El presente trabajo pretende indagar las estrategias discursivas del humor, basándose en los cuadros humorísticos publicados en los diarios <i>Clarín</i> por Fontanarrosa, <i>La Nación</i> por Nik y <i>Página/12</i> por Paz y Rudy, durante la transición de los cinco presidentes que tuvo lugar en la Argentina entre el mes de diciembre del 2001 y enero 2002. A partir de la estrecha relación existente entre los cuadros humorísticos y el entramado contexto socio-político en que se construyeron y divulgaron, desde una perspectiva cultural y semiótica, se realizó un análisis crítico de los mismos. Es decir, se estudió cómo cada humorista construyó el mensaje político desde el lenguaje del humor y de qué herramientas discursivas se valió para lograrlo. Para lograr este objetivo fue necesario recurrir a presupuestos teóricos tanto de la corriente de los Estudios Culturales, como del Análisis Crítico del Discurso (ACD), de la Teoría de la Discursividad Social y de la Teoría de la imagen, y, a lo largo de la producción de este trabajo de investigación, comprobamos cómo tales presupuestos se materializaban en nuestro corpus. De esta manera, realizamos una división en ejes que consideramos recurrentes y los investigamos a la luz de los lineamientos teóricos mencionados. / Programa de investigación: Comunicación y Política

Syftet med denna studie är att undersöka andraspråksinlärares förståelse av språkliga skämt som ordvitsar och ordlekar i svenskan samt vilka bakgrundsfaktorer som påverkar inlärningen. Metoden har varit att spela upp ett monolog innehållande vitsar för grupper av elever som studerar svenska som andraspråk och som på ett frågeformulär uppger om de hör humor i vitsarna eller ej samt om de, vid nejsvar, förstår – eller inte förstår -  ord och meningar men inte något som är roligt i dem samt att sammanställa data från dessa insamlingar och göra jämförelser mellan startålder, studietid samt vistelsetid i Sverige och de erhållna svaren. Resultatet bekräftar rön från tidigare forskning, nämligen att förståelse av ord och ordkombinationer som är  idiomatiska, flertydiga eller liknande, vilket oftast är fallet med ordvitsar, är lägre för L2-studerande än för L1-studerande, särskilt för dem som  påbörjat sina studier i andraspråk i högre ålder, då förmågan till inlärning av ord och ordkombinationer, är som störst fram till tonårsåldern, men även för dem som vistats kort tid i målspråkslandet samt studerat målspråket kortare tid. En slutsats blir att humor och ordvitsar borde presenteras och förklaras för andraspråkselever så tidigt som möjligt, dels för att möjligheten till lexikoninlärning är större ju yngre man är, dels för att inlärning av ordvitsar ger de studerande ett större ordförråd samt möjlighet att uppfatta den humor som sköljer över oss i olika media.

The purpose of this study was to determine if exposure to humor media improves mood states of older adults. The humor media consisted of four thirty minute videos. Ten subjects from a retirement community in East Central Indiana participated in the study. A control group and experimental group were assigned by the Activities Director of the retirement community. Each participant was administered the Profile of Mood States for the pretest and posttest measurement. The Profile of Mood States lists sixty-five adjectives and participants ranked on a scale of 0 to 4 how much they felt that mood within the past week. Members of the experimental group participated in fifteen minute interviews after the completion of the intervention.Total mood score means for the experimental group indicated an increase in positive mood from the pretest to the post-test. Total Mood Score means for the control group showed either no change or a decrease in positive mood. Because the sample size was very small,no statistical test of significance could be executed to test the null hypothesis. Based upon the qualitative interviews and the simple analysis of quantitative data humor media appears to have positive effects on the subjects in nursing homes and retirement communities. However, this intervention deserves further investigation with a larger sample that would allow for more rigorous statistical analysis. / Fisher Institute for Wellness

Theoretical frameworks were presented in order that variables contributing to the mirth response could be established. These are labeled as cognitive-perceptual, drive-reduction, and psychoanalytic. Nine hypotheses were formulated in order to determine which theory the data would support and what (if any) interrelationship exists between these theories. Ninety male undergraduate volunteer subjects rated cartoons (adapted from the Mirth Response Test) which were sexual or neutral in content during either arousal or non-arousal conditions. An analysis of variance was carried out. Support was uncovered for the three theoretical frameworks. A further analysis suggested that cognitive-perceptual factors take precedence over drive-reduction and psychoanalytic factors. A multi-variate approach to future humor studies is recommended.

Thesis (M. Div.)--St. Vladimir's Orthodox Theological Seminary, 1990. / Includes bibliographical references (leaves 72-73).

Thesis (M.A.)--University of Toronto, 2004. / Adviser: Tara Goldstein.

Thesis (Ph.D.) -- McMaster University, 2005. / Supervisor: Dr. Sigal Balshine. Includes bibliographical references (p. 103-126)

Thesis (M.A.)--Liberty University, 2009. / Includes bibliographical references.

Thesis (M.S.)--University of Missouri--Columbia, 1996. / "August 1996." Typescript. Includes bibliographical references (leaves 40-46). Also available on the Internet.

Thesis (M. Div.)--St. Vladimir's Orthodox Theological Seminary, 1990. / Includes bibliographical references (leaves 72-73).