS, andra orsaker kan vara att hållbarhets- och miljöredovisningen idag tar större plats i företagens årsredovisningar. / Companies such as audit firms, dot-com companies, banks, insurance companies and so on are referred to as knowledgecompanies. They characterise a high degree of non standardised services where the employees level of knowledge is decisive for the companies profitability. Within these companies the measure of human resources is an essential factor. Human capital can broadly be defined as “The sum of all the knowledge, within an organisation, that contributes to the creation of value” . The problem today is that society has gone from an industrial to a knowledge/service society, while the accounting has not been able to “seize” these hidden assets making it hard on knowledge companies to assess and balance their most important resource, which is the human capital, as an asset. During the years several models for accounting human capital has been introduced, however none has been commonly accepted since they contain flaws. Most of these models were brought forward during the 1990s when the subject was very up to date, the question is how it appears today? We have investigated to what extend human resources are accounted for, ten years ago together with how it is today. Our conclusion is that over the years there has been a clear decrease concerning the interest for human capital accounting and the companies today account very inadequate information in comparison to ten years ago. This may be due to the fact that the models do not fulfil the qualitative characteristics set forward by the IFRS, other reasons could be that sustainability- and environmental accounting today assume more space in the annual report.

Centrala studiestödsnämnden införde år 2001 en ny studiemedelsreform. Den tid en individ har rätt till studiemedel förändrades inte, men möjligheten till förlängning försvårades. För dem som vill arbeta vid sidan av studierna förbättrades villkoren avsevärt då fribeloppet nästan fördubblades. Återbetalningen påbörjas fortfarande vid årsskiftet efter avklarade studier, fast istället för att grundas på individens inkomst beror den årliga återbetalningen bland annat på lånets storlek. Till följd av reformen avskrivs skulder inte längre då låntagaren fyllt 65, utan hela skulden ska vara återbetalad vid 60 års ålder. Dessa följder har varit ett hett debattämne. Som för de flesta reformer kunde inte en klar framtid ses utan bara förutspås. Effekterna gissades vara både positiva och negativa. Med syfte att främst analysera huruvida valet att läsa på universitetet ändrades i och med studiestödsreformen har ett slumpmässigt urval av individer i åldern 20 till 24 år studerats före och efter reformen. Huvudresultaten tyder på en ökad snedrekrytering framför allt mellan de individer som är födda i Sverige och de utlandsfödda. De utlandsföddas benägenhet att studera vidare på universitet verkar ha minskat i och med reformen. Vidare har det nya systemets ökade fribelopp lett till att fler studenter utnyttjar möjlighet att arbeta under studietiden.

Datum: 09-03-05 Författare: Kinaret, Sofia Åkesdotter, Catarina Nivå/utbildning: C-uppsats (Civilekonomprogrammet inriktning redovisning) Handledare: Per Nordström Titel: Personalen, företagets främsta resurs? – En studie om humankapitalets betydelse vid förvärv av tjänsteföretag Problem: Vilken betydelse har humankapitalet vid förvärv av tjänsteföretag och hur värderas detta? Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för vilken betydelse humankapitalet har vid förvärv av tjänsteföretag. Vi vill förutom detta få ökad kunskap om hur värdering av kunskapsföretag sker och hur man värderar en immateriell resurs som humankapital vid ett förvärv. Metod: Vi genomför en kvalitativ undersökning där vi intervjuat revisorer på fem olika revisionskontor. Då få teorier finns på området försöker vi med ett deduktivt angreppssätt att analysera vår data utifrån teorier kring humankapital och företagsvärdering. Resultat/slutsatser: Av denna studie har vi lärt oss att humankapitalet har en central roll vid förvärv av tjänsteföretag. Denna resurs är dock svår att värdera, varför man istället ser hela företaget som en enda enhet och ofta fokuserar på att göra en ordentlig genomgång av räkenskaperna. Vid mindre förvärv bildar man sig, något oväntat, ofta en uppfattning om humankapitalets värde genom att använda magkänslan. Fokus läggs också på att utvärdera riskerna med att ta över personalen, men detta innebär oftast att man försöker sammansmälta företagens olika kulturer samt integrera personalen efter förvärvet. Sökord: Humankapital, tjänsteföretag, företagsvärdering, personal Omfång, sidor: 48 sidor exklusive referenser och bilagor Antal ref/källor: 17

Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer på den svenska IT-arbetsmarknaden ser på fenomenet högutbildade utlandsföddas svårigheter att få kvalificerade jobb i Sverige. Problematiken som ligger till grund för studiens ämne är att efterfrågan på IT-kompetens är stor men trots det går många högutbildade utlandsfödda utan kvalificerat arbete. Min ambition är att förmedla chefernas syn på varför det är viktigt att ha goda kunskaper i svenska, i en bransch där det kan tyckas att teknisk kompetens bör ha företräde. Studien ämnar även ge en djupare förståelse för vad det innebär att vara socialt kompetent, och huruvida det överensstämmer med tidigare forskning att social kompetens är kopplad till Sverigespecifikt humankapital. Slutligen söker jag få en förståelse för chefernas uppfattningar om huruvida diskriminering kan vara en bakomliggande faktor till utlandsföddas svårigheter att få kvalificerade IT-jobb i Sverige. Studien är av kvalitativ art där jag baserar min analys på resultatet av sju intervjuer med chefer på IT-företag av varierande storlek i Sverige. Resultatet visar att krav från företagens kunder och konkurrensen mellan konsultföretagen i hög grad ligger till grund för de utlandsföddas svårigheter att få arbete i Sverige.  Bland de intervjuade cheferna råder en gemensam uppfattning om att social kompetens är viktig och har fått större betydelse för om en individ är anställningsbar. Att vara socialt kompetens innebär bland annat att smälta in i arbetsgruppen och ha gemensamma intressen med sina kollegor, vilket tyder på att det är kopplat till Sverigespecifikt humankapital. Studien visar även att språkkravet kommer från IT-företagens kunder, därför kan inte arbetsgivare på IT-marknaden endast utgå från sina egna preferenser vid nyanställningar.

Sammanfattning Titel: Börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer – sökandet efter ett samband Nivå: D-nivå Författare: Joachim Saillard Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2013-06-24 Bakgrund: Humankapital är en viktig resurs för samhället och företagen, vilket lett till överväganden huruvida den ska tas med i redovisningen. Divergerande uppfattningar om humankapitalets samband med prestationen i företag leder till ett behov av vidare forskning, i synnerhet utifrån fördjupningsområdet redovisning. Ett klargörande av kunskapsläget vad gäller humankapitalredovisning och företagsprestation kan möjligen bidra med att minska diskrepansen mellan humankapitalredovisning i teorin och praktiken samt tjäna som utgångspunkt för fortsatt forskning. Syfte: Syftet med studien är att göra en beskrivning och kritisk analys av aktuell forskning om sambandet mellan börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer. Teori: Den teoretiska referensramen består huvudsakligen av tre sambandsmodeller som beskriver sambandet mellan börsföretags redovisade humankapital och deras företagsprestationer, men även av begreppen: humankapitalredovisning, intellektuellt kapital, humankapitalmått, finansiella prestationsmått och kunskapsföretag. Metod: Uppsatsen är en litteraturanalys/forskningsöversikt baserad på vetenskapliga artiklar. Empirin består av tidigare empirisk forskning som har analyserats genom sekundäranalys. Resultat och slutsatser: Den empiriska forskningen har hittills givit blandade resultat och sambandet mellan börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer har inte verifierats i tillräckligt hög utsträckning, vilket försvårar tolkningen av resultaten. Forskningsresultaten hittills tycks likväl tyda på ett positivt samband mellan börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer samt att detta samband gäller humankapitalkategorierna: anställda, kunskap och produktivitet; finansiella prestationsmått; industriella marknader och kunskapsföretag. Den granskade forskningen tyder också på att det finns flera redovisningsdimensioner av sambandet mellan börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer. Dimensionerna är: humankapitalredovisning, redovisning av intellektuellt kapital, frivillig redovisning och kvaliteten och omfattningen av redovisningen. Förslag till fortsatt forskning: En idé till fortsatt forskning är att undersöka potentiella kausala samband mellan humankapitalredovisning och prestation i svenska företag, genom företagsanalyser, för att på detta sätt söka skapa empirisk falsifiering av sambandsmodellerna. En annan idé kan vara att undersöka någon av de dimensioner som fenomenet – börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer – innefattar. Dimensionerna framgår av föregående stycke och är viktiga för att i forskningen täcka in sambandets komplexitet. Uppsatsens bidrag: Uppsatsens bidrag är en genomgång av aktuell forskning om sambandet mellan börsföretags redovisade humankapital och deras företagsprestationer och kan därmed användas som utgångspunkt för fortsatt forskning inom området humankapitalredovisning. Nyckelord: Humankapital, humankapitalredovisning, börsnoterade företag, humankapitalmått, finansiella prestationsmått, samband mellan redovisat humankapital och företagsprestationer, kunskapsföretag. / Abstract Title: The accounted human capital of stock listed companies and their firm performances – the search for an association. Level: D-level Author: Joachim Saillard Supervisor: Lars Ekstrand Date: 2013-06-24 Background: Human capital is an important resource for companies and society, which has lead to considerations, whether it should be accounted for, or not. Divergent views on human capital and the connection to firm performance, leads to a need for further research, especially from the accounting point of view. A demonstration of the known research on human capital accounting and company performance, can possibly contribute to reducing the discrepancy concerning human capital accounting, in theory and practice, and serve as a starting point for further research. Aim: The study’s aim is to give a description and a critical analysis of the current research on the association between stock listed companies’ accounted human capital and their firm performances. Theory: The theoretical reference frame mainly consists of three association models on the accounted human capital of stock listed companies and their firm performances, as well as the concepts of: human capital accounting, intellectual capital, human capital- and financial performance measures and knowledge companies. Method: The thesis is a literature review, based on research papers. The empirical material consists of past empirical research which has been analyzed through secondary analysis. Results and conclusions: The empirical research, has until now, given mixed results and the verification of the association between the accounted human capital of stock listed companies and their firm performances is modest, which complicates the interpretation of the results. The known research, however seems to show a positive relationship between stock listed companies’ accounted human capital and their firm performances and that this relationship concerns the human capital measures: employees, knowledge and productivity; financial performance measures; industrial markets and knowledge companies. The examined research also seems to point out that there are several accounting dimensions of the association between stock listed companies’ accounted human capital and their firm performances. These dimensions are: human capital accounting, accounting for intellectual capital, voluntary disclosure and the quality and comprehensiveness of accounting. Suggestions for future research: An idea for future research is to examine potential causal relationships between human capital accounting and performance in Swedish companies, through company analyzes – in order to try to establish an empirical falsification of the association models. An other idea could be to examine the dimensions of the phenomenon – stock listed companies’ accounted human capital and their firm performances. These dimensions were made clear in the previous paragraph, and are important to study in order to capture the complexity of the association, in the research field. Contribution of thesis: The contribution of the thesis is a review of current research on the association between stock listed companies’ accounted human capital and their firm performances and can thus be used as a starting point for further research within the area of human capital accounting. Key words: Human capital, human capital accounting, stock listed companies, human capital measures, financial performance measures, connections between accounted human capital and firm performances, knowledge companies.

Syftet med denna studie är att uppnå ökad förståelse för skillnader och likheter mellan en organisations och dess traineers förväntningar i förhållande till organisationens traineeprogram. Studien genomförs i samarbete med en kunskapsintensiv industriorganisation och är avgränsad till att studera organisationens nuvarande traineeprogram. Tre teman där skillnader och likheter mellan organisationens och traineernas syn utgör studiens frågeställningar; trainee och traineeprogram, humankapital samt nätverk och sociala relationer. Frågeställningarna knyter an till tre teoretiska utgångspunkter. Nyinstitutionell teori och humankapitalteori, två teorier som betraktar rationalitet på olika sätt, därtill är forskning om nätverk och sociala relationer av relevans för studien. Studien har en kvalitativ ansats och huvudsaklig datainsamlingsmetod är intervjuer. Vidare utgör interna dokument och information från organisationens hemsida empiriskt material som tillförs i den tematiska analysprocessen. I studiens resultat framkommer att organisationen och dess traineer har liknande förväntningar på vad traineeprogrammet medför. Likheterna överensstämmer gällande traineeprogrammets attraktionskraft och att deltagande i traineeprogram ger mer än vad en vanlig anställning ger, traineerna får en exponering inom organisationen och möjligheter att tillgodogöra sig kunskap av både generell och specifik karaktär. Resultatet visar dock att det finns skillnader i förväntningar gällande produktivitet och kontaktmöjligheter. Traineeprogrammet kan med hjälp av nyinstitutionell teori betraktas som en trend, ett framgångsrecept och en legitimitetsskapande aktivitet som anammas av både organisationen och traineerna som vill bli framtida ledare. Att genomföra och delta i traineeprogrammet kan utifrån humankapitalteori betraktas som en investering som både organisationen och traineerna gör. Därtill är humankapitalet inte oberoende av det sociala kapitalet. De kontakter traineerna knyter kan vara viktiga för deras framtida möjligheter inom organisationen. Studiens syfte har uppnåtts och den sammantagna bilden visar att oavsett rationalitet i genomförandet av och deltagandet i traineeprogrammet så betraktas det som meriterande på arbetsmarknaden.